Årskrönikan - 2019

Förra året skrev jag följande inlägg:

• Äntligen blir börsen billigare IGEN

Vid slutet av förra året så hade många intressanta bolag tappat så mycket som 30% i slutspurten av året. Det kunde ha blivit början på en betydande nedgång men det blev lite av en korrigering. För 2019 har istället bjudit på ett av de bästa börsåren jag någonsin varit med om.

2019 har verkligen levererat en sagolik uppgång som jag tror kommer bli svår att överträffa! Själv jämför jag den gärna med kraftiga uppgångar direkt efter Fastighetskrisen, IT-bubblan samt Finanskrisen. Det som utmärker 2019 är att vi egentligen inte har haft någon "kris" som orsakat uppgången.

Visst kan man argumentera för att det finns en överhängande risk för att EU förfaller i och med Storbritanniens uttåg...förutom det så pågår ett handelskrig mellan USA och Kina. Det har ändå påverkat Europa relativt lite i sammanhanget och möjligen har det orsakat den kratiga uppgången. 

Med det sagt så får årets rubrik bli följande:

• USCH vad dyr börsen känns just nu!

Så känner jag verkligen nu. Jag bryr mig sällan om särskilt mycket mattematik när jag investerar eller i hur jag resonerar...däremot en stor nypa sunt förnuft kommer man långt med oavsett vilket problem man försöker lösa. Men när man börjar räkna på de s.k "multiplarna" (som de flesta större investerare använder i sina resonemang) så känns börsen väldigt dyr just nu.

Tittar man på nuvarande "multiplar" och jämför historiskt så ser börsen riktigt dyr ut. Det betyder absolut inte att jag är rädd för att investera nya pengar på börsen - det kommer med all sannolikhet att betala sig över en längre tid. Men det innebär att jag är lite smått pessimistisk när det kommer till min analys av nuvarande värdering i ett historiskt perspektiv.

Börsen har haft likvärdiga värderingar tidigare under dessa år:

• 1929
• 2000
• 2007

Den som kan sin historia vet vad som hände ganska snart efter det. Just nu är börsen faktiskt högre värderad på multiplar än åren listade ovan. Så om historien tänker upprepa sig så ser det dystert ut för 2020!

Man kan dock aldrig veta hur framtiden kommer att bli men som en någorlunda analytiker och strateg i andra sammanhang så väljer jag ändå att vara försiktigt optimistisk under 2020...i min roll som konsult träffar jag många företagsledare och där tycker jag ändå trenden är ganska tydlig att det är kommande sparpaket som gäller p.g.a lägre vinster! Jag väljer helt enkelt att basera mina kommande förväntningar baserat på sunt förnuft snarare än multiplar.

Hur gick det då under 2019?

Det är fortfarande EN dag kvar för mig på året så allting är inte summerat ännu och jag har några transaktioner kvar att göra inför deklarationen. Jag väljer alltid att deklarera eventuella förluster innan årsskiftet så att jag kan kvitta dem mot eventuella vinster.

Just 2019 har ju bjudit på en del oväntade försäljningar så det gäller att jag inte missar chansen! Det tillkommer lite mer courtage än vad som redovisas nedan. Samtidigt är det inte skrivit i sten heller hur mycket jag kommer att avsätta till portföljen för December 2019.

Utgifter under 2019
Här tänker jag främst på courtage för alla mina transaktioner.

Totalt: 511,2:-

Januari: 32,35
Februari: 69,23
Mars: 46,05
April: 34,74
Maj: 72
Juni: 9
Juli: 73,5
Augusti: 0
September: 18
Oktober: 4,89
November: 41,17
December: 110,27

Överlag ger detta mig en courtagekostnad på drygt  42,6:-/mån. En klar minskning från förra året då jag hade möjlighet att göra en hel del skattetekniska transaktioner. I år ser det ut att bli mindre av den saken men jag har ändå gjort några transaktioner som kommer gå att deklarera bort....så den effektiva kostnaden för courtage kommer bli mindre än ovan.

Intäkter under 2019
Här tänker jag främst på nettolön och eventuella andra intäkter.

Utlägg: 45,000:-
Totalt: 471,069:- (516,069 - 45,000)

Januari: 33460
Februari: 41112
Mars: 46155
April: 39651
Maj: 37845
Juni: 59709
Juli: 44477
Augusti: 49952
September: 38708
Oktober: 38827
November: 33704
December: 52469

Det har varit ett år med relativt stora intäkter även för mig. Jag brukar sällan lägga mig på en nivå där man blir straffbeskattad för ett bra utfört arbete men i år har jag inte kunnat undvika en hel del resor. Jag brukar ha möjlighet att som konsult kunna "skatteplanera" genom att välja hur jag vill plocka ut min ersättning...men det har varit väldigt många resor i år så det har tyvärr inte gått.

Trots det har året bjudit på en ansenlig summa pengar att spendera efter skatt. Jag har skrivit mängder med inlägg om att jag har höga utgifter under 2019 så tyvärr har jag inte fått möjlighet att investera riktigt så mycket som jag hade planerat. Renoveringarna fortgår och p.g.a det blev avslutningen på 2019 ganska svagt rent sparmässigt.

För att följa min strategi att investera 20% av nettolönen skulle jag behövt spara ca 94,000:-....något jag inser vid en summering att jag ligger en bra bit ifrån. Jag kommer landa på mellan 50,000 - 60,000 beroende på hur resultatet i December månad blir och det är jag egentligen inte nöjd med men jag måste prioritera att bli klar med renoveringarna först! Intäkterna har i.a.f täckt alla mina renoveringar "kontant" och jag har inte tagit något på lån, sparande fick bli lidande för det.

Utdelningarna under 2019


Totalt: 15921,27:- (exkl 67:- från MAIN)

Januari: 531,27
Februari: 533,39
Mars: 1307,83
April: 3102,67
Maj: 2917,17
Juni: 646,03
Juli: 627,9
Augusti: 996,25
September: 876,36
Oktober: 1469,89
November: 2065,15
December: 827,36 (exkl 67:- från MAIN)

Jag är oerhört nöjd med utvecklingen under 2019 och det syns tydligt att jag har ett kassaflöde varje månad. Det är något som jag har haft som mål med portföljen sedan start att försöka få en bra spridning på flödet av intäkter. Jag är inget stort fan av att koncentrera sig runt mar-apr-maj som många andra gärna gör. Jag tycker det är den svenska börsens absolut största svaghet att vi ofta får vänta väldigt länge på vår del av vinsten.

