Det här kommer väl kanske inte som en direkt shock att Nordnet justerar ner belåningsvärdet för Swedbank till 70% istället för 80%. Alla verkar rädda för den härvan som nystats upp inom Banksektorn och jag har i veckan läst väldigt många olika blogginlägg om hur andra ser på saken.
Min strategi förändras inte med Swedbanks sänkta belåningsvärde.
Min portfölj är väldiversifierad så detta påverkade knappt portföljens totala belåningar, jag tror att när jag räknade på det så handlade det i mitt fall om ca 1000:- i sänkt belåningsvärde totalt för portföljen. Men för dem som är stort viktade i Swedbank och belånar sin portfölj så kan det absolut påverka i allra högsta grad!
Vad tycker jag övrigt om Swedbank för tillfället?
Min inställing har definitivt inte ändrats sedan tidigare. Jag vidhåller att en banks största uppgift måste vara att tjäna pengar - allt handlar om "Risk vs Reward" och för att draen parallell till Volkswagen så var dem också fullt medvetna vad dem höll på med. I slutändan tjänade dem ändå pengar på "investeringen" inklusive alla böter och rättegångar.
Jag HELT ÖVERTYGAD om att Swedbank kommer fortsätta tjäna pengar. Så jag tycker det har varit ett ypperligt tillfälle att plocka på mig swedbank senaste dagarna då dem för en i princip oeverskådlig framtid kommer tjäna oerhört mycket pengar på svenska Privatpersoners bolån.
En kassako utan dess like som eldats på av en fullständigt ansvarslös regering och riksbank. Svenska privatpersoner kommer ha mångmiljon lån för resten av sitt liv och än så länge verkar personer överlag jävligt lata med att byta bank så att Swedbank skulle tappa majoriteten av sina kunder som genererar pengar i 10-tals år framöver ser jag som nästan noll risk.
Ett bakslag är att förvänta framöver men långsiktigt tjänar Swedbank massvis med pengar.
Jag tror som vanligt att marknaden överreagerar kraftigt på sådana här nyheter och jag står också fast vid att deras uppgift är att tjäna pengar åt mig som investerare. Det har dem ändå lyckats bra med och det kommer dem fortsätta att lyckas bra med.
OM man nu medvetet brutit mot lagar och regler för att tjäna ÄNNU mer pengar åt mig så är det klart att böter kommer att delas ut - men knappast inom närmsta tiden. På sikt kommer man stuva om i ledningsgruppen och sedan skall all fakta läggas fram och om 2-3 år vet man utfallet av allt.
Hur stora böterna blir kommer såklart påverka utdelningar och framtida vinster men inget jag lägger särskilt mycket vikt vid. Swedbank är ett lönsamt bolag och så länge inte majoriteten av alla privatpersoner flyr så kommer dem fortsätta tjäna pengar.
Själv bryr jag mig inte om Etik & Moral när det kommer till investeringar - det är inte mitt ansvar. Jag investerar i bolag för att tjäna pengar, det är ledningsgrupper och chefer som är ansvariga för de beslut dem fattar och det enda jag bryr mig om är om dem tjänar pengar åt mig eller inte.
Att blanda in Etik & Moral i investeringar är i princip alltid en dålig AFFÄR. Men alla skall såklart göra sin egen analys och stå för sina egna värderingar - men mitt huvudsakliga mål med investeringar är i.a.f att dem skall generera så bra avkastning som möjligt. Swedbank tjänar bra med pengar så därför är jag totalt ointresserad av vilka persoenr som kommer dömas för vad OM det ens blir så. Etik & Moral hålls borta från investeringar.
Jag tycker mig ha sett väldigt många irrationella beslut och MORALISKA beslut senaste dagarna om hur folk gör med Swedbank framöver. Det är min personliga reflektion att jag inte köper mångas argument att dem inte vill äga ett "omoraliskt bolag som begår brott".
I princip varenda bolag begår liknande brott varje dag och ingen bryr sig. Finanssektorn är dock hårt reglerad och man har skjutit över i princip allt lagligt ansvar till banker istället för rättsväsendet. Ingen annan sektor är lika hårt kontrollerad där man förväntas vara en "Judge Dred". M.a.o i princip varenda transkation är "föremål för penningtvätt" och det har gått överstyr.
