onsdag 9 oktober 2019

Sverige som ett företag? Vi går back.

Det har äntligen (tog bara 10+ år) börjat diskuteras på politisk nivå att vi har en ekonomi som inte riktigt går runt och man kan nästan tro att det är ett aprilskämt....men tro det eller ej, politiker och journalister har äntligen börjat granska den stora flyktinginvandringen som pågått en längre tid.

Sveriges kommuner blöder pengar p.g.a flyktinginvandring - DET är fakta!

Det har kommit många artiklar den senaste tiden som visar på samma sak, att sveriges kommuner går flera miljoner back och att ekonomin inte går ihop när kommunerna skall betala uppehälle för så många personer på en och samma gång.

ÄNTLIGEN säger jag, precis som Gert Fylking! För ärligt talat kunde väl ingen smart människa ha trott något annat än att det skulle kosta enorma summor pengar? Pengar som uppenbarligen inte fanns från första början.

Det ironiska i det hela är ju att det faktiskt INTE är kommunerna som tagit beslutet utan de har blivit tvingade av regeringen att ta emot alla flyktingar - oavsett om det funnits ekonomi för det eller inte.

Så den gamla klyschan att det är invandrarnas...förlåt flyktingarnas fel... håller inte. 

För det här är ett problem som till 100% skapats av en inkompetent regering och som drabbar hela Sverige. Det är bara så oerhört tragiskt att naiva människor styr vårt land och har blundat för problemet alldeles för länge.

S.k alternativa tidningar med presstöd har flaggats som fientliga och inte ansetts "tycka och tänka rätt" av den "riktiga" presskåren. Detta har de skrivit i om flera år med argument som nu diskuteras i både Aftonbladet, Expressen, DN samt SVD.

Läser man dessa artiklar så kan man bl.a höra hur kommunerna beklagar sig över följande:
  • -Det går inte att anställa en person som inte kan varken läsa eller skriva eller förstår språket.
  • -Det finns inga bostäder, men ändå måste kommunen skaffa fram det.
  • -Det finns väldigt få jobb inom kommunerna och det innebär redan låga skatteintäkter.
  • -Det går inte att hantera situationen när befolkningen ökar med 25% över en natt.
  • -Det tär på samhällets funktioner i övrigt då det är svårt med förståelsen för svenska seder och traditioner.
  • -Det finns inga pengar till att hjälpa flyktingar och de kostar mycket pengar.

Jag är tyvärr inte det minsta förvånad att en oerhört vänsterdriven regering inte kommer fram till samma slutsats. Det är bara att titta på alla dumma förslag som kommer från S+V+MP+C som man ibland tror är rena rama skämtet. För den som fortfarande kan tänka själv så kan man tydligt se att de blivit "infiltrerade" av islamska fanatiker som på "demokratiska" och politiska grunder försöker förändra Sverige inifrån. Troligtvis är det inte allt för svårt att bli invald i V/S/MP/C i vissa regioner om sin lokala imam har sagt vem man skall/måste rösta på.

T.ex var det nu senast att man skulle börja utbilda imamer på högskolan. Förvisso utbildar vi även präster där, men något säger mig rätt förslag snarare vore att avskaffa religion från staten helt och hållet snarare än att främja skiten oavsett form.

SÄPO har varnat för detta för längesedan - men ingen i regeringen verkade ta det på allvar. För inte kan väl neutrala Sveriges regering på allvar tro vår egen säkerhetspolis när de kommer med skrämmande fakta som inte passar in som PK politik?

Några oroväckande saker verkar ske i kommunner runt om i landet:

  • -Det finns inga pengar till att betala kaffe till kommunala arbetsplatser längre.
  • -Det finns inga pengar till att driva skolor effektivt längre, fler elever och mindre personal.
  • -Det finns inga pengar till att ge varm mat till äldre på boenden längre.
  • -Det finns inga pengar till att värma upp äldreboenden längre.
  • -Det finns inga pengar till att driva kommunala verksamheter som t.ex Servicekontor och dylikt.

Överlag kommer det många oroväckande indikationer på att det saknas pengar. Och just nu skriker kommunerna att det beror på flyktingmottagningen. Det stämmer till stor del men med eller utan flyktingar så kan man ställa sig frågan hur en kommun hade mått som ett företag.

Alla sveriges kommuner tillsammans ingår i koncernen Sverige! Hur lyckas vi gå så mycket back?