Summeringen visar att det blir nästan 16000:- totalt för året och närmare 1333:-/mån om man tar genomsnittet. Förra året är ett "dåligt" år att jämföra med då jag bara tog med sep-dec i den sammanställningen så jag tycker inte att jämförelsen blir rättvis men 2018 var snittet på 841,5:-/mån. Bryter man ut årets utdelningar för sep-dec som en jämförelse så ligger jag på 1326,44:-/mån.

Fortfarande en bra ökning per månad. Men jag erkänner att egentligen blir det först 2020 som kommer bli ett bra jämförelseår för portföljen. 2019 var trots allt det första helåret för både bloggen och portföljen.

 En reflektion över portföljen för 2019

Det finns mycket att säga i år men jag skall försöka hålla det kort. Jag har blivit tvingad till ett par transaktioner som jag inte sympatiserar med överhuvudtaget. Först kom smällen med Hemfosa i form av att man gör bolaget onödigt billigt genom att bryta ut Nyfosa. Jag valde den gången att fylla på allt i Hemfosa och sälja av Nyfosa.

Hemfosa fick sedan ytterligare en smäll när SBB lägger ett relativt märkligt bud för att köpa ut Hemfosa. Efter mycket funderande så valde jag att sälja Hemfosa och byta till Klövern istället. Det beslutet i sig visade sig vara vältajmat och Klövern är upp över 20% sedan det bytet i början av December.

Med facit i hand tvingade detta mig att genomföra två vinstdrivande transaktioner av Hemfosa. Det kommer också bli lite jobbigare att deklarera detta under 2020 och det stör mig faktiskt en hel del att inget av bolagen blev ett dugg bättre av påhitten börsen hade för sig. Som vanligt så är det någon som skor sig på de här påhitten och det är sällan eller aldrig småsparare.

Jag fick också ta del av Kinneviks nya "utdelningspolicy" vilket i praktiken innebär att man förlitar sig på Tele2 som kassao. Tack och hej säger jag men behåller Millicom och väljer att öka inför framtiden. Millicom tror jag väldigt mycket på inför framtiden, att Kinnevik väljer att inte se det är mycket märkligt då Tele2 har ungefär samma förutsättningar.

Portföljen är i skrivande stund totalt upp 95,000:- inklusive utdelningar vilket innebär en totalavkastning på ca 29% på insatt kapital sedan starten. Det är inte världsklass men heller inte ett totalt bottennapp. Man får dock inte glömma att det var en nedgång på 10-20% på många bolag i slutet av 2018 som jag med råge har kompenserats för!

Hur man än vänder och vrider på 2019 så framstår det som ett fenomalt börsår och man har verkligen fått kämpa hårt för att ha misslyckats med sina investeringar! De flesta hade faktiskt kunnat "kasta pil" och ändå klarat sig bra under hela året. Jag säger grattis till alla aktieägare - ni är de stora vinnarna för året!

Jag har redan i föregående inlägg skrivit om mina förväntningar inför 2020 så det blir ingen repitition för min del av tidigare inlägg...

...däremot några korta reflektioner över 2019 i punktform...

• -Börsen har gått som tåget och det har i princip inte gått att misslyckats med att investera i aktier.
• -Regeringen är fortsatt handlingsförlamade när det kommer till att analysera verkligheten i form av vilka konsekvenser vårt flytktingmottaggande fått för konsekvenser.
• -Bonus-Malus systemet premierar s.k laddhybrider med motiveringen att det är bra för miljön. I praktiken innebär det att man kan fortsätta köra bensindriven bil fast med skattebetalarnas subventionering nu. Ironiskt nog är dessa inte ett dugg miljövängliga i förhållande till Dieselbilar vid längre körsträckor (3mil+)...tjänstebilar har en tendens att gå betydligt längre än 3 mil per resa.
• -Till sist fick vi ytterligare en räntehöjning vid slutet av året så det blev en repetition av 2018. På tok för sent tycker jag men ändå ett steg i rätt riktning!
• -Det råder någon form av "fanatisk inställning till miljön" just nu efter "Gretas", förlåt Miljölobbyisternas framgångar. Tyvärr saknar debatten någon som helst förhållning till fakta från dessa fanatiker. Men jag är inte förvånad, rödgröna väljare har en tendens att blunda för fakta.
• -Efter ett par omorganisationer under 2019 på mitt företag så fick jag till slut nog och bytte jobb - det enda man kan göra när ägarna/ledarna fattar dåliga beslut om man inte är delägare själv. 
• -Vi bygger fler och fler cykelbanor i tron om att folk tänker cykla 3-4 mil till/från jobbet varje dag...vore ju förvånansvärt om politiker inser att vi kommer med riktiga transportfordon eller åtminstone inte låta oss bilister betala för tramset.
• -Jag har sett några exempel på att nyasfalterade vägar är sänkta till 90kmh på motorvägar. Det har gått hur bra som helst i alla år att låta vägen bestämma hastigheten, jag blir inte ett dugg förvånad om det här kommer bli riktiga 90-sträckor framöver med samma dumma motivering att det är "trafiksäkrare". En väg blir aldrig säkrare än den svagaste länken och bra mycket idioter finns det trots allt i trafiken som gör vägarna osäkra - knappast hastigheten.
• -Jag har sett tendenser till s.k "gated-communities" i våra större städer och jag tror nog fasen att det är så framtiden kommer bli när politikerna tror att vi vill bo med alla idioter vi släpat hit. I USA är detta mycket vanligt och det finns ju egentligen ingen anledning till att skötsamma medborgare skall behöva stå ut med att tvingas bo med oskötsamma personer bara för att våra politiker placerar dem i närheten av våra hem.
• -Det verkar vara svårt att få kriminella att sluta begå brott och när polisen faktiskt gör sitt jobb så frias dem ofta i en rättegång. Inte undra på att det går utför, läste t.ex om dessa s.k "tiggare" som inte går att avvisa p.g.a EU-regler trots att det är bevisat att de inte tigger utan säljer knark helt öppet.

Utan tvekan så är den stora reflektionen under 2019 att året har handlat mycket om SD:s ökade stöd, flyktingpolitiken samt kriminaliteten. Själv är jag inte ett dugg förvånad över att SD ökar så mycket i popularitet eller att kriminaliteten ökar i takt med invandringen. Det är heller inte särskilt förvånande att vi har långa vårdköer med ett stort budgetunderskott, mycket tack vare en urusel organisering inom vården och troligen mindre med invandring att göra.