Skulle man överhuvudtaget brytt sig om "penningtvätt" så hade man inte tillåtit "gränsöverskridande handel inom EU" men det är ju lätt att skylla på banker som är mellanhand för dessa transaktioner...
Att undvika bolagsskatt/vinstskatt, lagligt (tills rättsväsendet sagt sitt), är minst lika illa som att "tillåta transaktioner från tvivelaktiga källor". Skillnaden är den att i just penningtvätt hålls bankerna som ansvariga, trots att dem inte har några som helst juridiska mandat att göra relevanta bakgrundskontroller, medan det är skatteverket och diverse nationers myndigheter som gör bedömningen var vinstskatterna skall betalas.
I båda fallen agerar banken bara som mellanhand och tillhandahåller ENBART transaktioner. Ena situationen är dem helt ansvariga för hela leveransen och i andra fallet är dem bara en distributör av pengarna. Utfallet av båda transaktionerna är att ursprungspengarna används till att begå brott, men dem är bara ansvariga om pengarna kommer från "tvivelaktiga källor".
Det är kanske dags att byta till en regering som åtminstone kan lägga ansvaret där det hör hemma istället? Nämligen polisväsendet!
fredag 29 mars 2019
måndag 25 mars 2019
Har jag andra tillgångar som jag ej visar? (Fråga)
Frågan dök upp i ett flöde som jag varit aktiv och den är högst relevant. Även om jag försöker vara så transparent som möjligt så är det sanningen att inte alla mina tillgångar visas här på bloggen.
Syftet med bloggen är att redogöra för en utdelningsportfölj och hur en ekonomi kan se ut kring att bygga upp en sådan. Allt jag redovisar här är faktiskta utgifter och intäkter från mitt liv. Portföljen är INTE fiktiv - d.v.s jag handlar med riktiga pengar från mina egna konton och det redovisas här på bloggen.
Samtliga inkomster och utgifter jag redovisar här är också så jag lever för att redovisa de transaktioner som görs till den här portföljen.
Startkapitalet på 250,000:- har dock inte sparats ihop på traditionellt vis som hos många andra portföljer. Pengarna togs från andra portföljer och kapitalet kommer från bl.a lägenhetsförsäljningar och s.k värdeinvesteringar i aktier.
Jag tyckte dock att ett lämpligt startkapital var 250,000:- för en sådan portfölj baserat på mina tillgångar. Mitt sparkapital är dock fullinvesterat på börsen. Förutom aktier äger jag en Bostadsrätt som är värderat i spannet 2,000,000 - 2,500,000:-. En bil som är värderat till ca 70,000:-.
Och sist men inte minst så har jag andra portföljer som tillgångar som jag sparat ihop under lång tid sedan tidigare.
Jag tycker dock inte att mina andra portföljer är intressanta för den här bloggen och för dig som är intresserad av utdelningsaktier så jag har dolt dem av dem orsakerna.
Rätt eller fel? Inte tillräckligt transparent?
Det här går nog alltid att diskutera men jag känner att så länge denna bloggen handlar om utdelningsaktier och utdelningsportföljer så är de andra tillgångarna inte så intressanta. Jag har bestämt mig för att det är den här portföljen jag skall satsa på nu och då förväntas resan vara lång och transparent!
D.v.s jag kommer inte att ta och spara mer till mina övriga portföljer och skulle jag välja att stoppa in extra-pengar i denna portföljen så kommer det att tydligt framgå och varför.
Så jag tycker ändå att jag är transparent med denna bloggen. Hoppas ni tycker det med - annars är jag öppen för förändringar!
Syftet med bloggen är att redogöra för en utdelningsportfölj och hur en ekonomi kan se ut kring att bygga upp en sådan. Allt jag redovisar här är faktiskta utgifter och intäkter från mitt liv. Portföljen är INTE fiktiv - d.v.s jag handlar med riktiga pengar från mina egna konton och det redovisas här på bloggen.
Samtliga inkomster och utgifter jag redovisar här är också så jag lever för att redovisa de transaktioner som görs till den här portföljen.
Startkapitalet på 250,000:- har dock inte sparats ihop på traditionellt vis som hos många andra portföljer. Pengarna togs från andra portföljer och kapitalet kommer från bl.a lägenhetsförsäljningar och s.k värdeinvesteringar i aktier.
