Visar inlägg med etikett September. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett September. Visa alla inlägg

lördag 26 september 2020

2 år senare - mycket som hänt

Som rubriken lyder så började den här bloggen någon gång i September 2018. Startkapitalet på 250.000:- började jag skriva om från 2018-09-01. Första inlägget skrevs den 27:e September. Idag är det därför dags för en mindre uppföljning efter 2 år.

Från 250.000:- till 600.000:- i portföljvärde

Jag har inte skrivit något inlägg om att portföljen trillade över 600.000:- efter stängningen i Fredags, det får "firas" i det här inlägget tillsammans med lite reflektioner över hur det har gått. Ni som läst tidigare inlägg vet att jag använder belåning och håller mig relativt konstant på 50% belåningsgrad av lägsta räntan, detta oavsett om börsen går upp eller ner. Räknar jag bort belåningen så landar portföljen på ca 510.000:- i värde.

81.000:- totalt i avkastning inklusive utdelningar

Detta är primärt en blogg om utdelningsaktier och en portfölj som har en hel del aktier som genererar utdelning. Som ni ser i min portfölj så har jag också ett par aktier som, trots att de genererar utdelning, inte borde klassas som utdelningsaktier. Det finns några stycken som har väldigt låg direktavkastning men som hjälper till på annat håll. Räknar jag bort insätningarna och aktiebelåningen så kvarstår en vinst på 81.000:-....eller lite drygt 40.000:- per år. I praktiken har det alltså genererat en hyfsad 13:e månadslön i bonus.

Räknar man om det i % så har portföljen avkastat nästan 9,5% per år. Det är varken bättre eller sämre än vad man kan förvänta sig över en längre tidsperiod på låt oss säga 15-20 år.

28.000 i Utdelningar totalt

Det är ingen som helst hemlighet att jag tar varenda chans att smutskasta röd politik - den är helt vansinnig för alla som förstår sig på ekonomi och samband mellan inkomster och utgifter. Hade vår ytterst ointelligenta regering inte smutskastat våra företag, genom att stoppa sina fingrar i syltburken (där den definitivt inte hör hemma!!), och sagt att det är fult att betala ut FÖREGÅENDE års vinst till aktieägare...då hade det sett betydligt bättre ut.

Jag sa dessutom att aktieutdelningen KOMMER till akteiägarna på ett sätt eller ett annat. Vi börjar nu se att dem betalas ut i andra former än ren utdelning men även att företag faktistk betalar ut det som dem är skyldiga oss aktieägare sedan 2019! Regeringen verkar mest vara förvånad över att företag lyckades lista ut hur man fick tillbaks lite skattepengar, med bl.a permiteringsåtgärder, och samtidigt kunde ge avkastning till ägarna. Regeringen har ju visat gång på gång (i påtagligt synlig Röd och Grön anda!) att de inte förstår ekonomi och att 2019 har väldigt lite att göra med 2020!

Trots allt har jag en bra spridning på portföljen och det genererar utdelningar varje månad som sakta men säkert växer. 28.000:- är inte på långa vägar något man kan sluta jobba med men jag har nästan lyckats öka utdelningen/mån varje månad detta året trots alla inställda utdelningar. Det tuffar på i rätt takt i.a.f.

Jag kvalar in på ca 14.000:-/år, det är ingenting man blir rik på men det är i.a.f någonting att hänga i granen!

Stormig period på börsen

Ingen kan nog ha undgått att det har varit en mycket stormig period på börsen. Sällan har börsen svängt så mycket på så kort tid som senaste 2 åren. Det märks även på min portfölj som har varit allt från -95.000:- i förlust....till så mycket som 170.000:- i vinst. Skulle vi gå tillbaks till samma höjder som innan "kraschen" i Mars....så hade portföljen legat på 300k+ i vinst. Det finns m.a.o mycket uppsida kvar innan jag når en ny ATH. Jag summerar i.a.f att trots alla svängningar så går det i rätt riktning!

En del förändringar i portföljen har gjorts

Under de första två åren har jag egentligen inte gjort särskilt stora förändringar. Några har varit direkt påtvingade p.g.a idiotiska företagsbeslut (jag blänger fortfarande argt på dig Hemfosa!), andra har varit av rena strategiska skäl (jag gillar dig fortfarande Kallebäck Properties!).

Sedan har det funnits några bolag som åkt ut för att de inte ville vara kvar på börsen längre. Själv har jag bytt ut lite bolag på senare tid då jag kände att läget var rätt.

Bilia - tycker det var, och är, väldigt övervärderat så jag tog chansen och sålde av mitt innehav med en god vinst på 50%. Dessutom visade de sig ryggradslösa när de ställde in utdelningen helt utan rimlig anledning!

Duni - De fick också åka när de ställde in utdelningen. Det var tänkt att vara en "stöttepelar" i sämre tider då de tillverkar saker som alltid behövs (servetter och liknande tillbehör). Blev inget bra kan jag konstatera och de åkte samma dag de ställde in utdelningen.

Essity - De fick åka eftersom de i princip står helt stilla på börsen, det händer inte mycket i Essity och de har en extremt stabil verksamhet....men likt andra ryggradslösa bolag så åker de puts väck när de inte kan stå upp för sin sak och dela ut pengar till ägarna. Jag gillar trots allt bolaget, men det är en "tråkig" aktie med väldigt låg utdelning. Den passade helt enkelt inte in i portföljen egentligen!

Husqvarna - Jag tror på trenden att människor är exceptionellt lata. Automatisering är definitivt framtiden! Jag sålde av bolaget med en god vinst på 45%, de kändes rätt övervärderade och jag gillade heller inte deras utdelningsbeslut i slutändan! Så jag tog chansen och plockade hem vinsten.

Kinnevik - De fick åka ut när de ändrade utdelningspolicy och dessutom fick för sig att Tele2 skulle vara enda bolaget som genererade kassaflöde åt dem. 

Hemfosa/Nyfosa - sålde dagen efter avstyckningen båda bolagen. Hade gärna behållt Hemfosa i sitt originalskick, idiotiskt beslut enligt mig...så det var bara att byta ut!

Kallebäck Properties - Gillar bolaget då de har en extremt stabil hyreskund i form av SAAB. SAAB har ju indirekt ett regeginsuppdrag så säkrare hyresgäst än så kan man nog inte få på 20-års sikt. Anledningen till att jag bytte bolaget var för att Nordnet ändrade sina belåningsgrader och då fanns det inte plats för KAPI!

Oriflame Holding - Blev tyvärr utköpta av börsen, annars ett bolag jag verkligen gillar då deras affärsmodell visade att de kunde generera extremt starka kassaflöden som skyfflades över till aktieägarna...år in och år ut....men inte längre :/.

Vad köpte jag istället?

Det var väldigt mycket som hände egentligen. Så jag summerar ihop det till att jag gillade Bilia, Husqvarna och Essity som bolag och deras kundbaser m.m. Det blev därför ett skifte till "Industrivärden" och "Öresund Investment".

Fastighetsaktierna flyttades över till Wallenstam, Hufvudstaden samt Klövern.

Övriga byten hamnade i redan befintliga innehav. Däremot plockade jag upp "Nordea" nu i dagarna och passade även på att öka i SHB och Swedbank inför framtiden. 