Jag måste erkänna att jag tillhör den skaran som anser att sverige tagit in PÅ TOK för mycket flyktingar på för kort tid. Det går inte jämföra med tidigare flyktingströmar då vi denna gången tagit från en del av världen som till väldigt stor omfattning inte passar in i den västerländska kulturen....och som i princip i varenda världsdel gång på gång visar att den inte vill anpassa sig.

 Och även om flyktingar denna gången kostar massvis med pengar och kommer att kosta massvis med pengar även i framtiden....så måste man ändå se lite längre än så och berömma kommunerna för att hela tiden hitta dem sämsta beslutsfattarna.

För det finns många gånger pengar i kommunerna bara man letar och tittar efter vart pengarna tar vägen. Det är ju inte helt ovanligt att kommunpolitiker många gånger är väldigt outbildade och lever på "gamla meriter". Det är alltid lätt att spela bort någon annans pengar för då behöver man inte bry sig om  att förvalta dem väl.

Några exempel på dåliga ekonomiska beslut som kommuner ofta fattar är:
  • -De väljer att bygga helt meningslösta byggnader i hopp om att storföretagen skall etablera sig i området. Bara för att du bygger en stadium som kan ta 20,000 åskådare betyder det inte att Barcelona kommer att etablera sitt ungdomslag där.
  • -De väljer ofta att fatta extremt dåliga ekonomiska beslut som är mycket förödande i långa loppet. Det kan vara allt från att man väljer en lokal leverantör med taskig ekonomi som senare går i konkurs till att man väljer den dyraste leverantören utan att kontrollera marknaden.
  • -Kommuner är styrda av Lagen om Offentlig Upphandling, i praktiken innebär det ofta otroligt billiga skitlösningar som i långa loppet bara kostar pengar. 
  • -Kommuner använder sig av dyra konsulter (mig inklusive) men lyssnar sällan på dem utan gör ändå som de själva vill.

Min poäng är att kommuner många gånger drivs av politiker/personer som inte har något ekonomiskt sinne. Min erfarenhet som konsult är att det nästan ALLTID blir problem när man kommer till offentlig verksamhet. Sunt förnuft och ekonomiska beslut finns det inget intresse av.

En normal dag med en offentlig kund brukar bli att man förklarar ett problem och vad det kostar att åtgärda permanent. Ofta har dem något fel som de inte själva visste om att de hade, ett problem som ofta kostar pengar....eller ett felaktigt arbetssätt som kostar pengar. Spelar ingen roll hur högt man lyfter det eller hur politiskt duktig man är...man får ofta ett nej.

En normal dag med en privat kund brukar gå till på ungefär samma sätt, men sedan när man börjar diskutera ekonomi så kan man argumentera för sin sak och få ekonomiska beslutsfattare att förstå konsekvenserna av handlingar. Det blir ofta en "business"-diskussion. Man fattar ofta ett ekonomiskt beslut. En offentlig kund fattar nästan bara politiska och policybaserade beslut - de är skitdyra för oss skattebetalare.

I företagsvärlden pratar man ofta om vikten av lönsamhet, d.v.s när alla summerade intäkter överstiger alla summerade kostnader. Ett företag som går med vinst är helt enkelt lönsamt. Ett företag som går back kommer att gå i konkurs förr eller senare.

Just nu BLÖDER företaget Sverige pengar. 

Det är en kombination av oansvariga beslutsfattare och oansvarig flyktinginvandring! Men det går inte att skylla hela kalaset på flyktingmottagandet. MINST lika mycket pengar går åt för att lokala kommun-politiker fattar otroligt dåliga ekonomiska beslut som inte har ett dugg med invandring att göra.

Men en sak är säker, Sverige går väldigt mycket back just nu och någonstans måste det sparas. Det finns bara två sätt att styra upp ett företag. Antingen minskar man sina kostnader eller så ökar man sina intäkter. Båda sätten kan bidra till ökad lönsamet.

I företaget Sverige innebär det att vi måste höja skatterna för att öka intäkterna. Men politikerna pratar snarare om det omvända - att minska en hel del skatter.

Omvänt så måste vi i företaget Sverige minska kostnaderna för att öka lönsamheten. En stor kostnad just nu är en hel drös med flyktingar som går på bidrag och belastar andra system med ytterligare kostnader (tandläkare, läkare, skolor osv). Även om vi till viss del stängt gränserna och börjat se över situationen så måste vi hantera den kostnaden som vi har här och nu.