Jag tyckte dock att ett lämpligt startkapital var 250,000:- för en sådan portfölj baserat på mina tillgångar. Mitt sparkapital är dock fullinvesterat på börsen. Förutom aktier äger jag en Bostadsrätt som är värderat i spannet 2,000,000 - 2,500,000:-. En bil som är värderat till ca 70,000:-.
Och sist men inte minst så har jag andra portföljer som tillgångar som jag sparat ihop under lång tid sedan tidigare.
Jag tycker dock inte att mina andra portföljer är intressanta för den här bloggen och för dig som är intresserad av utdelningsaktier så jag har dolt dem av dem orsakerna.
Rätt eller fel? Inte tillräckligt transparent?
Det här går nog alltid att diskutera men jag känner att så länge denna bloggen handlar om utdelningsaktier och utdelningsportföljer så är de andra tillgångarna inte så intressanta. Jag har bestämt mig för att det är den här portföljen jag skall satsa på nu och då förväntas resan vara lång och transparent!
D.v.s jag kommer inte att ta och spara mer till mina övriga portföljer och skulle jag välja att stoppa in extra-pengar i denna portföljen så kommer det att tydligt framgå och varför.
Så jag tycker ändå att jag är transparent med denna bloggen. Hoppas ni tycker det med - annars är jag öppen för förändringar!
lördag 23 mars 2019
5 Miljoner betyder ingenting !??
Det har gått 3 månader på året och det är inte ovanligt att storbolag samlar sina anställda för att gå igenom första kvartalets siffror och även strategier inför framtiden.
På min arbetsplats är det här "frivilligt" då jag jobbar som tjänsteman men jag är ändå ganska intresserad av våra finansiella strategier eftersom jag som konsult representerar bolagets hela produktportfölj utåt mot kunder.
Jag börjar tröttna på ekonomer på riktigt nu. Återigen presenteras grafer, siffror och sammanställningar som är totalt taget ur sina sammanhang. Speciellt intressant blir det med anleding av att man diskuterar att "vi tappat fokus på vår kärnverksamhet" och att vi därför måste sluta med OLÖNSAMMA projekt!
Jag håller fullständigt med att man inte skall satsa på OLÖNSAMMA projekt. Men som vanligt när ekonomer är i farten så har dem en helt obefintliga mattekunskaper och på senare tid även svårt med svenska ord och dess betydelser.
Företaget jag jobbar på tycker inte att 5 miljoner i vinst är tillräckligt bra. De påstår att vi har för höga kostnader och att det helt enkelt inte är lönt att investera X miljoner i denna typen av verksamhet och bara få 5 miljoner tillbaks.
Några intressanta aspekter i sammanhanget är att detta:
Problemet är att man har en så trångsynt inställing till pengar att man anser att 5 miljoner inte är värt det. Det gör mig riktigt upprörd som aktieägare- det spelar f-n ingen roll hur man tjänar pengar så länge man tjänar pengar. Mer pengar över på sista raden innebär mer pengar till aktieägarna. Vilket i praktiken innebär att mer pengar finns att dela ut när året är slut.
Men jag är inte förvånad och jag är ganska van i business-sammanhang och förstår att det här givetvis handlade om att det är MER lönsamt för bolaget att satsa 100Miljoner någon annanstans där man kan tjäna mer än 5 miljoner på samma peng.
M.a.o dem är rädda för att aktiemarknaden bara tittar på bolagets totala vinst/bolagets kostnader. För någonstans är det här ett jävla problem i de flesta bolag. Om aktiekursen dyker får ledningen skit TROTS att bolaget tjänar mer pengar i slutändan. Det finns ingen i hela världen som kan få mig övertygad om att tjäna 5 miljoner mindre pengar är en bra strategi långsiktigt för hålla aktiekursen och framförallt de stora ägarna i munter ton.
För det är precis det sådana beslut handlar om - det handlar absolut INTE om lönsamhet! Det handlar om totala siffror som påverkar aktiekurserna uppåt eller nedåt - ett sådant mått är bl.a att analysera en aktie genom att titta på bolagets totala förvaltningskostnar i relation till verkliga intäkter.
En avdelning som så kostar 100Miljoner per 5 miljoner i vinst drar ju ner hela detta snittet ganska kraftigt. D.v.s lönsamheten är 5% vilket får anses vara bra inom IT men det finns andra avdelningar där lönsamheten ligger på 30% som har helt andra förutsättningar.