Trots att det många gånger skrivs mycket välskrivna artiklar om SD, Kriminalitet och förhållande till invandringspolitiken så tystas detta oftast ner och "rasist-kortet" spelas av PK-maffian.

Så till er vill jag bara säga att det omöjligen kan vara något rasistiskt i att berätta sanningar och att förhålla sig till saklig fakta. Men så fort någon yttrar sig inom ämnet så får det stora konsekvenser oavsett yrkesroll. Åsiktsfrihet gäller tyvärr inte i Sverige om man förespråkar SD:s politik - då görs allt man kan för att bli munkavlad. Ungefär samma mentalitet verkar just nu också råda vid diskussioner om "miljön", sällan är det ju samma personer som gärna tittar åt det röda hållet så där finns säkert ett samband. I vilket fall som helst så blundas det för fakta i båda diskussionerna, inte helt ovanligt för fanatiker!

Tyvärr har vi 2 år kvar med nuvarande politik och det är i alla fall glädjande att de som bidrar med mest också verkar få behålla mer och mer av sin insats. Jag läser många artiklar varje vecka från både vänster och höger-media att vi behöver MER skatter och inte FÄRRE skatter. Att de rika blir rikare och de fattiga blir fattigare.

Jag har ärligt talat för dålig information för att avgöra vem som är rik och vem som är fattig, men min politiska inställning är att det är fel på ett skattesystem som bygger på att alla inte betalar samma % på sin inkomst, så det går i rätt riktning.

Lika fel är det att staten skall ha skatteintäkter när de inte gör ett förbaskat skit (som t.ex reavinstskatt för privatpersoner)...det finns mängder med liknande S-skatter som byggts upp under årtionden så det kommer säkerligen att ta årtioenden att rätta till det också! Det är inget fel på skatter när dem är rättvisa och det finns överhuvudtaget inget rättvist i att bestraffa dem som gjort bra val i sina liv!

Jag tror - och hoppas på - att vi kommer få se förändringar framöver! 2020 slopas värnskatten och det är ett mycket, mycket stort steg framåt!

Sist men inte minst vill jag såklart önska alla ett gott nytt år och ett bra sparande 2020! Det är aldrig för sent att börja med sitt sparande och tiden är direkt avgörande för din totala avkastning! Så om du inte redan sparar se till att börja 2020 med ett nyårslöfte om att börja!

2020 - förväntningar

Det börjar bli dags att summera ett helt fenomalt börsår, men inte riktigt ännu. Julen brukar betyda en del välbehövlig ledighet och då finns det tid för reflektioner. Under ledigheten hittills så har jag läst en hel del intressanta artiklar om både det ena och det andra. Det har i sedvanlig ordning blivit mycket politiskt vinklade artiklar som har skapat en del debatt runt alla familjeträffar som äger rum. Men som jag brukar säga, fanatiker vill sällan ta till sig fakta - så på västfronten intet nytt.


Mycket inlägg om flyktingpolitik, miljöpolitik, räntor och marknadsekonomi har det blivit så jag blickar redan fram mot 2020 och vad jag har för förväntningar på kommande år!

Räntan är största nyheten för 2020

Ingen kan ha missat att riksbanken höjer reporäntan från en mycket låg nivå till en fortfarande obefintlig nivå.

Det påverkar alla oss med bolån oavsett vad bankerna försöker lura oss med. När riksbanken höjer räntan så höjer bankerna alltid räntan på ditt bolån - trots att det faktiskt inte finns något incitament för det så tar de chansen coh ökar på sina marginaler. Senast idag läste jag att i sedvanlig ordning hakar storbankerna på och kunderna förväntas betala utan att bry sig....det är tyvärr så bankverksamheterna fungerar - fler personer borde markera att detta inte är acceptabelt och helt enkelt byta bank!

För min egna del påverkar det mig med ca 200:-/mån så det är inga större summor direkt. Jag har i många tidigare inlägg argumenterat för att vi har en inkompetent regering och en riksbankchef som tydligt signalerar att det är billigt att skuldsätta sig - d.v.s att räntorna skall vara låga....det borde i praktiken vara betydligt dyrare att låna pengar så att folk åtminstone har en rimlig chans att betala av sina lån.

Själv betalar jag av 5000:-/mån på det lånet och ser ingen anledning till att minska på den summan oavsett ränteläget....snarare tvärtom, börjar räntan sticka iväg så är det nog dags att ammortera betydligt mer för att motverka effekten av kostnaden. Men i slutändan får man ändå resonera som så att det är otroligt billigt att låna pengar och man behöver i princip inte betala tillbaks sina bolån, räntenivån sätter månadskostnaden.

Så jag är absolut inte emot en räntehöjning, den borde kommit så otroligt mycket tidigare för att sätta stopp för galenskapen som råder på bostadsmarknaden! Problemet är att när man väntar så länge så blir tajmingen  helt fel. Samtidigt signaleras att vi inte kan förvänta oss en ytterligare höjning förrän slutet på 2021 eller t.o.m någon gång 2022.

I praktiken innebär det att vi fortsatt måste ha högkonjunktur i flera år till för att det skall bli "rätt tajming".

Sanningen är ju dock att det inte är mycket som tyder på det när man läser diverse kvartalsrapporter - avmattningen är redan här och det finns hur mycket signaler som helst som pekar åt det hållet.

Bolag tjänar fortfarande bra med pengar, men tillväxten har avtagit och på många större organisationer sker omfattande omorganiseringar (läs kostnadsbesparingar) vilket oftast är ett tecken på en avmattning.

Då hamnar vi i den jobbiga situationen att räntan helt enkelt inte går att sänka längre för den är redan på lägta nivån - samtidigt som det kommer bli ett tuffare marknadsläge.

Därmed är tajmingen totalt fel och ett exempel på hur otroligt korkat det är att fatta beslut baserat på statistik - den blir inte bättre än den svagaste länken och SCB verkar ha svårt med att presentera korrekt statistik. Sunt förnuft och att sända rätt signaler borde vara en regerings största uppgift snarare än att göda banker och medverka till att familjer förmodligen har skuldsatt sig över öronen för resten av sina liv.