M.a.o så var det egentligen inte så stor förändring av mina innehav, kapitalen flyttades runt lite och investmentbolagen äger många av bolagen jag gjorde mig av med. I det stora hela så var det inte så stora förändringar över 2 år.

Över 175.000:- insättningar/sparande 

Exlklusive denna månadens sparande så har det blivit totalt lite över 175.000:- i nysparande, eller lite drygt 7200:-/mån. Inte allt för mycket, men följer min strategi relativt bra att ligga på ett sparande på drygt 20% av nettolönen varje månad. Räknar jag in utdelningarna så blir det ytterligare en tusenlapp i månaden.

Jag hade egentligen kunnat spara väldigt mycket mer men jag har valt att göra omfattande renoveringar och samtidigt leva ett relativt lyxigt liv vid sidan om sparandet. Jag har inte direkt brytt mig om mina utgifter eller vad jag har gjort för pengarna. Det finns ganska mycket att "snåla in på" om jag vill.

Det märks också ganska tydligt när årets sparande summeras hittills till drygt 12,000:-/mån. Men jag är fortfarande inte riktigt klar med att få bostaden så som jag vill...så jag får nöja mig med det!

Löner och intäkter

Här har det egentligen inte hänt särskilt mycket och jag ligger kvar på ungefär samma nivåer som tidigare. Med tanke på hur mycket skatt alla flitiga personer betalar i det här landet så är det ganska oviktigt med vad man får i lön efter 40.000:-/mån. Därefter handlar det mest om att "skattefiffla" så att man får så mycket som möjligt för sina brutto-pengar...för en sak är säker, ge dem till staten är rena rama slöseriet - det har riksdagen bevisat år efter år!

För min egna del har jag mest sett till att kunna göra stora bruttolöneavdrag på saker jag använder i vardagliga livet som gynnar mig privat. Exempelvis en sjukvård som faktiskt fungerar (ni som provat allmänvården vet precis vad jag menar när jag säger att den är horribel jämfört med alternativen!), en förmånsbil (blir förmånsskatt+bruttolöneavdrag som jag kvittade löneökning mot), Rot/Rut-avdrag med bruttolöneavdrag. Rikskupongskort mot bruttolöneavdrag (arbetsgivaren bjuder på 300:-+ mellanskillnaden i sociala avgifter).

Allt-som-allt får man väl säga att jag är rätt så nöjd med att ha riktig sjukvård, ett städat hem, en bil som bara fungerar samt 2000:- att äta ute för. Det är m.a.o mycket som redan är betalt när nettolönen trillar in.

Att miljöfjantar och icke eknomiskt kunniga från valfritt rött parti vägrar inse att det är såhär man måste göra när man tjänar över 40.000:-/mån för att få en någorlunda rättvis skattesats - förvånar mig inte ett dugg. Nu pratar de dessutom om att de skall gå in och korrigera reglerna för s.k förmånsbilar för att dem tydligen tror att vanliga anställda tar ut en bil för att det är billigare än att köpa den privat. Det är verkligen att skruva på sanningen - alla jag känner gör det för att man INTE vill betala 65% skatt på sin lön...någon gång ska de väl vakna upp och kunna se orättvisan i att dem själva i BÄSTA fall betalar 25% skatt.

Men min ersättning har varit högre än den brukar trots det p.g.a stora projekt och större affärer som jag medverkat i. En sak är säker i.a.f - rik blir man INTE av att jobba i Sverige. Utbildning lönar sig extremt dåligt i internationella sammanhang och det är inte ett dugg häftigt att betala mer skatt än de flesta andra!

Vad blir nästa mål?

Det blir att försöka vara ihärdig och hålla ut (nej jag skiter totalt i det jävla tramset vi håller på med i världen, dumheter är var det är!). Jag skall försöka fortsätta spara och avsätta pengar till portföljen så att den rör sig mot miljonen!

Jag märker att det börjar hända grejer varje månad nu och att jag bryr mig "mindre och mindre" om att det plingar till i telefonen. Det är helt enkelt något jag vant mig vid. Det rullar på i naturlig takt nu och jag ser tydligt att det ökar månad för månad. 

Resan fortsätter mot att skapa ett stabilt kassaflöde och jag vill försöka nå målet om att erhålla 1000:-/mån varje månad inom 2-år. Det skulle betyda att jag behöver dubbla flera månader för att uppnå målet...och framförallt Januari/Februari/Juni är det ganska knapert med intäkter just nu. 

Jag tänker inte så mycket på det just nu utan fokuserar på att hålla belåningen runt 50% av 0,99%-spärren samt att se till att portföljen står lite mer stabilt rustat mot rödsvenska dumheter framöver. Det kommer helt klart bli betydligt mindre investerat i Sverige framöver!

tisdag 1 oktober 2019

September - Höstrusk med tråkig utgift

September 2019 - Sammanställning

Bloggen och portföljen fyller ett år med detta inlägget och jag har på ett år gått från 250,000:- --> 460,228:-!

Jag kör vidare på konceptet att bara presentera siffror. (för enklare uppföljning  för eget bruk i framtiden med kommentar längst ner). I September så dök det upp en otrevlig överraskning i brevlådan i form av en faktura från en advokatbyrå. Det var sedan tidigare planerat men det känns ändå surt när 3 år gamla bekymmer dyker upp igen.

Som grädde på moset så försöker jag också betala av en skuld.


Siffrorna för September ser ut såhär (grafer och bilder längst ner):

  • Lön utbetalt: 38,708:- (36,197:- exkl 2511:- i utlägg)
  • Övrig inkomst: 2,000:-
  • Insättning: 0:-
  • Utgifter: 46,346.5:- (39570 exkl 2511:- i utlägg)
  • Buffert: 9,776.47:-
  • Sparkvot: 0% (betalar av en skuld samt advokat)
  • Sålt: 0:-
  • Köpt: 0:-
  • Utdelningar: 876.36:- (Ökning med 543,91 från 2018!)
  • Portföljvärde: 460,228:- (Ökning med ca 16,602:-)
  • Total avkastning: 69,595:- (Ökning med ca 11,424:-)

Kommentar

Stormen på marknaden fortsätter men vi har fått lite vind i seglen mitt i höstrusket. Nu väntar en myckt spännande period framöver där Q3-rapporterna definitivt kommer att ge oss ett besked om framtiden. Själv tror jag fortsatt på en dyster framtid och Q2-rapporterna bekräftade det också. Bolaget där jag jobbar har redan städat inför framtiden och ni vet vad jag säger....vi sitter inte på samma information som finanseliten.

Jag försöker fortsatt hålla belåningen i portföljen nere, dels med hjälp av utdelningar men även med hjälp av instättningar. Tyvärr blev den här månaden ytterligare svag när det kommer till sparande i portföljen. En del utgifter gick till advokater och en hel del utgifter gick till att betala av en bit på en skuld (50,000:- kvar). Utgifterna ovan är allt det inräknat vilket gör att jag behövde plocka lite från min buffert.

I övrigt har månaden varit tuff med en del resor och övertid, stora projekt som håller på att avslutas och när året är summerat så borde jag därför kunna justera det. I vilket fall som helst så är det inte särskilt kul att känna att man ligger efter med sådana saker. Mina utgifter har under hela året varit högre än normalt och jag tror aldrig att jag satt sprätt på så mycket pengar som under 2019 i mitt liv hitills!

Jag hade inte riktigt räknat med att börja betala av den privata skulden innan jag var klar med allt annat som görs i hemmet, men just denna månaden behövde jag lägga in en delbetalning av privata skäl.