När denna presentationen hölls var jag en "duktig slav" och ställde såklart frågan om det inte är viktigt med långsiktig lönsamhet. 5 miljoner är trots allt ändå 5 miljoner i vinst.
Vad tror ni jag fick för intelligent svar på den frågan?
Givetvis fick jag det politiska svaret:
Och där någonstans hade dem totalt tappat mitt förtroende för resterande tiden av min anställning.
5 Miljoner på ett kvartal betyder ingenting. 5% i lönsamhet betyder ingenting. Det är inte tillräckligt bra.
I alla fall inte baserat på halvtaskiga mattekunskaper och extremt kortsiktigt tänk.
Jag upplever det tyvärr ofta såhär på mina kunder och mina arbetgsivare. Man har ett *EXTREMT KORTSIKTIGT TÄNK* och baserar ofta sina resonemang och beslut på helt fruktansvärt snedvridna siffror.
I mitt fall så jobbar jag t.ex som konsult och tillför därför bla.:
Givetvis kommer det med höga kostnader på köpet i form av:
Det innebär i princip att jag drar in betydligt mycket mer pengar till övriga produktportföljer än mitt rena konsultarvode. Dessa pengar hamnar på andra avdelningars "lönsamhet" eftersom det ingår i min roll att "vara dyr i drift och representera hela bolaget".
Men såhär är det alltid när bolag kommer med sådana här idiotiska uttalanden och korkade beräkningar. Dem missar i princip alltid att se hela poängen.
Vi har nyligen bytt VD och som så många gånger förr så tittar dem enbart på siffror. Siffror som går att manipulera hur som helst beroende på vad som ingår i urvalet. Men varenda gång jag hamnar i liknande diskussioner så är det ALLTID ekonomer inblandade. Ekonomer som sällan eller aldrig har koll på verkligheten och som prestenterar helt felaktiga beräkningar till ledningsgrupper.
Jag ser tyvärr det här problemet i många stora bolag att man anser att man har verksamheter som inte presterar tillräckligt bra trots att dem genererar pengar till sista raden.
Mitt tips till er är - gör er av med lite ekonomer och liknande overheadkostnader så skall ni se att det flyter på betydligt bättre. Gör er analys korrekt och presentera gärna förslag som förbättrar lönsamheten - men stå inte framför mig och ljug och hävda att lönsamheten är dålig trots att den är god!
Vad tycker ni som aktieägare? Är det verkligen OK att tjäna mindre pengar för att hålla aktievärderingen uppe?
På min arbetsplats är det här "frivilligt" då jag jobbar som tjänsteman men jag är ändå ganska intresserad av våra finansiella strategier eftersom jag som konsult representerar bolagets hela produktportfölj utåt mot kunder.
Jag börjar tröttna på ekonomer på riktigt nu. Återigen presenteras grafer, siffror och sammanställningar som är totalt taget ur sina sammanhang. Speciellt intressant blir det med anleding av att man diskuterar att "vi tappat fokus på vår kärnverksamhet" och att vi därför måste sluta med OLÖNSAMMA projekt!
Jag håller fullständigt med att man inte skall satsa på OLÖNSAMMA projekt. Men som vanligt när ekonomer är i farten så har dem en helt obefintliga mattekunskaper och på senare tid även svårt med svenska ord och dess betydelser.
Företaget jag jobbar på tycker inte att 5 miljoner i vinst är tillräckligt bra. De påstår att vi har för höga kostnader och att det helt enkelt inte är lönt att investera X miljoner i denna typen av verksamhet och bara få 5 miljoner tillbaks.
Några intressanta aspekter i sammanhanget är att detta:
- bara är beräknat på lönekostnader,
- kontorskostnader,
- licenskostner
- och fakturerad tid in (vilket inte är helt ovanligt att man mäts på debiteringsgrad som konsult).
Problemet är att man har en så trångsynt inställing till pengar att man anser att 5 miljoner inte är värt det. Det gör mig riktigt upprörd som aktieägare- det spelar f-n ingen roll hur man tjänar pengar så länge man tjänar pengar. Mer pengar över på sista raden innebär mer pengar till aktieägarna. Vilket i praktiken innebär att mer pengar finns att dela ut när året är slut.
