måndag 15 april 2019

Du får inga vänner - Om du beter sig sådär!

Den senaste tiden har det varit ganska tufft på jobbet. Utan att gå in på detaljer så är den långa historien kort att jag är ansvarig för en av våra största kunder. Det innebär oftast, men inte alltid, att jag har ett stort ekonomiskt och tekniskt ansvar för hela leveransen.

Normalt sett brukar jag också ha mandat att fatta både tuffa och enkla beslut. Såväl ekonomiska som tekniska. Men inte för den här kunden. Där är jag mycket klämd och förväntas bara lösa tekniska problem oavsett hur eller varför dem uppstår. Dessutom på en ganska global skala.

I praktiken innebär det att jag inte har kontroll att styra över min egna tid när andra personer fattar felaktiga beslut så påverkar det m.a.o mig!

Detta är jag ganska bra på att uppfatta tidigt i projekt. Så i ett mycket tidigt skede så skrek jag ganska högljutt över hur lite mandat jag hade i relation till ansvarsfördelningen. Jag förväntade mig absolut inte att någon skulle göra något åt saken utan det var mest för att få ner det i protokollet för jag misstänkte att det skulle komma tillbaka på mig förr eller senare.

I förra veckan efter 2 år kom det mycket riktigt tillbaka till mig. Då kom ett mycket högprioriterat ärende från kunden som absolut inte ligger på mitt bord. Jag har ingen jour, beredskap eller helgarbete av många goda anledningar t.ex för att projektledare, chefer, kunder etc inte lyssnar på mig. Men nu hade man lovat att lösa detta under helgen.

Underförstått - dem sätter sig själva i skiten och förväntar sig att någon annan skall städa upp efter dem. Det har jag inte betalt för och bryr mig därför ganska lite om snyfthistorier internt.

Jag stänger alltid av telefonen när jag kopplar ner för dagen och skulle aldrig någonsin få för mig att ha den påslagen om jag inte får betalt för det - folk är bra dumma som har jobbmobilen som privat telefon också.

Måndagen kom i.a.f och jag hade sisådär 40 missade samtal och 100 SMS. Till slut kom samtalet från chefen som jag hade väntat på. Han undrade varför jag inte var tillgänglig och varför min telefon var avslagen.

Jag förklarade snällt men bestämt att ingen betalar mig för att vara tillgänglig utanför arbetstid. Mina kollegor däremot verkar inte bry sig och svarar i tid och otid oavsett om dem har jour eller inte - men det får stå för dem.

Min chef tyckte inte jag var tillräckligt professionell i hur jag hanterade situationien och frågade om jag verkligen inte brydde mig - JA jag bryr mig inte vad som händer efter arbetstid, det är min fritid försökte jag förklara ännu mer bestämt.

Då fick jag höra att om jag beter mig sådär mot mina kollegor så får jag inga vänner och blir inte särskilt populär internt.

Något upprörd över attityden internt så kände jag att jag tappat tålamodet här så jag svarade:

"Att mina kollegor inte bryr sig om sin fritid får stå för dem. Men ärligt talat <namn på chef här> så skiter jag fullständigt i om jag blir populär eller inte. Jag är här för att tjäna pengar och inte för att få vänner. Och ni har inte råd att ha mig tillgänglig 24/7"
Här någonstans så tror jag att ni förstår att det blev en ganska så aggressiv stämning och diskussionen fortsatte med mer eller mindre högljudda kommenterar i båda riktningarna.

Så varför tar jag upp detta som exempel i en ekonomiblogg om aktier?

Givetvis vill jag visa att det är såhär företag behandlar sin personal idag. Samma personal som ser till att DU som AKTIEÄGARE faktiskt får UTDELNING på dina aktier! Såhär har det fungerat på de flesta bolag jag varit konsult åt och varit anställd på. Man bryr sig i princip inte ett skit om dig som person - det är Business.

Så varför skall du som anställd bry dig så mycket? Fler personer borde sluta bry sig och inse att vanligt "7-16" jobb gör man bara för att man måste inte för att man vill. Inom IT-Branschen tycker jag personligen att fler anställda måste börja respektera att fritid är viktigare än jobbet.

Några tips till ett bättre liv är därför:
  • 1. Sluta jobba övertid (det finns inget som heter beordrad övertid, se till att "ha bokade privata aktiviteter 365 dagar om året" om det blir diskussion). Ingen tackar dig när du går i graven för att du jobbat!
  • 2. Stäng av telefonen när du går hem och se för guds skull till att INTE använda jobbmobilen som en privatmobil då är du fast i skiten!
  • 3. Om möjligt - se till att aldrig någonsin avtala bort övertidsersättning. Största misstaget man kan göra och 6 veckors semester är ALDRIG värt det i långa loppet!
  • 4. Tacka nej till jour, beredskap och övriga liknande ersättningar och värdera istället din sömn och din fritid högre. Återigen....ingen kommer tacka dig när du dör och ersättningen är i princip lågavlönad för den tillgängligheten.
  • 5. Svårast av allt - sluta bry dig om jobbet. Jag lovar att du inte är så viktig som du tror (mig inklusive) och att allt kommer fungera utan dig på ett eller annat vis. Din fritid får du aldrig någonsin tillbaka!


Har du någon liknande erfarenhet som du gärna vill dela med dig av?

2 kommentarer:

  1. Kul inlägg och mycket klokt i det :) Men Gällande övertidsersättning har jag 100% omvänd erfarenhet, dock kan det mycket väl bero på att jag aldrig arbetat som konsult. När jag hade övertid (var väl iofs 10 år sen men iaf) låg jag på 150-200h övertid/år, vid befordran fick jag då chansen till 10% mer lön och 6 veckors semester mot detta. Vara bara att jag då även fick mer mandat och helt plötsligt kunde säga "nej, jag löser detta när jag har tid"...så för mig slutade det med mer semester, lön och färre arbetade timmar :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anonym och tack för kommentar!

      Det är alltid kul att höra när någon avviker från trenden :)! Som chef tror jag att man har betydligt enklare att sätta ned foten om man har mandat. De allra flesta (projektledare, specialister, ingengörer) osv hamnar nog tyvärr på andra sidan för man kan trycka ut mer timmar på dem för en mindre peng.

      Jag hade gärna tagit både jour, 6-veckors semester och förhandlat bort övertiden om jag hade kunnat göra samma sak.

      Har nog inte så mycket med konsultlivet att göra utan snarare att teknik är ofast dåligt implementerat p.g.a inkompetens ovanför mitt huvud och då är jag inte villig att ta konsekvensen för dem besluten heller.

      Underförstått....någon snålar och lyssnar inte på tekniska specialister och det får konsekenser som direkt påverkar arbetstiden i andra änden.

      Men det är en mycket viktig punkt du tar upp. Man skall kunna påverka sin arbetstid och då är det lätt värt det :)!!

      Radera