Under 2020 kommer ni säkerligen att se mina utgifter minska kraftigt för då skall jag bannemig vara klar med allt i hemmet!


Köp


Sålt


Utdelningar




Courtage

fredag 20 september 2019

Ät aldrig ute - spara pengar!

Ni har säkert hört att man skall ta med sig matlåta till jobbet för att spara pengar. Anledningen sägs vara att man spara pengar på att aldrig äta lunch ute. Det är också en allmän uppfattning att man sparar mängder med pengar om man undviker att äta ute i någon form.

Det här inlägget handlar om mina reflektioner kring att äta ute - i någon form.

Ät aldrig ute - Då skall man inte jobba som konsult

Återigen ett ganska intressant spartips som många säkerligen sparar tusenlappar per år på. För mig som senior-konsult går det inte att undvika att äta ute i princip varje dag. Det kan vara interna möten eller möten med kunder. Vid nästan samtliga tillfällen så görs affärer upp över en lunch eller en bit mat. De flesta strategiska beslut och problem diskuteras också över en bit mat.

Det går m.a.o inte att skippa den sociala biten i min roll. Det behöver inte vara extremt dyrt att äta ute, men en s.k "affärslunch" är nästan ett krav att vara med på varje vecka.

Jag skall vara ärlig och säga att jobbet betalar en del av den kostnaden - men inte allt. Inom branschen förväntas man deltaga på diverse "happenings" så som event och möten. Det ingår i rollen att "nätverka" med allt vad det innebär. Min arbetsivare är inte dummare än att den förstår att om vi inte är representerade på dessa event så får vi heller inga affärer.

Jag skulle tippa på att min privata kostnad för dessa middagar (middagar är betydligt dyrare än luncher!) är någonstans runt 1000-1500:-/mån och det ingår i både tjänsten och lönen. Mycket av detta subventioneras med ett s.k "rikskort" där jag har en väldigt bra förmån. Så trots att det är en "privat" kostnad så är det löst som så att jag får en väldigt stor summa avsatt till "rikskortet" varje månad. Det är en förmån jag har förhandlat mig till och det är inte särskilt mycket pengar som belastar min privatekonomi p.g.a det.

Mitt "rikskort" täcker hela kostnaden för detta men det görs ett bruttolöneavdrag på ca 1500:-/mån. Min förmånsbeskattning ligger på ytterligare 1500:-, en helt OK deal enligt mig. Jag får äta för ca 3000:-/mån och det kostar mig endast 1500:- BRUTTO. Skatten på det tillkommer såklart men det är minimalt i sammanhanget.

Hur resonerar jag kring att äta ute privat då?

Här tänker jag annorlunda mot många andra. Jag gillar mat. Jag gillar dessutom att betala för bra mat. Det gäller råvaror jag köper själv och även såklart restauranger som kan tillaga god mat. Jag unnar mig den lyxen i min vardag och jag känner att det köper mig mycket glädje och goda upplevelser!

Personligen tänker jag inte särskilt mycket på vad det kostar utan jag försöker äta 1-2 dyrare middagar i månaden med nära och kära. De uppskattar det precis lika mycket som jag gör. Senast jag räknade på det så äter jag mat ute för närmare 2000:-/mån privat. Som det går att läsa under "min ekonomi" så betalar jag oftast för två personer.

Det är inget jag direkt tänker på och med nuvarande jobb och ekonomiska situation - så har jag inga ambitioner på att ändra på det eller skära ner på den. Det är en lyx jag unnar mig som gör att jag mår bra.

Jag kan ärligt talat säga att jag inte hade mått ett dugg bättre av att investera ytterligare 2000:-/mån i portföljen om det skulle innebära att jag skulle behöva skära ner på andra saker som gör att jag mår bra.

Lycka och glädje för mig är inte hur mycket pengar jag har över när månaden är slut!

måndag 16 september 2019

Nytt mål uppnått: 450,000:- portföljvärde

Efter en längre tid med stora svängningar på börsen i båda riktningar så kan skvallerblaskan äntligen rapportera att portföljen studsat över nästa mål. Portföljen var för en kort stund sedan över 450,000:- i värde!



Den backade sedan snabbt tillbaka. Det har gått ganska lång tid sedan jag senast köpte in något till portföljen. Närmare bestämt nästan 2 månader sedan sist. Jag koncentrerar mig för nävarande på att få ner belåningen och just nu inte största fokus på tillväxt.

Så det är positivt att belåningen minskar samtidigt som portföljen ökar i värde! Det kommer en intressant period framöver med många kvartalsrapporter och då får jag antingen vatten på min kvarn....eller bita i det sura äpplet att jag missat många % uppgång.

Men fram till dess så tar jag i.a.f med mig att avkastningen första året i portföljen kommer landa någonstans runt 65000:-. DET är trots allt 20% och ett resultat jag är väldigt nöjd med!

lördag 14 september 2019

Mindre boende - Eller leva i lyx?

Jag tycker alltid det är intressant att diskutera och senaste inläggen har definitivt bidragit till intressanta diskusisoner. De har varit lite politiskt laddade så det är dags att reflektera över ett annat spartips från listan som inte är lika politiskt. Det här inlägget handlar om hur min bostad påverkar min ekonomi och hur jag reflekterar över mina val.

Skaffa ett mindre boende - ett mycket bra spartips....men inget för mig längre.

Man brukar säga att en genomsnittsfamilj lägger någonstans mellan 30-50% av sin lön till sitt boende. Till det brukar man räkna de fasta kostnaderna. Därför är det inget snack om saken att det finns tusenlappar att spara på ett mindre boende. Lite beroende på vart man bor i landet så kostar boendet ganska mycket pengar per kvm.

Det bästa är att det spelar faktiskt ingen roll om du äger din bostad eller hyr din bostad. Effekten av att öka eller minska sin bostad är lika stor. Av någon anledning så verkar det tyvärr vara som så att många låginkomsttagare (20000-24000/mån?) inte äger sitt boende själv....utan de hyr från någon förvaltare. Alla jag känner som förespråkare hyresmarknaden lever i någon form av utopi att det är "farligt att äga eller investera". Man är rädd för riskerna helt enkelt. Trots att jag då påpekar att man då betalar en saftig premie för att undvika dem - som bara blir större och större för varje år (ackumulerat) - så bor de kvar.

Annat brukar det vara med personer som tar tag i sin ekonomi, de äger ofta sitt boende oavsett om det är villa eller lägenhet. Men det som är likvärdigt mellan de två lägrena är att boendekostnaden fortfarande är en mycket hög avgift i förhållande till inkomsterna.

Exempelvis så bor jag i en lägenhet på 96kvm (vilket är ganska stort jämfört med vad jag bott tidigare). En prislapp på en bit över 2,000,000:- ger en kostnad på nästan 22000:-/kvm. Antingen sparar man ihop till det eller så gör man som majoriteten av svenska folket (mig inklusive)...man lånar upp det. Efter att kontantinsatsen då är avdragen så ger det ett lån på ca 1,700,000:-. På lånet skall man både betala ränta och ammortera och utöver det måste man såklart betala en underlig form av "hyra" till sin bostadsrättsförening eftersom man i Sverige inte kan äga sin lägenhet på riktigt i en BRF.