Men jag är inte förvånad och jag är ganska van i business-sammanhang och förstår att det här givetvis handlade om att det är MER lönsamt för bolaget att satsa 100Miljoner någon annanstans där man kan tjäna mer än 5 miljoner på samma peng.
M.a.o dem är rädda för att aktiemarknaden bara tittar på bolagets totala vinst/bolagets kostnader. För någonstans är det här ett jävla problem i de flesta bolag. Om aktiekursen dyker får ledningen skit TROTS att bolaget tjänar mer pengar i slutändan. Det finns ingen i hela världen som kan få mig övertygad om att tjäna 5 miljoner mindre pengar är en bra strategi långsiktigt för hålla aktiekursen och framförallt de stora ägarna i munter ton.
För det är precis det sådana beslut handlar om - det handlar absolut INTE om lönsamhet! Det handlar om totala siffror som påverkar aktiekurserna uppåt eller nedåt - ett sådant mått är bl.a att analysera en aktie genom att titta på bolagets totala förvaltningskostnar i relation till verkliga intäkter.
En avdelning som så kostar 100Miljoner per 5 miljoner i vinst drar ju ner hela detta snittet ganska kraftigt. D.v.s lönsamheten är 5% vilket får anses vara bra inom IT men det finns andra avdelningar där lönsamheten ligger på 30% som har helt andra förutsättningar.
När denna presentationen hölls var jag en "duktig slav" och ställde såklart frågan om det inte är viktigt med långsiktig lönsamhet. 5 miljoner är trots allt ändå 5 miljoner i vinst.
Vad tror ni jag fick för intelligent svar på den frågan?
Givetvis fick jag det politiska svaret:
"Vi måste satsa våra pengar där vi tjänar TILLRÄCKLIGT med pengar för att uppnå en långsiktig hållbar lönsamhet."
Och där någonstans hade dem totalt tappat mitt förtroende för resterande tiden av min anställning.
5 Miljoner på ett kvartal betyder ingenting. 5% i lönsamhet betyder ingenting. Det är inte tillräckligt bra.
I alla fall inte baserat på halvtaskiga mattekunskaper och extremt kortsiktigt tänk.
Jag upplever det tyvärr ofta såhär på mina kunder och mina arbetgsivare. Man har ett *EXTREMT KORTSIKTIGT TÄNK* och baserar ofta sina resonemang och beslut på helt fruktansvärt snedvridna siffror.
I mitt fall så jobbar jag t.ex som konsult och tillför därför bla.:
- -Specialistkompetens som även internationellt sett anses tillhöra den absoluta elita. (Kommer givetvis med högt arvode och hög attraktiv kompetens på marknaden och hos kunder)
- -Representerar hela bolagets produktportfölj och även om jag mäts på tid så brukar jag merförsälja andra tjänster för MILJONER/ÅR som hamnar på andra avdelningar.
- -Är en annonsplats utåt för bolaget i diverse andra sammanhang som attraherar kunder av olika storlekstyper på diverse mässor och event.
- -Väldigt högt konsultarvode för branschen (2500:-/tim exkl moms inget ovanligt)
Givetvis kommer det med höga kostnader på köpet i form av:
- -Utbildning. IT förändras konstant och man måste ligga i framkanten hela tiden.
- -Mycket resor för kundbesök, tjänstebilar, hotell, flyg osv.
- -Höga löner och andra förmåner/ersättningar (annars hade jag inte jobbat där från början)
Det innebär i princip att jag drar in betydligt mycket mer pengar till övriga produktportföljer än mitt rena konsultarvode. Dessa pengar hamnar på andra avdelningars "lönsamhet" eftersom det ingår i min roll att "vara dyr i drift och representera hela bolaget".
Men såhär är det alltid när bolag kommer med sådana här idiotiska uttalanden och korkade beräkningar. Dem missar i princip alltid att se hela poängen.
Vi har nyligen bytt VD och som så många gånger förr så tittar dem enbart på siffror. Siffror som går att manipulera hur som helst beroende på vad som ingår i urvalet. Men varenda gång jag hamnar i liknande diskussioner så är det ALLTID ekonomer inblandade. Ekonomer som sällan eller aldrig har koll på verkligheten och som prestenterar helt felaktiga beräkningar till ledningsgrupper.
Jag ser tyvärr det här problemet i många stora bolag att man anser att man har verksamheter som inte presterar tillräckligt bra trots att dem genererar pengar till sista raden.