Om inte antalet personer som går på bidrag minskar på valfritt sätt (utvisning av kriminella, hårdare krav på att lära sig svenska, inte erbjuda fri tillgång till vårt sociala skyddsnät utan motkrav, arbete) så kommer kostnaden att bestå och troligtvis öka framöver. Politikerna verkar oförmögna att ta tag i även detta problemet.

Så företaget Sverige verkar ha en framtid där intäkterna minskar (Skattesänkningar) och bidragstagarna ökar (flyktingar, arbetslösa osv). Det finns ingen ekonomi i hela världen som kan få ihop den ekvationen.

Detta vansinne måste stoppas innan företaget Sverige går i konkurs! Vi är påväg in i en lågkonjunktur med en större mängd arbetslösa på ingång. I praktiken kommer vi därför att få betydligt lägre skatteintäkter framöver, vilket tyvärr får en hävstångseffekt på den redan dåliga ekonomin Sverige har.

Jag skulle inte bli förvånad om helt vanliga ärliga skattebetalare kommer tvingas betala ännu högre skatter för att få ihop ekvationen. För hur tusan skall den här ekvationen gå ihop annars?

Jag har förresten även läst en rapport nyligen som visar att fler höginkomsttagare och högutbildade har börjat att flytta ut från sverige (SCB har statistiken). Vågar man vara fräck och påstå att dem inte vill vara med och finansiera/investera i ett företag i kris med en otroligt dålig ledningsgrupp? 

Tyvärr har jag också funderat i dem banorna för jag ser inte mycket framtid i Sverige om 10 år om inte något oerhört drastiskt sker som vänder utvecklingen :/.

tisdag 1 oktober 2019

September - Höstrusk med tråkig utgift

September 2019 - Sammanställning

Bloggen och portföljen fyller ett år med detta inlägget och jag har på ett år gått från 250,000:- --> 460,228:-!

Jag kör vidare på konceptet att bara presentera siffror. (för enklare uppföljning  för eget bruk i framtiden med kommentar längst ner). I September så dök det upp en otrevlig överraskning i brevlådan i form av en faktura från en advokatbyrå. Det var sedan tidigare planerat men det känns ändå surt när 3 år gamla bekymmer dyker upp igen.

Som grädde på moset så försöker jag också betala av en skuld.


Siffrorna för September ser ut såhär (grafer och bilder längst ner):

  • Lön utbetalt: 38,708:- (36,197:- exkl 2511:- i utlägg)
  • Övrig inkomst: 2,000:-
  • Insättning: 0:-
  • Utgifter: 46,346.5:- (39570 exkl 2511:- i utlägg)
  • Buffert: 9,776.47:-
  • Sparkvot: 0% (betalar av en skuld samt advokat)
  • Sålt: 0:-
  • Köpt: 0:-
  • Utdelningar: 876.36:- (Ökning med 543,91 från 2018!)
  • Portföljvärde: 460,228:- (Ökning med ca 16,602:-)
  • Total avkastning: 69,595:- (Ökning med ca 11,424:-)

Kommentar

Stormen på marknaden fortsätter men vi har fått lite vind i seglen mitt i höstrusket. Nu väntar en myckt spännande period framöver där Q3-rapporterna definitivt kommer att ge oss ett besked om framtiden. Själv tror jag fortsatt på en dyster framtid och Q2-rapporterna bekräftade det också. Bolaget där jag jobbar har redan städat inför framtiden och ni vet vad jag säger....vi sitter inte på samma information som finanseliten.

Jag försöker fortsatt hålla belåningen i portföljen nere, dels med hjälp av utdelningar men även med hjälp av instättningar. Tyvärr blev den här månaden ytterligare svag när det kommer till sparande i portföljen. En del utgifter gick till advokater och en hel del utgifter gick till att betala av en bit på en skuld (50,000:- kvar). Utgifterna ovan är allt det inräknat vilket gör att jag behövde plocka lite från min buffert.

I övrigt har månaden varit tuff med en del resor och övertid, stora projekt som håller på att avslutas och när året är summerat så borde jag därför kunna justera det. I vilket fall som helst så är det inte särskilt kul att känna att man ligger efter med sådana saker. Mina utgifter har under hela året varit högre än normalt och jag tror aldrig att jag satt sprätt på så mycket pengar som under 2019 i mitt liv hitills!