Jag tror personligen att Sverige som nation/företag inte har en chans att reda ut den höga skuldsättningen som finns som en direkt följd av riksbankens trams och påhitt att fatta beslut på statistik baserat på bristfälliga uppgifter.

Precis som i vilket företag som helst så kan man inte fatta bra beslut utan tillgång till bra information. SCB kan man tycka vad man vill om, de har mycket intressant statistik som vem som helst har tillgång till. Den som kan något om mattematik vet också att man kan vända och vrida på statistik precis hur man vill. Det är sällan gemene man ifrågasätter insamlandet av data om det presenteras snyggt.

Det är dock mycket allvarligt att vi fattar nationella politiska beslut baserad på dåligt underliggande data. Som jag sagt tidigare så är det ofattabart kortat att låta räntorna ligga på så sjukt låga nivåer under så lång tid - oavsett vad statistik säger. Den skulle m.a.o höjts långt, långt mycket tidigare.

Vad händer mer under 2020 som påverkar min ekonomi?

• Jag har bytt jobb och med det kommer en hel del stora förändringar.
  
  Förutom att jag gör mig av med min privata bil så kommer mitt resande minska enormt (det är skönt!) men det innebär också att jag kommer få betydligt mindre i traktamente, övertid, restidsersättningar o.s.v så jag kommer dra ner på mina intäkter relativt mycket.

Det är lite tidigt att säga ännu men jag kommer nog få ut (netto) ca 2500:- mindre/mån. Inget jag gråter över då jag kommer få mer tid till att vara hemma istället för på hotell men definitivt en inkomstsänkning som kommer kännas. Att inte äga min bil längre kompenserar givetvis en smula här men jag tror ändå att det hade varit billigare att köra min egna bil i tjänsten på sikt.

Orsaken till att jag för ovanlighetens skull valde att plocka ut en bil är att våra S/MP/V fanatiker verkar tro att Sverige klarar sig på eldrift och att subventionerna är obefintliga (till skillnad mot i Norge). M.a.o en Elbil/Laddhybrid kostar i ca 500,000:-klassen och de flesta företag har riktigt stora rabatter hos biltillverkarna så i mitt fall gick bilen lös på "endast" 400,000:- så en besparing på ca 100k.

Jag rustar helt enkelt för framtiden utan att ta den stora investeringskostnaden själv, när det blir aktuellt "på riktigt" så kommer jag nog gå tillbaks till privatägande. Då jag förväntas pendla lite oftare än jag gjort 2019 så tror jag att det är en OK deal ändå att köra en laddhybrid som jobbet subventionerar. Det kommer dra ner mina bensinkostnader till nära noll (kan ladda under kontorstid och ute hos alla kunder).

• Jag håller fortfarande på med omfattande renoveringar och inför 2020 är planen att göra i ordning i köket så där kommer det nog gå ca 100,000:- till.Det här med att renovera är något som alla bostadsägare vet kostar pengar....mycket penga. Ibland finns möjligheten att tjäna igen pengarna vid en eventuell försäljning i framtiden - men det räknar jag inte med. Helt enkelt vill jag spendera mina pengar just nu för att göra mitt liv bättre för stunden. Där gör jag bedömningen att för att jag skall trivas så vill jag också bo precis som jag vill....jag spenderar m.a.o pengar för att trivas snarare än att snåla.
  

Jag förväntar mig att när 2020 går mot sitt slut så skall min lägenhet vara i det skick jag vill ha den. Då kommer jag säkerligen ha investerat en bra bit över 200,000:- i den - som jag förmodligen aldrig kommer få tillbaka. Men jag har inga som helst planer på att flytta ifrån under den närmsta tiden så jag ser det som en investering för en lång tid framöver.

• Min sambo trivs inte riktigt i Sverige och vi håller just nu på att diskutera om det bästa för framtiden för henne är att vara kvar i Sverige eller flytta tillbaks till Tyskland. Det är alltid känsligt att diskutera och det finns nog inga rätt eller fel.

För min egna del kan det påverka min ekonomi "positivt" men livet i allmänt "negativt". Just nu betalar jag för två personer men jag får väldigt mycket tillbaks för det. Så från ett rent ekonomiskt perspektiv så skulle det kunna pårverka mig positivt.

Där reflekterar jag som så att jag tjänar mer än tillräckligt för två personer och allt jag sparar varje år är egentligen "överskottspengar" efter att vi gör det vi tycker ger oss livskraft. Jag har varit väldigt tydlig med att det vi har att leva för är 80% av nettolönen och det har inte varit något problem.

Ni som läst några tidigare inlägg vet säkerligen att jag inte bryr mig allt för mycket om sparkvoter. Jag vet inte hur mitt liv kommer att se ut om 10 år, men jag vet i.a.f hur jag vill leva just nu medan jag kan. På längre sikt vill jag definitivt ha möjligheten att jobba betydligt mindre.  Så därför är det inte så viktigt för mig om den hamnar på 0% eller 20%. 

Många andra räknar ju t.ex in både CSN och ammortering till bostadslån i sammanhanget, jag väljer att inte göra det samtidigt som jag vet om att det definitivt påverkar mina möjligheter långt in i framtiden att göra vad jag vill med min tid.

Helt ärligt så är målsättningen att investera 20% av min nettolön men jag gråter absolut inte om jag väljer att spendera mer pengar på t.ex lägenhet, resor eller något annat. Huvudsaken är att portföljen sakta men säkert växer sig större. Det gör den oavsett om man investerar 1:- eller 1000:-.

Vad är mina förväntningar på portföljen inför 2020?

Det är alltid svårt att spekulera om framtiden men jag gör ett kortare försök i punktform:

• Jag byter som sagt var jobb och minskar mina inkomster (förmodligen mycket)
  så 20% av min nettolön kommer vara någon tusenlapp mindre.
  
• Jag förväntar mig att kunna investera drygt 80,000:- fördelat över 12 månader
  (exklusive utdelningar).
  
• Jag förväntar mig att 2020 kommer att vända neråt och därmed dra ned totalvärdet på portföljen sakta men säkert men att insättningarna väger upp.
  
• Jag förväntar mig att utdelningarna kommer landa på mellan 20,000 - 25,000:-.
  Det krävs m.a.o att jag får 4% avkastning på insatt kapital samt minst 4% utdelningshöjning i befintliga bolag.
  