Summerar jag ihop vad det kostar mig så ligger det i runda slängar på 14000:-/mån...eller ca 146:-/kvm i mån. Jag har personligen valt att lägga min totalkostnad på ungefär samma kostnad som det skulle kosta att hyra en lägenhet i motsvarande storlek. Där jag bor så är det betydligt dyrare att hyra 3:or och 4:or per kvm än det är med 2:or. 1:or är alltid dyra p.g.a studenter 3000:-/mån på 10-20kvm inte ovanligt.

Min poäng här är egentligen bara att jag också lägger en ganska stor del av min nettolön på min bostad. Räknar jag in försäkring, el, internet och övrigt så smiter det upp till 17000:-/mån. Då är jag uppe och nosar på 50%-strecket i fasta kostnader. D.v.s inom snittet på riksnivå.

För att sätta det i perspektiv så har jag bott i en större 2:a, givetvis BRF, större delen av mitt liv och det har fungerat alldeles utmärkt. Skulle jag köpa motsvarande idag skulle det gå lös på ca 1,100,000:- för drygt 55kvm. En snabb uppskattning är att jag utan tvekan skulle kunnat halvera mina boendekostnader genom att flytta till något mindre.

Utan att räkna på det i detalj så upskattar jag att jag skulle sparat någonstans mellan 6000-10000:-/mån på att bo mindre.

Hur tänker jag där egentligen? 6000-10000 är extremt mycket extra att spara!

Jag känner som sagt var att jag inte vill gå tillbaks till något mindre utan att "livet" skall gå i rätt riktning. Tittar jag därför 30 år in i framtiden så bör min nettoförmögenhet (när jag säljer av allt jag äger) öka för varje år som går. Den här lägenheten köpte jag mest som en investering på lång sikt då det är i en bra förening med låga avgifter samt att det nästan finns en total avsaknad på större lägenheter i orten där jag bor. Det är m.a.o en framtidsinvestering.

Det var ett ekonomiskt beslut som förhoppningsvis kommer att påverka min ekonomi positivt långt in i framtiden. Jag är helt övertygad om att på en 10-års period så är det en bra investering. Just nu påverkar det dock mina driftskostnader negativt med ca 6000-10000:-/mån mot vad jag hade kunnat ha.

Frågan som är aktuell är därför helt klart: Kommer min investering i mitt boende på 6000-10000:-/mån avkasta bättre än börsen? Jag kommer inte att besvara mina tankar kring det då jag ser på saken annorlunda.

Till saken hör också att min tidigare bostad jag sålde också var stor och DÄR hade jag gärna velat bo kvar rent livsmässigt men tyvärr kan man inte bo med idioter i en BRF så det var bara att sälja och flytta. En BRF är en enorm risk för din privatekonomi och det måste man ta med i beräkningen att du får betala för andras slöserier på vatten/värme/sopor m.m.

Min rekommendation till er som möjligtvis äger en BRF är att se HELA ammorteringen som ett sparande till dig själv. Så se till att ammortera så mycket som möjligt så minimerar man dessutom risken att du står med en lägenhet som är värd mindre än ditt lån. Men mer troligt är ju att du får en bra netto-peng över när du sålt din lägenhet i framtiden.

Själv ammorterar jag 60,000:-/år och det ser jag som ett rent sparande. Det drar ner min nettoskuldkvot varje månad och det minskar min belåningsgrad varje månad. Räntan har den ingen som helst effekt på förutom några få kronor varje mån.

Jag ser dessutom ett stort ammorterande som någon form av marknadsgardering också. Men summerar jag ihop allt detta sår är det fortfarande billigare att äga en BRF än att hyra en likvärdig lägenhet. Så jag tycker verkligen att alla låginkomsttagare borde tänka om, ni kommer i hela ert vuxna liv bara betala till någon annan och 45 år senare kommer ni undra vad som hände?

Själv väljer jag därför att äga en betydligt större lägenhet än vad jag hade behövt. Det kostar mig en bra slant extra varje månad men jag tror definitivt att det är en bra investering på en 10+-års period. 

  • Om 10 år kommer jag att ha ammorterat ner till 50% av ursprungslånet (1,700,000:-) och min portfölj kommer förhoppningsvis att täcka resterande 50% (om jag vill). Det är ändå en ganska så kort tidsperiod i sammanhanget. 
  • Skulle jag då välja att sälja så är jag övertygad om att jag kommer få minst vad jag gav för min lägenhet och då kan jag få loss ytterligare 1,000,000:- (om jag behöver).

Jag har som sagt var alltid ammorterat ganska mycket på mina lån och det har jag egentligen inte haft någon nytta av förutom att bostadsmarknaden har gått väldigt bra de senaste 10 åren. Därför ser jag det mest som ett sparande vilket har gjort att de senaste 14 åren har jag kunnat gå från att bo på 50-60kvm till 96kvm och behålla samma belåningsgrad.

Utan tvekan hade jag inte kunnat leva "lyxigt i en stor lägenhet" idag om jag inte valt att ammortera större summor på mina tidigare lån. I mitt fall, när bostadsmarknaden går uppåt, så har varje ammorterad krona blivit ett netto-sparande vid ett bostadsbyte. Rent ekonomiskt är det ett ganska uruselt sparande med 0% avkastning. Men du får i.a.f tillbaka hela ditt sparande i kronor och ören! Rent ekonomiskt så hade det förmodligen varit bättre att ammortera mindre och investera i aktier, men då får du också tänka på risken att bostadsmarknaden går ner och du står det me den överbelånad bostad till slut.

Hur har min bostadskarriär sett ut då?

En ganska kort historik egentligen. 
  • Men jag köpte min första bostadsrätt för 200,000:- som jag sedan sålde för exakt 1,000,000:-. 
  • Därefter köpte jag en för 1,330,000:- som jag sedan sålde för 1,800,000:-. 
  • Därefter köpte jag den lägenheten jag äger nu för 2,000,000:-. 
Den som kan matte inser att jag har gjort drygt 1,200,000:- i vinst på försäljningar. Staten tar extremt mycket av den här pengen (varför kan man ju undra eftersom de inte gör ett förbannat skit) och ca 200,000:- delades med min tidigare sambo. Så någonstans runt 650,000:- har jag fått behålla.

Men tro mig att 650,000:- inte är särskilt mycket pengar i dagens samhälle när ett normalt boende kostar en bra bit över 1,000,000:-.  Det råder dock ingen tvekan om saken att det har hjälpt mig i många situationer i livet att ha den tryggheten i ryggen.

Jag vet många kollegor som "tjänat" miljoner på bostadsmarknaden senaste 10 åren, men dem har dock inte använt det till att hålla sin belåningsgrad nere. Tvärtom har de också satsat på större och större boenden men med en hög belåningsgrad istället. Många använder sin lägenhet/villa till att låna upp på vid större renoveringar och sedan konsumera pengarna. Ammortera i 2-3 år och sedan göra om samma sak.

För er i samma situation så blir jag faktiskt lite orolig för er. Ni tar en oerhört stor risk att ligga så högt belånade. Nu tror jag i och för sig inte att vi hamnar i en situation med 4% räntor på väldigt lång tid...men det hade varit intressant att se hur ni hade hanterat endast dubbelt-upp mot nu. Jag tror som sagt var inte att ni ens har en chans - att under hela ert liv - bli skuldfria.