Jag hade inte riktigt räknat med att börja betala av den privata skulden innan jag var klar med allt annat som görs i hemmet, men just denna månaden behövde jag lägga in en delbetalning av privata skäl.

Under 2020 kommer ni säkerligen att se mina utgifter minska kraftigt för då skall jag bannemig vara klar med allt i hemmet!


Köp


Sålt


Utdelningar




Courtage

fredag 27 september 2019

Kinnevik - hur tänker jag?

Jag har reflekterat en del över mitt innehav i Kinnevik och hur deras senaste utspel påverkar framtida utdelningar. I det stora hela så kommer det påverka min portfölj negativt räknat i antalet utdelningar. Det tar emot att äga ett bolag som är dåliga på att kommunicera och dessutom, på kort varsel, ändrar hela sin kommunikation till sina ägare.

Vad händer egentligen i Kinnevik?

Det här är inte lätt att svara på. Har man läst nyheterna senaste året så vet man att Kinnevik har tappat en betydelsefull person i ledningen, nämligen Christina Stenbeck. Där någonstans, tror i.a.f jag, började "nya kinnevik" ta fart.

Sedan dess har man långsamt ändrat sin strategi. Någonting hände i.a.f i Kinnevik efter att nyheten om Stenbecks avhopp fått fäste. Sakta men säkert verkar det som att strategin har gått från att ha en ryggrad av stabila bolag som genererar kassaflöden kombinerat med att bygga upp nya varumärken som man sedan kan sälja av (Zalando t.ex).

Backar man tiden ännu längre så har kinnevik varit med och grundat några, för Sverige iaf, välkända bolag som t.ex Viasat och Tele2. Man var även med och delvis bröt det svenska Telemonopolet genom att finurligt "koppla samtal manuellt". Man var även med och utmanade SVT och övrigt genom att sända TV från england via satellit som även hade räckvidd till Sverige.

Kinnevik har m.a.o en god historik av att "utmana" marknaden och har faktiskt lyckats väldig bra med att göra business på just det. Spolar vi istället fram tiden så har mycket av detta försvunnit och man har satsat på att försöka hitta tillväxtbolag att vidareutveckla. Man har dock alltid haft en stabil ryggrad att stå på.

Ryggraden har bestått av Tele2 och Millicom. Operatörer har i alla år varit kända för att vara "stabila men tråkiga" därför att kunder prenumererar på tjänster som genererar ett kassaflöde varje månad, år in och år ut.

En del av kassan som Tele2 och Millicom har genererat har aktieägarna av Kinnevik fått tillbaka i form av utdelningar. Denna policyn har nu i praktiken slopats helt. Man kan överhuvudtaget inte räkna med att få utdelningar ifrån Kinnevik framöver. I alla fall inte i form av aktieutdelningar i kronor och ören.

Ungefär samtidigt meddelade Kinnevik att man delar ut Millicom till sina aktieägare (efter att man inte lyckats sälja bolaget tidigare i år). I praktiken innebär det att endast Tele2 kommer stå kvar och generera stora kassaflöden till Kinnevik.

Jag tror dock att vi kommer att få se fler liknande utdelningar som Millicom framöver.

Varför skall man behålla Kinnevik?

Som jag var inne på ovan så har Kinnevik en god historik av att "utmana marknaden" och hitta på kreativa lösningar som genererar pengar...främst på marknader där det idag är monopol. Tror man att nuvarande ledning klarar av att göra samma sak så kommer Kinnevik vara ett utmärkt bolag att ha framöver i sin portfölj.

Tror man dessutom på att det är mer lönsamt att satsa på tillväxtmarknader och att bygga upp ett värde i ett bolag - då är Kinnevik rätt innehav. Man skall dock heller inte glömma att Christina Stenbeck, mer eller mindre, har lämnat en viktig post.

Varför skall man sälja Kinnevik?

Min personliga åsikt är att jag tror att man gör ett enormt misstag när man gör sig av med en så fet kassako som Millicom. Vad är nästa steg - att sälja av Tele2 också?

De har ändrat sin utdelningspolicy med kort varsel och de har i praktiken 0:- i kontant utdelning framöver. Om man kan lita på ledningen denna gången så kommer det heller inte att ändras.

Christina Stenbeck har dessutom lämnat styrelsen. Hon har dock ett fortsatt stort intresse genom att äga aktier via sitt holding-bolag.

Vi är onekligen påväg in i en Recession och att då satsa på tillväxtbolag är en mycket riskabel satsning enligt mig. Om man tror att tillväxbolag är riskabelt i en recession är Kinnevik inget bra innehav.