• Jag förväntar mig att varje månads utdelningar kommer att öka från 2019 trots en del sänkningar från portföljbolag. Det ser väldigt bra ut för mina bolag och det är egentligen bara Swedbank som kommer att sänka.
  
• Jag förväntar mig att min portfölj kommer att vara värd över 600,000:- vid årets slut.
  Det här är inget högt satt mål men som tidigare nämnts så tror jag att värdet överlag går sakta men säker nedåt under 2020 och det kan bli tufft att nå.
  
• Jag förväntar mig att lägga mig på en lägre belåning vid årets slut som ligger på ca 10% istället för 16%.

I det stora hela är det relativt låga förväntningar, 2019:s 30%+ på ett år motsvarar ju minst 3års avkastning så att det vänder är skrivet i sten - frågan är bara när. Jag planerar för att det sker 2020 och allt annat blir därmed positivt!

Redan nu börjar större svängningar bli stora summor i portföljen. En tanke som slagit mig är att endast en 10%-ig nedgång är närmare 50,000:-. Det påverkar också belåningsvärdet på portföljen...jag är alltid bekväm med att vara belånad men risken för en nedgång gör trots allt att framtida insättningar inte gör något annat än att motverka hävstångseffekten som kommer på köpet.

Det har varit mycket strategiskt lönsamt att vara belånad under 2019! Att börsen kommer att krascha så mycket som 60% på ett år ser jag som extremt osannolikt- skulle det hända så får jag omvärdera min belåningsgrad men jag gillar stora risker och i.s.f är chansen troligen stor att jag tar och lånar av det högre ränteläget för att vara med i uppgången som följer!

Med det sagt, jag ser fram emot 2020 och tror att det kommer bli ett steg närmare målet - med eller utan börskrasch!

Sålt Hemfosa - byter till Klövern

Jag har flaggat för det att jag inte gillar SBB och igår gjorde jag slag i saken och sålde hela mitt innehav i Hemfosa. Det kom information om budet från SBB i brevlådan i veckan och efter att ha läst informationen så valde jag att göra mig av med hela mitt innehav av Hemfosa.

Slutet på 2019 har bjudit på en del oplanerade förändringar i portföljen och Hemfosa var ett bolag jag inte ville göra mig av med av flera anledningar. För det första var det välskött men också för att jag gillar ett kassaflöde som är utspritt över året och det är svårt att hitta på svenska börsen.

Även om SBB har flaggat för kvartalsutdelningar och höjda utdelningar så resonerar jag som så att det här ändå kostade en bra slant att köpa loss Hemfosa, det kommer säkerligen bli bra på sikt men det är inget bolag jag själv valt och vill ha i min portfölj av strategiska anledningar så jag valde att plocka in vinsten medan jag fortfarande kan.

Förlorar eventuellt någon tusenlapp på att göra så men deras "Mix & match" erbjudande är helt enkelt för dåligt och hade jag vetat att jag hade kunnat få kontanta medel för 100% av mina aktier så hade det vart en annan sak. Nu kan man bara önska och är helt beroende på vad alla andra har sagt. Nej tack säger jag - pengar tar jag hellre nu!

Så det frigjorde lite drygt 18,000:- som behövde omfördelas och där resonerar jag som så att jag gillar kvartalsutdelare och jag har tidigare tittat på Klövern - men tycker jag har haft för mycket fastighet så har inte tagit in bolaget i portföljen. Nu fick jag chansen och tog därför full position direkt. Köpte för totalt 10,000:- och kan tänka mig köpa för lite till om kursen skulle dippa (100% upp är trots allt ruskigt mycket på ett år).

Varför bara 10,000:-  i Klövern om jag frigjorde 18,000:-? 

Det är för att följa min strategi att ha samma inköpsvikt i samtliga bolag i portföljen. Så resterande överskott gick till att öka positionen i Realty Income Corporation och Main Street Capital. Därmed har jag t.o.m ökat min inköpsvikt i fastighetssektorn något mot vad den var tidigare.

Min strategi bygger på att ha en likviktad portfölj där alla bolag skall ha samma inköpsvikt för att diversifieringen skall bli så bra som möjligt. Portföljen är dessutom belånad så syftet är att motverka stora svängningar upp/ned och det tycker jag den lyckas relativt bra med.

Det finns fortfarande lite drygt 4000:- över sedan Kinnevik som jag funderar på vart dem skall in. Eventuellt blir det att jag tar en full position direkt i Millicom, men då jag är ett investmentbolag kort i portföljen just nu så borde det finnas utrymme för Industrivärden. Snart kommer dessutom Decembers insättningar och det borde generera en bra slant in i portföljen.

Börsen har gått otroligt bra i år och det syns tydligt i alla innehav i portföljen. Jag brukar skatteplanera varje år genom att kvitta förluster mot vinster vilket genererar en del pengar när jag deklarerar. I år blir möjligheten i princip obefintlig, jag har ett innehav som jag kan kvitta mot Hemfosa men det täcker inte upp hela vinsten....så i år får jag bita i det sura äpplet och betala lite vinstskatt.

Förutom Klövern så tittade jag på Platzer, Fabege, Wihlborg och Diös men valde till slut Klövern då jag tittat på dem tidigare. Nu tackar jag Hemfosa för deras tid på börsen och inser att jag verkligen ogillar avstyckningar av just den här anledningen. Fina bolag blir billiga för "hostile takovers".

Nordnets nya belåningsgrader - förvirrande!

Jag skrev tidigare ett inlägg där jag kritiserade förändringen av Nordnets värdepappersbelåning. Det går att läsa här:

Nordnet ändrar belåning - SE UPP

Precis som Avanza så genomgår Nordnet nu en till synes meningslös "facelift" och i samband med detta presenteras förändringarna och de ny avillkoren för Värdepappersbelåning. Man passar även på att förvirra och förändra till ingen nytta bland menyer och funktioner.

Förra gången jag skrev om det så fanns inte informationen tillgänglig om exakt hur de tänker göra förändringen och precis som Avanza behålls den "gamla" sidan ett tag till så att man åtminstone kan hitta information.

I den nya sidan gillar jag t.ex inte att man inte kan sortera transaktionshistoriken på samma sätt som i den gamla, det finns 4 filter att välja på istället för i princip VARENDA transaktionstyp. En klar försämring med andra ord....tur är väl det att man kan använda den gamla ett tag till.