Ingen som arbetar betalar av ett lån på 4,000,000:- under sitt arbetsliv (35år). Det skulle i.s.f motsvara ammorteringar i 10,000:-klassen/mån och det känner jag ingen som gör. När räntan väl vänder så kommer det förmodligen inte finnas köpare i den prisklassen som ni begär för att bli skuldfria. Risken är ändå ganska stor att det blir ett liknande scenario som i USA.

Ni kanske inte behöver sälja, för vi är ändå relativt skyddade i Sverige, men om ni behöver sälja av olika anledningar så är risken ändå överhängande att det finns få köpare med god kreditvärdighet.

Så för att avsluta detta inlägget....jag väjer att bo lite större, lite lyxigare, lite friare och gör bedömningen att på längre tid är det värt kostnaden.

lördag 7 september 2019

Cykel istället för bil = orimligt alternativ

Ofta kan man läsa tips från ekonomiska rådgivare att det är billigare att cykla istället för att använda bilen. Det ligger såklart en viss del sanning i det, men många gånger är det ett helt orimligt alternativ. Detta inlägget handlar om mina reflektioner till att använda en cykel istället för bil.

Använd cykel istället för bil - ett helt orimligt alternativ för mig

Jag skulle nästan vilja gå så långt som att säga att tipset att använda cykel istället för bil gör mig mentalt upprörd inombords, men bara nästan. För om sanningen skall fram så är en cykel ett ytterst dåligt alternativ till de flesta användsningsområden där man behöver transportera sig.

Jag kommer ihåg när jag var yngre och faktiskt ägde en cykel. Det var många år sedan...i mitt vuxna liv har jag inte ens införskaffat någon cykel ännu, varje gång jag tänkt att det är dags att köpa en cykel så faller det på priset - varje gång. Men detta inlägget handlar inte om anledningen till att jag inte har en cykel utan om varför det inte är ett alternativ för mig även om jag hade ägt en cykel.

Många gånger när jag läser artiklar om att vi borde cykla mer så blir jag som sagt var nästan mentalt upprörd inombords. Problemet, enligt mig, är att många s.k miljökämpar/trädkramare verkar tro att alla kan cykla och att cyklister kommer att rädda världen. Bara alla börjar cykla! Det har blivit ett förbannat stort problem i storstäder kan jag säga att man inte ens kan ta sig fram i ett fordon utan att dessa cykel-förespåkare beter sig som självmordsbombare utan någon som helst respekt för övriga trafikanter.

Ett märkligt fenomen växer sig fram i städer

Det är ett märkligt fenomen det där hur vi slösar skattepengar på skit. Senaste 20-30 åren har vi investerat miljarder på infrastruktur (som bilister har beskattat för övrigt) för att kunna transportera oss med bil. Man har investerat ganska mycket pengar i s.k säkra vägar och att försöka bygga bort gångtrafikanter/cyklister från bilister för att det är säkert. Vägar har varit breda och hastigheterna varit rimliga - det är en infrastruktur som erbjuder transport som sagt var! Senaste 10 åren har trenden i varenda stad gått i motsatt riktning.  

Bilister fortsätter att beskattas skyhögt men tro inte att skatten från bilister faktiskt går till bilismens infrastruktur. Istället håller man i varenda stad på och förstör gata efter gata med cykelbanor och gångbanor i DIREKT anslutning till bilisterna. Som om inte det vore nog så görs samtliga vägar mindre och mindre och så passar man på att bygga en busshållplats i mitten av filen så att all trafik står stilla medan en buss släpper av/på passagerare.

Tanken var som sagt var god, men man glömde visst ställa sig frågan varför folk använder bil istället för cykel. Därför att cykel är ett totalt orimligt alternativ i alla former av transporter av gods,. Möjligtvis går det att transportera papper eller mycket mindre paket på en cykel

Cykelbanor förstör fordonstransporter

Många gånger anses dessa cykelbanor vara till för den s.k jobbpendlingen så att man inte behöver åka varken kollektivt eller använda bilen för att ta sig till/från jobbet. Det fungerar ganska bra i större städer - det håller jag med om. Men problemet är att det går inte längre ta sig fram med bil i dessa städer heller.

Som konsult kan jag säga att jag OFTA behöver använda bilen för att dels hämta saker men även lämna saker, ibland behöver jag åka till diverse kontor som ofta ligger i centrum av städer. Nu har det blivit så illa att man inte ens kommer IN till kontoren med bil längre.

Ännu värre, i många städer jag besöker så lägger många butiker ner och stadskärnorna blir "döda". Butiker slår igen, restauranger och dylikt behöver stänga....det finns ju ingen anledning att ha en näringsverksamhet om folk inte kan transportera sig till/från din verksamhet.

När jag kör bil så täker jag ofta på att cykelbanorna framstår som 4-filiga motorvägar från Tyskland där det i princip inte finns någon trafik. För ärligt talat, det är otroligt dåligt utnyttjande på de flesta cykelbanor men dem är i toppskikt trots det.

Alla som däremot transporterar gods och dessutom betalar olidligt hög skatt för det...får snällt ställa sig i kö på gator som blir smalare för varje år som går och dessutom som grädde på moset...bära gods längre och längre till/från sitt transportfordon eftersom man inte kommer fram med bil till sin destination längre.

Vi använder inte häst och vagn längre utan vi använder fordon som huvudsakliga transportmedel. Avstånden och lastkapaciteten på en cykel gör den i princip oduglig för i princip någonting förutom extremt korta transporter. Däremot kan man ju transportera sig själv.

Jag tänker tillbaks till min ungdom då jag cyklade precis överallt. Det var aldrig något som helst problem trots avsaknad av cykelbanor. Det fanns gott om utrymme för både transporter och cyklister. Men då skulle jag bara transportera mig själv och inte ta med mig gods varken på ditresan eller hemresan. Det var oftast för att ta mig till träningar eller hälsa på kompisar, ibland en cykel till stan för någon aktivitet. Det fungerar fortfarande för just det ändamålet.

Bilen behövs till transporter, en cykel kan aldrig ersätta det!

För många som äger en bil så är inte cykel ett alternativ. Bilen har man OFTAST av anledningen att man behöver transportera något. Det spelar ingen roll vad det är, men det är sällan att dem jag känner som har bil transporterar endast sig själva.

Själv är det sällan jag använder bilen till s.k vardagshandling, jag går ca 20 min till närmsta affär och kan lätt bära med mig 3-4 matkassar hem även om det är lite omständigt. Jag vet att många använder bilen till just detta eftersom cykel knappast är ett rimligt alternativ. Detsamma gäller nästan oavsett vad man skall handla. Mina kompisar som inte har körkort använder cykeln till mycket, men de köper alltid hemleverans av sina varor för den fungerar inte till det.

Dessutom behöver jag kunna transportera mig själv och diverse prylar från punkt A till punkt B. Därför är det helt orimligt för mig att använda en cykel.

Jag tror ärligt talat inte en endaste person som äger en bil någonsin kan ersätta den med en Cykel. Däremot kan man säkerligen använda bilen mindre till småsaker som att te.x gå några minuter för att handla mat.

Själv använder jag sällan bilen när jag är hemma, men så fort jag skall någonstans använder jag alltid alternativet som är snabbast och där vinner aldrig cykeln kan jag lova!  Som avslutning är det också värt att reflektera över att om du redan äger en bil så finns det nästan inga pengar att spara på att bara låta den stå och ta cykeln istället! Du har varenda kostnad för din bil, förutom bensin, oavsett om den körs eller står stilla!

tisdag 3 september 2019

Spartips - behöver man bry sig?