Andra risker som kanske inte är lika välkända?

Ni som läser min blogg vet att jag jobbar inom branschen som konsult. Ett av Kinneviks bolag (Tele2) har gjort enorma investeringar i form av två GALET stora köp (svenska mått mätt) nyligen.

Tele2 har köpt både TDC Sverige samt ComHem.

D.v.s Kinneviks enda kassako just nu befinner sig i enorm omställningsfas. Det är inte helt olikt det som Cygate och TeliaSonera gjorde för många år sedan. Det går inte sticka under stolen med att sådana ENORMA förvärv kostar pengar.

Risken, så som jag ser det, är tyvärr att Tele2 är ett teknikdrivet bolag och sådana här stora integreringar blir sällan lyckade. Man skall lyckas med konsten att konsolidera en "Mobile Service Provider" med ett rent Business-to-Business bolag (TDC) samt integrera ett Telefoni och TV-bolag (ComHem) i verksamheten.

Inom branschen kallas detta för "FMC" eller - Fixed Mobile Converged. På svenska betyder det att man kan komsumera sina tjänster överallt oberoende på om du har en fast eller trådlös anslutning till din operatör. 

Jag kan säga till er direkt - att det finns inga synergier överhuvudtaget mellan "business" och "consumer" (företag och privatkunder). Även om det har kommunicerats officiellt så är det inte så branschen fungerar. Företag är villiga att betala enorma summor för tjänster som privatpersoner aldrig skulle vilja betala för.

Det jag försöker säga är att Tele2 + ComHem har startka gemensamma likheter i sin kärnverksamhet. Man levererar tjänster till privatpersoner, dessutom med hög lönsamhet. Tele2+TDC är däremot två helt olika bolag. De matchar varken kulturellt eller tjänstemässigt. Både ComHem och Tele2 har höga marginaler - man säljer billiga tjänster dyrt till privatpersoner med låga krav på kvalitet.

TDC är mer eller mindre raka motsatsen. Där säljer man dyra lösningar av hög kvalitet till företag och det kommer med en låg lönsamhet.  För att sätta det i perspektiv så har man runt 25% marginal på privatsidan och i bästa fall 5% på företagssidan.

Till saken hör också att man avsatte Tele2s VD Alison Kirkby och ersätte med ComHems VD Anders Nilsson. Risken är m.a.o överhängande att man försöker göra en operatör av TDC. Inom branschen är TDC mest kända som en Integratör - vilket innebär att man jobbar med avancerade former av infrastuktur över ett brett spektrum av teknologier.

Det ser verkligen ut som en utmaning. Den stora risken är, enligt mig, att man driver bort tekniskt kunniga specialister för att man inte har förstått vad man har köpt. TeliaSonera gjorde exakt detta med Cygate för ett par år sedan. Det tog Cygate  ca 7-10 år att komma tillbaks från det snedsteget.

Vad tänker jag göra med mina Kinnevik?

Jag tror att det var relativt tydligt efter mina reflektioner ovan. Jag tänker behålla mina Kinnevik för att inkassera den sista utdelningen nu i November. Jag vill dessutom ha mina Millicom-aktier.

Sedan kommer jag att sälja av mina Kinnevik-aktier. Det kommer säkerligen att gå bra för Kinnevik framöver men dem platsar inte in i en utdelningsportfölj och jag kan verkligen inte se hur Tele2 ensamma skall stötta ett investmentbolags investeringar.

Förr eller senare kommer en sådan strategi att trilla ner på dotterbolaget (Tele2) och jag är inte villig att ta den risken. Däremot gillar jag Tele2 starkt som bolag och de får gärna fortsätta dela ut pengar till mig framöver, dem kommer troligtvis att generera ett fint kassaflöde när Kinnevik sätter press på dem.

I framtiden kanske jag kommer plocka upp Kinnevik igen, till skillnad från många andra äger jag en del Tech-bolag och satsar på bl.a Cisco, Intel, IBM, Apple. Kinnevik var tidigare ett bra komplement till den sektorn.

Vad tror ni om Kinneviks framtid? Rätt eller Fel?

fredag 20 september 2019

Ät aldrig ute - spara pengar!

Ni har säkert hört att man skall ta med sig matlåta till jobbet för att spara pengar. Anledningen sägs vara att man spara pengar på att aldrig äta lunch ute. Det är också en allmän uppfattning att man sparar mängder med pengar om man undviker att äta ute i någon form.