Just det "Nya" Nordnet har funnits tillgängligt ett bra tag men varenda gång jag försökt använda den slutar det med att jag bara blir frustrerad för man inte hittar något och det man väl hittar är dåligt strukturerat. Vi inom IT-branschen lever tyvärr med detta dagligen - förändringar som inte tillför något värde.

Nog om onödiga "facelifts" och tillbaks till värdepappersbelåningen. Vid mitt tidigare inlägg så var det mycket oklart hur villkoren förändras och hur man skall beräkna belåningsgraden. T.ex skriver nordnet såhär:

Uppfyller du de här kraven kan du få 0,89 % effektiv ränta.

• En godkänd aktie eller ETF får max utgöra 20 procent av det totala antalet godkända värdepapper i portföljen.
• En godkänd fond får max utgöra 60 procent av det totala antalet godkända värdepapper i portföljen.
• Du får maximalt använda 40 procent av det totala belåningsvärdet för dina värdepapper med en belåningsgrad på minst 70 procent.

I praktiken innebär det helt enkelt att man blir begränsad till att använda vissa värdepapper som har en belåningsgrad på minst 70% - detta har inte ändrats.

Vad som däremot framkommit i efterhand efter uppdatering av information är följande:

Belåningsgrad vs. största position i portfölj.

	Största position i portföljen (marknadsvärde).
		50 %	40 %	30 %	20 %	10 %
Belåningsgrad
10 %		10 %	20 %	30 %	40 %	40 %
20 %		20 %	30 %	35 %	45 %	45 %
30 %		30 %	40 %	45 %	50 %	50 %
40 %		40 %	45 %	50 %	55 %	60 %
50 %		50 %	55 %	60 %	65 %	70 %
60 %		60 %	65 %	70 %	75 %	80 %
70 %		70 %	75 %	80 %	80 %	85 %
80 %		80 %	80 %	85 %	85 %	85 %
85 %		85 %	85 %	85 %	90 %	90 %

Hoppas att tabellen går att läsa annars finns den i original här:

https://www.nordnet.se/se/tjanster/lan/portfoljbelaning

Vad den här tabellen egenligen försöker säga är att med deras nya villkor så har varje aktie en grundbelåningsgrad och en utökad belåningsgrad om man uppfylller vissa villkor.

För att kunna beräkna din totala belåningsgrad i portföljen nu, om du vill ha bästa ränterabatten, så får inget innehav utgöra mer än 10% av ditt totala innehav för att få maximalt möjliga belåningsgrad och därmed bästa förutsättningar att hålla belåningen lagom.

Så för att prata klarspråk...för min del innebär det att man får titta på en akties grundbelåning och utökade belåningsutrymme - om det blir en belåningsgrad på 70% eller över så kommer den ingå i tidigare "knockout lånet".

Vi kan ta Duni som exempel.

• Grundbelåningsgrad: 60%
• Utökad belåningsgrad: 80%

D.v.s om du tittar på tabellen ovan för 60% så ser du att så länge innehavet inte viktar mer än 30% av din portfölj så kommer du kunna tillgodräkna dig Duni till 70% för rabattsatsen ovan. Utör duni inte mer än 10% av din portfölj så får du 80% belåningsutrymme till din portfölj.

Detta är en klar förbättring mot tidigare information när jag skrev mitt förra inlägg om förändringen.

Notera att jag var mycket kritisk till att Nordnet förespråkade diversifiering men i praktiken tog bort mängder med innehav för många portföljer. Det var baserat på information som fanns då. Idag är det bara "Kallebäck properties" som inte har något belåningsutrymme enligt listorna som finns tillgängliga idag. Jag har ställt frågan till Nordnet om just kallebäck så det kanske kommer en uppdatering.

Nu är mitt tonläge förändrat och jag får ta på mig att jag kritiserade dem "för tidigt". Jag borde insett att det gick lite för fort med deras information. Det är svårt att  säga hur detta kommer påverka många portföljer men jag tror nog ändå att de flesta aktier i en väldiversifierad portfölj hade minst 50% tidigare och de kommer nu få 70% så det borde minska belåningsgraden i många portföljer.

Med det sagt - jag har uppdaterat portföljens beräkning med nya belåningsgrader enligt principen ovan. Då landar jag på följande nivåer som känns väldigt bekväma:

• -Total belåning på 15% (ned från 18%)
• -Totalt utrymme att låna till lägsta ränta 156651:- (en markant ökning)
• -Total belåning just nu 58727:- (samma men i % lägre)

Hoppas ni därmed inte blir oroliga inför förändringarna nu när det är betydligt tydligare hur det påverkar portföljer med belåning! Jag kommer följa min strategi att vara belånad och därmed låta risken ligga kvar, det finns t.o.m möjlighet att utöka den något.

Plocka ut tjänstepension via eget företag? (läsarfråga)

Jag har fått en väldigt intressant frågeställning att reflektera över.

Frågan lyder:

Hur tänker jag kring att plocka ut tjänstepensionen redan nu genom att starta eget företag istället för att vara konsult?

Lite bakgrundshistoria först

För er som kanske har missat det i tidigare inlägg så har våra extremt duktiga baktalare i regeringen försökt svartmåla pensionssystemet genom att påstå att det inte längre skall vara möjligt att gå i tidig pension med hjälp av tjänstepensionen. Givetvis skyller man såklart på att vi blir äldre och äldre och därmed kostar mer och mer pengar att underhålla efter 65-år.

Den nakna sanningen är trots allt att det kostar oerhörda summor pengar att försörja människor som inte bidrar med något. M.a.o borde det knappast kommit som en överraskning att uttrycket "öppna era hjärtan" kommer med en budget som *helt omöjligen* kan snurra runt på egna ben.

Man försöker smartmåla det som att det inte finns några pengar i pensionssystemet, och ja det stämmer nog till visst del. Men om vi backar historiken till 1990 och spolar fram den till (snart) 2020 och tittar på siffror över hur mycket flyktingar och invandrare vi tagit emot i Sverige så kan man nog förstå att det finns problem att hantera.

Den första flyktingvågen (bosnien) löste man kreativt genom att slussa in alla i svenska välfärdssystemet "Samhall" genom att märkligt nog hitta på att "Svenska språket" är ett handikapp om man inte förstår det. Rimligen borde man istället ställt krav på att lära sig språket men det är nog för mycket begärt.