Korta svaret är att vill man spara pengar så behöver man bry sig om sin ekonomi. Men i många artiklar och diskussioner om just sparande så förekommer ungeför samma spartips om-och-om igen.

Ni har hört det förr....för att spara pengar tänk på följande:

(mina reflektioner om spartipsen kommer i separata inlägg framöver, först följer en liten diskussion om ekonomi, ekonomer samt FIRE generellt)
  • -Ha med dig matlåda till jobbet.
  • -Använd cykel istället för bil.
  • -Äg helst ingen bil.
  • -Skaffa mindre boende.
  • -Ät aldrig ute.
  • -Köp inte prylar du inte använder.
  • -Köp begagnade prylar.
  • -Sälj prylar du inte längre använder.
  • -Minska dina fasta kostnader genom att dra ner på diverse tjänster/abonnemang.

....ja listan kan göras egentligen hur lång som helst. Men som rubriken lyder, behöver man verkligen bry sig om alla dessa tips? Jag tycker att det har blivit lite av en trend på senare tid att många artiklar i välkända tidsskrifter fokuserar på hur man minskar sina kostnader när de istället borde fokusera på att få folk att spara.

Själv tycker jag helt enkelt att det stora problemet för många är inte att de har stora kostnader eller låga intäkter....det stora problemet är att de inte har en aning om vad de spenderar sina pengar på och därmed inte bryr sig om sin ekonomi.

Det viktigaste är att få sin ekonomi i balans så att det överhuvudtaget finns en möjlighet att spara något. Därför tycker jag att de flesta av de s.k spartipsen inte handlar så mycket om just sparande utan snarare att få kontroll över sin ekonomi.

Den mest grundläggande mattematiken bakom en ekonomi i balans är att du inte kan ha högre kostnader än du har intäkter. Det är mycket enkelt faktiskt. Men varför hamnar människor då så ofta i problem när det är så enkelt?

Jag har faktiskt inte en aning, men det är tyvärr sanningen att de inte har koll på sina kostnader och sina intäkter....de har helt enkelt en ekonomi i obalans som måste städas upp.

Har man hamnat i den situationen så tycker jag helt klart att de flesta "spartips" i listan ovan kommer att underlätta att ekonomin hamnar i balans igen. Alla punkter är troligtvis inte möjliga att genomföra men en hel del av dem skulle hjälpa sådana personer i positiv riktning.

Men behöver man egentligen bry sig om man har en ekonomi i balans? D.v.s högre intäkter än kostnader?

Egentligen behöver man inte bry sig så mycket. Det finns redan förutsättningar till ett sparande varje månad. Den gamla klyschan att det räcker att man sparar något är faktiskt väldigt sanningsenligt. Problemet är väl att många har svårt at skilja på buffert (kortsiktigt sparande) och investeringar (långsiktigt sparande).

När jag diskuterar lite ekonomi bland kollegor (som alla tjänar relativt OK med pengar) så är det nästan ingen som förknippar sparande med investeringar. Det diskuteras nästan alltid buffertar och det anses vara ett sparande. Lyfter man frågan om aktier så rynkar de flesta på ögonbrynen och berättar deras upplevelser av börsen (sällan goda erfarenheter).

Det spelar tyvärr oftast mindre roll om man försöker leda diskussionen till att det är ett långt sparande på 10+ års sikt, inte allt för sällan får man konstiga blickar och kommentarer att det inte går att låsa upp pengar på så lång sikt.

Då brukar jag oftast nämna att man skall aldrig investera pengar som man behöver på kort sikt. Ibland går det upp för mina kollegor att det faktiskt inte är ett sparande som de reflekterat och tänkt på. Nämligen att på 20-års sikt så kan en ynka tusenlapp sparad i månaden generera miljoner så länge man är konsekvent i sitt sparande.

M.a.o så är det mer intressant att reflektera över hur lång sparhorisont du har tänkt dig. Tyvärr pratas det sällan om det i dessa artiklar utan det är ett enormt fokus på att hålla kostnader nere. Jag tror tyvärr det kommer från att många av dessa ekonomer ger företagsrådgivning till börsnoterade bolag.

Där argumenterar jag så gott som dagligen med många s.k ekonomer som bara fokuserar på kostnader istället för andra åtgärder. En investering på 10-års sikt kommer ALLTID vara bättre än kortsiktiga lösningar för att minimera kostnader för stunden. Synar man många ekonomers tips så är de tyvärr väldigt kortsiktiga i sitt tänk.

I just företagsvärlden så innebär det att många borde tänka mer som Amazon och fatta de flesta besluten på 10-års sikt och i många beslut totalt ignorera investerare från börsen. Börsinvesterare som många gånger bara tittar på - i bästa fall 2-3 års sikt. Men finansvärlden är mycket tuff och vill tjäna pengar så fort som möjligt innan man gör en "exit" från sin investering. Så jag är inte förvånad att de många spartips som dyker upp påminner väldigt mycket om hur företagssaneringar fungerar.

Jag kan definitivt berätta för er utifrån egna erfarenheter att de flesta kortsiktiga beslut kostar mer pengar långsiktigt än någon kan tänka sig. Inom IT-branschen framförallt, men det gäller övriga branscher också....så diskuteras OPEX vs CAPEX. D.v.s löpande kostnader (OPEX) ställs mot investeringskostnader (CAPEX) som bara är en engångspost. I nästan samtliga ekonomiska diskussioner där ekonomer fattar s.k ekonomiska beslut så väljer man en högre OPEX-kostnad framför en CAPEX-kostnad.

Underförstått, man väljer helt enkelt att betala betydligt högre kostnader under en 10-års period eftersom man inte vill ta en investeringskostnad (kontant) just nu. En någorlunda smart person inser snabbt att det här inte var så genomtänkt från ett ekonomiskt perspektiv. Som ni säkert förstår så är det här knappast ett ekonomiskt sunt beslut eftersom det är betydligt dyrare att göra så....men våra nationalekonomiska och handelshögskolor förespråkar denna modellen. D.v.s vi utbildar våra ekonomer till att lära sig att fatta kortsiktiga beslut som håller kostnader nere för stunden istället för att se på totalkostnader över en längre tidshorisont.

Samtidigt finns det exempel på många ypperligt lönsamma bolag som förespråkar amazons modell och de har utan tvekan den bästa tillväxten och väldigt fina balansräkningar. Som man bäddar får man ligga framöver.

Jag tycker inte att privatekonomi är någon som helst skillnad. Att vara ekonomisk innebär inte nödvändigtvis att man är snål eller sparsam. Det handlar heller inte om att ha varken höga intäkter eller låga kostnader. Det handlar om att fatta sunda och genomtänkta beslut om pengar som långsiktigt påverkar balansräkningen positivt.

D.v.s om du har koll på dina kostnader och dina intäkter så handlar det om att fördela pengarna på ett sätt som passar din livsstil. Om du sedan känner att du VILL spara pengar till framtidens behov så måste du faktiskt veta hur lång tid du har tänkt att spara.