Det här inlägget handlar om mina reflektioner kring att äta ute - i någon form.

Ät aldrig ute - Då skall man inte jobba som konsult

Återigen ett ganska intressant spartips som många säkerligen sparar tusenlappar per år på. För mig som senior-konsult går det inte att undvika att äta ute i princip varje dag. Det kan vara interna möten eller möten med kunder. Vid nästan samtliga tillfällen så görs affärer upp över en lunch eller en bit mat. De flesta strategiska beslut och problem diskuteras också över en bit mat.

Det går m.a.o inte att skippa den sociala biten i min roll. Det behöver inte vara extremt dyrt att äta ute, men en s.k "affärslunch" är nästan ett krav att vara med på varje vecka.

Jag skall vara ärlig och säga att jobbet betalar en del av den kostnaden - men inte allt. Inom branschen förväntas man deltaga på diverse "happenings" så som event och möten. Det ingår i rollen att "nätverka" med allt vad det innebär. Min arbetsivare är inte dummare än att den förstår att om vi inte är representerade på dessa event så får vi heller inga affärer.

Jag skulle tippa på att min privata kostnad för dessa middagar (middagar är betydligt dyrare än luncher!) är någonstans runt 1000-1500:-/mån och det ingår i både tjänsten och lönen. Mycket av detta subventioneras med ett s.k "rikskort" där jag har en väldigt bra förmån. Så trots att det är en "privat" kostnad så är det löst som så att jag får en väldigt stor summa avsatt till "rikskortet" varje månad. Det är en förmån jag har förhandlat mig till och det är inte särskilt mycket pengar som belastar min privatekonomi p.g.a det.

Mitt "rikskort" täcker hela kostnaden för detta men det görs ett bruttolöneavdrag på ca 1500:-/mån. Min förmånsbeskattning ligger på ytterligare 1500:-, en helt OK deal enligt mig. Jag får äta för ca 3000:-/mån och det kostar mig endast 1500:- BRUTTO. Skatten på det tillkommer såklart men det är minimalt i sammanhanget.

Hur resonerar jag kring att äta ute privat då?

Här tänker jag annorlunda mot många andra. Jag gillar mat. Jag gillar dessutom att betala för bra mat. Det gäller råvaror jag köper själv och även såklart restauranger som kan tillaga god mat. Jag unnar mig den lyxen i min vardag och jag känner att det köper mig mycket glädje och goda upplevelser!

Personligen tänker jag inte särskilt mycket på vad det kostar utan jag försöker äta 1-2 dyrare middagar i månaden med nära och kära. De uppskattar det precis lika mycket som jag gör. Senast jag räknade på det så äter jag mat ute för närmare 2000:-/mån privat. Som det går att läsa under "min ekonomi" så betalar jag oftast för två personer.

Det är inget jag direkt tänker på och med nuvarande jobb och ekonomiska situation - så har jag inga ambitioner på att ändra på det eller skära ner på den. Det är en lyx jag unnar mig som gör att jag mår bra.

Jag kan ärligt talat säga att jag inte hade mått ett dugg bättre av att investera ytterligare 2000:-/mån i portföljen om det skulle innebära att jag skulle behöva skära ner på andra saker som gör att jag mår bra.

Lycka och glädje för mig är inte hur mycket pengar jag har över när månaden är slut!

måndag 16 september 2019

Nytt mål uppnått: 450,000:- portföljvärde

Efter en längre tid med stora svängningar på börsen i båda riktningar så kan skvallerblaskan äntligen rapportera att portföljen studsat över nästa mål. Portföljen var för en kort stund sedan över 450,000:- i värde!



Den backade sedan snabbt tillbaka. Det har gått ganska lång tid sedan jag senast köpte in något till portföljen. Närmare bestämt nästan 2 månader sedan sist. Jag koncentrerar mig för nävarande på att få ner belåningen och just nu inte största fokus på tillväxt.

Så det är positivt att belåningen minskar samtidigt som portföljen ökar i värde! Det kommer en intressant period framöver med många kvartalsrapporter och då får jag antingen vatten på min kvarn....eller bita i det sura äpplet att jag missat många % uppgång.

Men fram till dess så tar jag i.a.f med mig att avkastningen första året i portföljen kommer landa någonstans runt 65000:-. DET är trots allt 20% och ett resultat jag är väldigt nöjd med!