Sedan kom man också på den briljanta idén att Samhall skall konkurrera med helt legitima företag på den "fria marknaden" när staten i princip subventionerar hela bolaget genom lönebidrag. Som ni förstår kan man omöjligen vinna en sådan upphandling eller konkurrera när ett bolag som Samhall inte har några lönekostnader - staten betalar ju rubb och stubb.

Samhall var, före den första flyktningvågen, ett "företag" där vi tog hand om samhällets mest utsatta personer. Det kunde vara personer som blivit av med både armar och ben, personer som hade CP-skador eller andra mentala störningar (medicinska sådana) osv. Helt enkelt människor som definitivt skulle få det svårt eller omöjligt att konkurrera på en vanlig arbetsplats.

Där är min politiska ståndpunkt att givetvis behövs en sådan instans men då skall den ta mig fasen användas till vad den är till för också! Vår socialistiska regering har genom åren använt denna myndighet/samhällsinstans till att "anställa" personer som inte kan svenska språket för att få ned statistiken.

Det finns mängder med dokumentärer, t.o.m statligt finansierade sådana, som säger samma sak - att vi inte hade en organisation (läs land, migrationsmyndigheter osv) som kan hantera sådana kopiösa mängder ansökningar samtidigt. I den första vågen "peakade" vi på ungefär 200,000 "importerade arbetslösa" per år. Långt ifrån alla hanmnade på Samhall, men väldigt många sattes där i brist på övriga arbetsuppgifter de kunde utföra på svenska företag.

Här kan man tycka att man borde ha lärt sig något. Idag 30 år senare kostar detta oss svenska skattebetalare forfarande ENORMT mycket pengar - så pengar finns definitivt om man letar. Har de efter 30 år fortfarande inte integrerats i svenska samhället så får man nog svälja stoltheten och räkna med att de kostar pengar resterande delen av deras liv.

Nu till den andra flyktingvågen (syrien, eller vad vi skall kalla det). Denna har man fortfarande inte hittat på en kreativ lösning för, Samhall är ju redan fullt sedan dårskapet på 90-talet så där finns ingen plats.

Men politiker är alltid kreativa och kommer med något annat förslag förr eller senare. Jag har faktiskt ingen gissning till vart dem kommer placeras men mina analytiska kunskaper säger mig att de också kommer få handikappet "svenska språkproblem".

Det har äntligen gått upp för regeringen att man inte kan hålla på såhär, men det är tyvärr alldeles, alldeles för sent. Tittar man på samma statistik så pekade vi på drygt 200,000 "importerade arbetslösa" per år även denna gången.

Skall man dra någon form av slutsats från 90-talet så kommer vi ha kostnader för dessa personer i minst 30 år framöver - förmodligen betydligt längre än så.

Vad har då det här med tjänstepension att göra?

Givetvis finns det inte en chans att den kalkylen går ihop då resterande svenska skattebetalare förväntas betala för kalaset utan att få någonting tillbaka. Det senaste idiotiska förslaget, som troligtvis bara är en tidsfråga innan det går igenom, är att man inte längre skall få ta ut sin tjänstepension vid 55-års ålder.

Förslaget säger att man bör höja denna till att betala ut den från 58-års ålder först. Staten har såklart upptäckt att det är väldigt fördelaktigt att gå ner i arbetstid och plocka ut sin tjänstepension. I ekonomi-termer innebär det helt enkelt dubbla utgifter.

• 1. Tjänstepensionen måste plockas ut från skattesystemet.
• 2. Förlorade skatteinätkter på arbete p.g.a minskad arbetstid för anställda.

Alltså, ursäkta mig men vem FAEN är ni i regeringen att tala om för mig hur JAG skall jobba om JAG kan försörja mig själv? Det är trots allt MINA pengar och INTE ERA!!!

Ja, jag blir mentalt störd av att tänka på saken! Vi som avsätter pengar till tjänstepensionen varje månad gör det av precis just den anledningen - för att kunna SLUTA jobba tidigare. Det är ENDA syftet med den avsättningen - det är KNAPPAST för att finansiera era j-vla dåliga ekonomiska beslut!

Det är otroligt vanligt att vi som betalar relativt mycket i skatt också löneväxlar, d.v.s avsätter en hel del extra pengar till tjänstepensionen för att....just det....kunna sluta jobba tidigare. De som gör detta skattar förmodligen också som 4x vanliga arbetare över sina 35-40 år i arbetslivet om de skulle gå vid 55 - så kom inte med skitsnacket att ni förlorar pengar på dem som redan dragit sitt strå till stacken!

Även om jag själv inte löneväxlar så är det faktiskt som så att i en löneförhandling så flyttar man faktiskt nuvarande lön till framtiden via tjänstepension. Då är det riktigt, riktigt illa att man skall se över hur folk spenderar sin LÖN! Det är faktiskt så att tjänstepension är LÖN om ni inte fattat det politiker!

Det är lite som att säga att åt sina arbetare att ni ni får jobba 3 år till för att få er intjänade lön utbetald. Jag tycker det är helt förträffligt idiotiskt att man på regeringsnivå beskyller de som betalar världens högsta skatter för att inte bidra till samhället genom att ta ut sin lön! Speciellt då majoriteten trots allt är smarta nog att se sambandet mellan dåliga ekonomiska beslut och höga kostnader som en direkt konsekvens!

Vad kan man då göra åt saken? Starta eget är ett bra alternativ!

Till saken hör den att det enda man kan göra för att motverka detta vansinne är att starta eget så att man får kontroll på sin lön och slutar pumpa in mer pengar än absolut nödvändigt i systemet.

Som egenföretagare kan man i princip välja och justera sin lön helt efter sina egna preferenser. Det är t.o.m nästan möjligt att inte ens plocka ut någon lön och investera det mesta i sitt företag så att staten får minimalt med skatt. (det är nog inte en slump att Greklands ekonomi gick som den gick då den bygger på eget företagande i grunden)

Det här inlägget avser dock inte att reflektera över just möjligheterna med eget företag utan att försöka svara på läsarfrågan om hur jag tänker om just tjänstepensionen.

Just möjligheten att kontrollera min lön är något som alltid lockat mig med att ha eget företag, man slipper så att säga det mesta av all administration som äter upp pengarna. Som konsult har jag nästan samma möjligheter men det finns vissa saker jag sällan kan bli av med som konsult, exempelvis:

• Tjänstepension
• Administrativ overhead (kontor, chefer, hr osv)
• Kollektivavtal styr min ersättning

Av dessa saker är det uteslutande mest möjligheten att kontrollera mina ersättningar som jag saknar. Det går helt enkelt väldigt mycket pengar till administration och jag har ingen möjlighet att plocka bort tjänstepensionen och plocka ut den i lön.