Det viktigaste är faktiskt följande:
  • -Din sparhorisont i tid (ju längre, ju bättre)
  • -Att du är konsekvent i ditt sparande (någonting varje mån)

Det spelar faktiskt inte överdrivet stor roll vad dina kostnader är på en 20-års period så länge du kan spara konsekvent under en 20-års period så kommer dina investeringar troligtvis att göra dig glad. Kontinuitet är nyckeln till framgång.

Du har säkert hört talas om FIRE om du läser denna bloggen och där är tidshorisonten många gånger mycket kortare....5-10 år är inte ovanligt. Stöter du på begreppet FIRE så ser du att många sparar flera tusenlappar i månaden och inte sällan över 10,000:-/mån.

Där spelar kostnader en betydligt viktigare roll eftersom det blir en s.k hävstångseffekt. Drar man ner på kostnader så ökar sparandet vilket förkortar sparhorisonten.

Men för de allra flesta som inte bryr sig om FIRE eller har några planer på det, så skall man nog tänka på 20-års sikt och då räcker 1000:-/mån i sparande väldigt långt. Det viktigaste är som sagt var att man sparar något och att man fortsätter att göra det varje månad.

Jag nämnde att jag tycker att de flesta spartipsen i början av inlägget inte passar in för de flesta som vill spara på längre sikt. Vad menar jag egentligen med det?

De är nästan uteslutande till för de få personer som tänker spara extremt mycket på väldigt kort tid eller för att sanera en ekonomi i obalans. Efter 5-10 år så fortsätter de leva med låga kostnader eftersom utdelningarna då täcker det. Slutmålet är att så fort som möjligt leva på sina investeringar och då måste de fasta kostnaderna också vara extremt låga - annars är tidshorisonten för kort. Beroende på hur man ser på saken så görs stora uppoffringar som för många personer skulle vara helt otänkbart. De väljer helt enkelt att göra stora förändringar i sina liv för att uppnå sitt mål! Absolut inget fel med deras sätt att agera - men det ÄR extremt och MÅNGA är inte villiga att göra alla uppoffringar som krävs för att nå målet på 5-10 år!

För den som har hamnat i ekonomiska trubbel så hjälper tipsen till att få ekonomin i balans igen. Här är det omvänt och de har istället extremt höga kostnader i förhållande till sina intäkter. Det finns m.a.o inget som helst utrymme att spara något varje månad, tvärt om...det finns inga pengar kvar för att ens täcka månadskostnaderna. Ekonomin behöver saneras, och då fungerar många spartips väldigt bra. Nästan samtliga tips påverkar ekonomin positivt redan på en väldigt kort tidshorisont. Det är detta som lyxfällan är väldigt bra på att visualisera på TV. Exakt såhär gör många ekonomer dessutom i företag som blöder pengar. Kortsiktiga lösningar som minimerar kostnader.

Sätter man det i perspektiv så är tidshorisonten väldigt viktig när man pratar sparande. Det finns en direkt relation mellan din investerade tid och ditt investerade kapital. Det där verkar inte vara helt lätt att förstå när man diskuterar ekonomi.

Inom bloggosfären är det många som har som slutmål att sluta jobba och göra vad de vill med sin tid, mig inklusive. Målet är ofta 5-7 år bort. Summan som krävs är någonstans runt 4,000,000:- för att generera en inkomst/mån som går att leva hyfsat på - förutsatt att du har låga kostnader. En mer realistisk summa för ett mer "normalt" liv är upp mot 6,000,000:-.

Det spelar m.a.o inte särskilt stor roll hur man kommer dit så länge man kommer dit. En kortare tidshorisont medför per automation ett störe månadssparande. En längre tidshorisont medför att du kan spara betydligt mindre per månad men ändå nå målet. Detta är alla FIRE-invigda väl medvetna om.

Men jag tycker det borde talas mer om det i allmänna artiklar och tidningar som har betydligt större läsarkrets. Alla kan uppnå ett ekonomiskt mål och det kommer ta olika länge beroende på vilken situation man befinner sig i.


Om du har en tidshorisont på 20-år för att uppnå ditt mål så krävs det en väldigt liten ekonomisk insats varje månad för att uppnå målet. Men om du istället vill ner på 10 år eller extrema 5 år, ja det kommer inte hända om du inte samtidigt gör omfattande förändringar i din livsstil. Men för de allra flesta är det fullt rimligt under en tidshorisont på 20+ år.

Det innebär egentligen att om du börjar ditt sparande när du är 30 så kan du förmodligen med god marginal pensionera dig någonstans runt 45-50-år beroende på om man räknar med eventuell tjänstepension. Detta är dessutom fullt rimligt utan att göra drastiska förändringar i hur du lever ditt liv -men du kommer behöva göra någon förändring...nämligen att konsekvent spara varje månad!

M.a.o skulle jag vilja satsa pengar på att det är betydligt enklare från ett rent rent ekonomiskt perspektiv att satsa på det jämfört med s.k FIRE alternativet på 5-7 år.

Som avslutningsvis vill jag dock säga att det ÄR svårt att vara konsekvent över en längre tidsperiod - tänk på det om du funderar på att börja spara till att bli ekonomiskt fri! 20+ år är en väldigt lång tidshorisont det krävs blod, svett och tårar för att fullfölja en sådan plan. Tänk på att ränta-på-ränta effekten är din bästa vän över 20 år!

onsdag 3 oktober 2018

Extra inköp i Oktober

Visst är det spännande när man sett över sina möjligheter att göra inköp till sin portfölj utöver den vanliga månadsinsättningen?

Jag har vänt på alla tankar och funderingar fram och tillbaks och kommit fram till att det förmodligen kommer att finnas utrymme för en extra insättning på 10.000:- under oktober månad.

Som ni ser i i min portfölj så har jag en hel del bolag som "jag vill ha in i portföljen" men jag måste också resonera och ställa mig själv frågan - vill jag öka befintliga innehav eller vill jag sprida risken genom att äga fler bolag?

Just nu ser det ut som att det finns utrymme för att både öka i befintliga bolag samt plocka in 2-3st bolag till. Jag har inte riktigt bestämt mig för OM jag skall spenderar dem här pengarna i oktober eller om jag skall skjuta på det. Framförallt har jag inte bestämt mig för OM jag skall öka befintliga innehav eller ta in nya bolag. Då brukar jag ha is i magen och avvakta.

Samtidigt är oktober en mycket intressant månad rent aktie och börs-mässig p.g.a att så otroligt många bolag gör sina delårsrapporter i oktober. Väldigt många av mina innehav kommer att åka upp eller ned stort i oktober.

Det är med den vetskapen som jag är osäker på vad som blir det bästa alternativet att öka befintliga innehav eller minimiera total risken i portföljen och ta in fler bolag.

Jag har massvis med alternativ och som ni kan läsa under min "strategi"-flik så avser jag att göra inköp för lika mycket i varje bolag så att diversifieringen är så bra som möjligt. Dessutom avser jag alltid att köpa aktier som ger utdelning de kommande 30 dagarna.

Det minskar mina möjligheter att köpa i bolag jag "egentligen vill öka mest i". Med nuvarande facit i hand så har jag flera alternativ....