Läsarfrågan handlade främst om att plocka ut tjänstepensionen i lön. Det är en möjlighet jag definitivt saknar och i ärlighetens namn så hade nog dem tusenlapparna gjort betydligt större skillnad i mitt liv NU än när jag fyller 55 eller 58.

Det handlar trots allt om ganska mycket pengar som du avsätter extra till tjänstepension enligt kollektivaval.

40,000:-/mån = 1,600:-/mån tjänstepension
50,000:-/mån = 4,600:-/mån i tjänstepension
60,000:-/mån = 7,600:-/mån i tjänstepension.

Siffrorna ovan är mest en överslagsberäkning men visar ändå att sambandet mellan höga månadslöner och tjänstepensionen är slående. Man avsätter i princip lika mycket på sina nästa 10,000:-/mån som man gör på sina första 40,000:-/mån.

Så det är främst inkomster 40,000+ som det är relevant att fundera över sin tillvaro. Man bör också tänka på att man har i princip 55% marginalskatt på sin månadslön så att plocka ut pengarna i bruttolön istället för att avsätta dem till tjänstepension skulle generera en hel del extra skatt.

P.g.a hur skatter och pensioner fungerar så är det rimligt att anta att om du skulle tjäna 50,000:-/mån och vill plocka ut din tjänstepension i extra lön så skulle du i.s.f kunna få ut drygt 2100:-/mån netto.

Ca 60% skatt får man räkna med.

Så frågan är egentligen då, 

Om du kan lyfta månadslöner på 50k+....skulle du hellre ta ut 2,000:-/netto och investera det på börsen eller vill du chansa på att du får plocka ut det statligt från 55-58 års ålder?

I mitt fall så chansar jag nog faktiskt i det här fallet på att som anställd så skulle mina 4600:-/mån avsatt till en förvaltare kunna generera betydligt mer avkastning de kommande 20-åren än vad 2000:- skulle gjort för min privata ekonomi.

MEN om man istället startar eget företag så får man fördelen att man slipper göra ett val överhuvudtaget. Det enda man behöver bry sig om i.s.f är hur mycket pengar man vill plocka ut från företaget i form av bruttolön. (man behöver inte avsätta en endaste krona till något förutom arbetsgivaravgifter/sociala avgifter)

Resterande summa kan man göra vad man vill med inom företaget. Du skulle t.ex kunna ta varenda krona och investera på börsen fast i ditt företags namn istället för ditt privata konto. Här är jag helt övertygad om att du som egenföretagare tjänar på det mot att vara konsult. En snittkonsult i sverige går för drygt 700:-/tim i de flesta större avtal.

Förutsatt att du inte är sjuk och fakturerar en full månad drar du i.s.f in 117,000:-/mån. Kostnaden för att plocka ut en ansenlig lön på 50,000:-/mån är lite drygt 66,000:-. D.v.s du skulle ha ytterligare 50,000:- att lägga på vad du vill inom företaget (t.ex semesteravsättning). Sett från andra perspektivet är det här din Vinst du drar in till nuvarande arbetsgivare som du inte ser röken av.

Den intressanta kalkylen blir istället om du väljer att sänka din lön till låt oss säga 35000:-/mån istället, du får då hela 20,000:-/mån över till ditt företag men du tappar egentligen "bara" 9000:-/mån netto till ditt privata konto.

Lek nu med tanken att du skulle få 50,000 - 70,000:- att investera i ditt företag (varje mån). Exempelvis genom att öppna ett sparkonto i företagets namn och investera i aktier. Nu har du helt plötsligt stora möjligheter att påverka din framtid med hjälp av eget företag. I ett eget företag finns dessutom möjligheten att väldigt enkelt plocka ut s.k "aktieutdelning" som beskattas betydligt mer lönsamt än "löntagarskatt".

När man gör ett sådant experiment är det såklart viktigt att man förstår att det inte riktigt är så enkelt som att säga att "jag fakturerar själv och kommer därför få X:-/mån över". Det finns såklart många risker med att "ta steget" men man får i.a.f kontroll över sin egen tillvaro.

MEN om man utgår från ett tjänstepensionsperspektiv så finns det inget annat sätt att formellt sett säga "fuck you staten!" än att starta eget och placera pengarna själv - helt utanför statens insyn.

Fördelen med att driva eget företag är utan tvekan att man inte betalar för någon annans dumheter - inklusive ljugande och baktalande politikers påhitt för att bekosta flyktingpolitiken!

Varför har jag inte eget?

Det korta svaret här får bli att inom IT-branschen är de flesta partnerskap organiserade så att det helt enkelt inte går att driva det som "eget"...man behöver ha en hyfsat stor organisation bakom sig för att få speciella rabatter och affärer överhuvudtaget. I.a.f om man vill jobba med teknikens framkant och hänga med i utvecklingen.

Som en vanlig "resurskonsult" skulle det fungera utmärkt, men jag vill ha möjligheterna att bli inbjuden till diverse partner-events och "happenings" inom branschen. Jag behöver helt enkelt en relativt stor organisation i ryggen för att få möjligheterna.

Är man verksam inom en annan bransch är nog läget helt annorlunda. Har man möjligheterna och har kontakterna och därmed även möjligheten att fakturera sin egen tid helt själv - då skall man nog fundera på saken. Så fort du blir anställd så ger du bort nästan 50% av vinsten - som du skulle kunnat plocka ut till dig själv.

Så vad blir svaret på frågan?

Jag har tyvärr inte möjlighet att göra det själv p.g.a aktiva val jag gjort, men om jag någonsin går över till att bli "resurskonsult" så tvekar jag inte. Det är min enda möjlighet att inte vara med och finansiera nationella dumheter och jag är helt övertygad om att pengarna hade gjort betydligt bättre nytta i mitt företags investeringar än i regeringens pensionssystem!

Utmana dig själv och räkna på vad exempelvis 1600 eller 4600:-/mån skulle generera till dig själv i en portfölj över 20-30 års tid!

Just det ja....och så får du valfriheten att placera dina pengar exakt hur du vill utan att göda statens partners ;-)! Tänk om alla skulle kunna göra ett ekonomiskt "fuck you staten!" - tror ni det skulle få till snabba reformer?