Om jag ökar befintliga innehav så funderar jag på att öka på i dessa bolag:
-Husqvarna
-Telia
-Wallenstam
-NCC
-AT&T
-3M (dock utdelning i November)
-Chevron (dock utdelning i November)
-Cisco Systems
-Procter & Gamble
-Unilever

Om jag vill ta in nya bolag i portföljen så funderar jag främst på dessa bolag:
-Industrivärden
-Deutsche Telekom
-Telenor
-Hufvudstaden
-Loomis
-IBM
-McDonalds

Såklart räcker inte pengarna till att göra något i alla dessa bolagen utan jag måste välja med omsorg. Jag tror på en kommande nedgång inom kort så det lutar åt mer stabila bolag som t.ex Industrivärden, AT&T, Hufvudstaden osv.

Men det snurrar såklart många tankar i huvudet innan man klickar på "köp"-knappen. Jag har aldrig ångrat ett köp jag gjort men jag är ingen impulsiv person utan jag tänker till 2-3 gånger innan jag köper något och sedan bryr jag inte mig så mycket om hur aktie-kursen utvecklas efter det. Jag tänker väldigt långsiktigt och går kursen ner kanske det tom betyder att jag köper på mig fler nästa månad.

Direktavkastning är absolut något jag knappt tittar på. Ett bolag som successivt växer och ökar sina vinster och inte direkt har gjort några dåliga vinster historiskt sett är viktigare än DA %. Med det sagt så är de flesta bolag på börsen oerhört dyra just nu.

På tal om DA...två bolag som är "billiga" just nu mot vad de brukar vara - och som jag tror på väldigt mycket framöver av just den anledningen - är Autoliv & Oriflames. Autoliv är extremt beroende av fordonsindustrin, tyvärr har de ju sålt av deras största framtidshopp (vilket jag inte kan förstå alls) med självkörande bilar och dylikt....så går industrin framöver mot den trenden ser jag inte mycket ljus i Autoliv.

Oriflames håller i ur och skur och har gått ned mycket på senare tid och har just nu 7% i DA vilket är bra mycket bättre än de brukar ha. Det antyder att bolaget är övervärderat och att utdelningen kommer att sänkas vilket är fullt möjligt - men kosmetika bör konsumeras i ur och skur oavsett konjunktur. Tycker det är väldigt fina ingångslägen i båda bolagen och jag hoppas dem hålls nere så jag kan passa på framöver ;-)!

Nåja....det var lite tankar kring eventuella inköp....hoppas ni inte har lika stora bekymmer som mig varje gång det är dags att handla!

torsdag 27 september 2018

Månadsuppdatering - September

September - Sammanställning

Då var det dags för första inlägget där jag skall försöka sammanställa hur portföljen mår efter första månaden. Det kommer troligtvis inte bli helt perfekt här utan är något som jag kommer att få förbättra till och från under resans gång.

Jag tänker mig att försöka hålla det relativt kort och strukturerat. Det jag skall försöka ta med på månadsrapporten är:
-Insättningar
-Portföljens transaktioner (köp/sälj)
-Portföljens utdelningar
-Portföljens värdeutveckling
-Kommentarer till varje punkt.
-(i framtiden jämförelse mot tidigare månader/år)

Insättningar
Lön:  39015
Insättning: 7803
Sparkvot: 20%

Den första månadens insättningar kommer att bli speciell eftersom jag har valt att starta med ~250,000:- som startkapital för den här bloggen. Jag kommer därför inte riktigt att pussla ihop alla köp/sälj med det korrekta beloppet jag satte in från min lön eftersom det inte skulle stämma.

  Så med det sagt så presenterar jag det jag faktiskt satte av från min lön ovan och inte det totala beloppet för startmånaden. Jag har som sagt var en del andra depåer och kapital sedan tidigare som blir missvisande om det läggs med här.

Portföljens transaktioner
Köp: 12420,03
Belåning: 4617,03

Byggandet av den här portföljen startade redan innan september men ni kan alltid se vad det kostar att start upp/köpa en likvärdigt genom att titta på min porfölj helt gratis i menyn ovan! Fliken "Aktuellt värde SEK" visar hur mycket det skulle kosta.

Första månaden här väljer jag att presentera de köp jag gjort baserat på insättningen från lönen och inte de övriga transaktioner för att "bygga" portföljen för att visa den på bloggen!

Köp

Oriflames: 4st (228)
Autoliv SDB: 1st (807,80)
Kindred Group: 17st (101,20)
Starbucks: 6st (56,90 USD)
Realty Income: 6st (56,36 USD)
Svolder: 29st (101,74)

Jag väljer att minska mitt GAV i Oriflame/Autoliv/Kindred group p.g.a dem fått oförtjänt mycket stryk efter senaste rapporterna som ändå var rätt OK. Visst fordonsindustrin är påväg ner men autoliv känns ändå "billigt" under 900:-. Kindred är påväg in på amerikanska marknaden och har en, i mina ögon, oerhört stark position och jag räds inte att köpa mer av dem i framtiden. Kosmetika lär alltid gå åt så länge vi har sjuka skönhetsideal....dessutom lär oriflames gå bra i en kommande lågkonjunktur!

I övrigt så köper jag på mig i Starbucks, Realty samt Svolder. Sprider riskerna till USA i starka utdelningsbolag samt investmentbolag i sverige riktat mot småbolag. Jag har ägt Svolder i många år och jag tycker det är en riktigt fin aktie - dessutom delar dem ut väldigt lite av sin vinst så det finns extremt bra potential där och likadant är det med Starbucks!

Portföljens utdelningar
Utdelningar: 332,45

Konstigt nog har portföljen redan fått utdelning första månaden ;-). Men det beror återigen på att portföljen har byggts upp tidigare och kapital satts in för att få ihop till startkapitalet på 250,000:-. Endast ett bolag delade ut pengar i September men även Kallebäck hade X-dag i september men utdelningen sker i Oktober så vi startar den första månaden med en relativt låg summa i förhållande till övriga månader.


Castellum: 270,30:-
Autoliv: 62,15

Portföljens värdeutveckling (2018-09-28)

Marknadsvärde: 278449
Belåning: -14636
Depåvärde:263813
Insättningar: 250574,4
Värde %: 102%
Värde netto %:  105,3%
Ökning:13238,6

Här tänkte jag försöka vara så neutral som möjligt och eftersom detta är första månaden så får jag ha lite översikt med att siffrorna är missvisande. H&M har gått oerhört starkt vilket jag kände på mig och var anledningen till att jag köpte dem relativt nära botten-kursen. Castellum har också gått starkt liksom Investor.

Belåningen ligger på ca 5% och skall upp på 10-20% på sikt och kommer öka med varje månadsinsättning.

I övrigt så har portföljens marknadsvärde ökat med ~13200:- under första månaden. Mycket beroende på att bolag studsat 10-20% efter "starka" rapporter och rykten om utköp. Jag presenterar summorna ovan så neutral som möjligt och alla utdelningar räknas inte som insättningar eftersom mitt startkapital var 250,000 och jag kan plocka ut 263813 idag så presenterar jag nettoökningen som 13238,6:-.

 Slutkommentar
Jag är överlag väldigt nöjd med den första månaden och det visade sig att jag hade helt rätt när jag köpte stora poster i både H&M, Castellum, Hemfosa samt Investor. Samtidigt har jag inte förstått varför marknaden överreagerar på Autliv, Kindred samt Oriflame. Jag avser att köpa på mig mer av dessa bolag i nästa månad under förutsättning att dem fortfarande ligger lågt.

En utdelning på 332,45:- denna mån är en bra start som jag räknar med att överträffa samtliga kommande månader framöver! så kom tillbaks till nästa uppdatering för att se hur det går!