Mitt tips till er är - gör er av med lite ekonomer och liknande overheadkostnader så skall ni se att det flyter på betydligt bättre. Gör er analys korrekt och presentera gärna förslag som förbättrar lönsamheten - men stå inte framför mig och ljug och hävda att lönsamheten är dålig trots att den är god!
Vad tycker ni som aktieägare? Är det verkligen OK att tjäna mindre pengar för att hålla aktievärderingen uppe?
torsdag 21 mars 2019
Effektiv utdelningshöjning per år
Jag har strukturerar om portföljens kalkylark något och lagt till kolumner som visar Effektiv utdelningshöjning år-för-år. Syftet med omstruktureringen var för att kunna mäta portföljen lite historiskt för att se hur den skulle ha presterat om jag valt att äga samtliga innehav över en längre tid.
Jag tycker att Effektiv höjning är en bättre mätpunkt än bara % höjning. Tittar man på sin portfölj och bara mäter "%" så slår det ganska felaktigt såvida du inte har en perfekt likviktad portfölj. Men om du däremot mäter effektiv höjning så får du en mer rättvis bild i kronor och ören för hur din portfölj presterat över tid.
Det finns såklart många varianter att skruva på här och man kan räkna på väldigt många olika sätt. Så graferna nedan har jag gjort lite korrigeringar:
-Effektiva höjningar för 2019 inkluderar nya innehav.
-Aktuella valutakurser har använts bakåt i tiden och är därför missvisande på utländska innehav.
-Alla bolag har inte presenterat senaste värden för en korrekt bedömning för 2019!
Syftet är att visa att det blir fel när man använder medelvärden! Jag visar tre exempel från min portfölj nedan:
Såhär har det gått för min portfölj:
Här ser man ganska tydligt att trots att jag har ett % högt medelvärde på utdelningsökningar så har mina nuvarande innehav en tydligt övervikt mot bolag som presterat sämre rent utdelningsmässigt. D.v.s min portföljvikt har gjort att min avvikelse från medel är kraftigt påverkad negativt.
Mitt långsiktiga mål är att få en likaviktad portfölj så att den sista grafen ligger i linje med varandra. Det är oerhört svårt att få men hade jag haft en portfölj sedan 2015 som varit det så går det t.ex att se att jag hade legat på drygt 10% i effektiv utdelningshöjning/år.
2019 präglas av en del säkningar där jag för närvarande har "övervikt" (ratos, Ncc etc) jämfört med andra innehav och jag tycker det är bra att det syns tydligt att stora innehav påverkar portföljen kraftigt! I princip har NCC och Ratos ätit upp hela min portföljs effektiva utdelningshöjning för 2019.
Men syftet var inte at diskutera mina innehav utan att vad effektiv utdelningshöjning var!
Det är helt enkelt att man räknar exakt i kronor och ören vad dina nuvarande innehav skulle gett i utdelning förutsatt att du hade ägt samma antal aktier och samma innehav över hela tidsperioden.
Då får man fram en summa som motsvarar hur mycket Extra utdelning du fick jämfört mot föregående år genom att bara behålla samma portfölj. Vi kan kalla det för "organisk utdelningstillväxt".
D.v.s din portfölj ökar sina utdelningar med X:- varje år utan att du behöver göra någonting. Din tillväxt i X% ökar varje år utan att du behöver göra någonting. Detsamma gäller givetvis åt andra hållet om du får en utdelningssänkning.
Jag tycker det är missvisande att räkna detta i medel % eftersom medel % förutsätter att du har en perfekt fördelad portfölj, räknar man på det effektivt så kan man ha med olika stora innehav/vikt i portföljen och ändå få ett bra jämförelsevärde.
Det går givetvis bra att räkna i % också men räkna då inte "medelvärdet" utan effektiva %-värdet. Exempelvis om ett 6% kärninnehav höjer utdelning med 5% och ett 2% innehav höjer med 8%.
Då blir medelvärdet en höjning på 6,5% vilket blir missvisande då den effektiva höjningen är betydligt jobbigare att beräkna. Man måste först veta vad nuvarande Direktavkastning, Portföljvikt och Utdelningshöjning för att göra beräkningen.
Medelvärdet ger en riktlinje som många gånger är en bra utgångspunkt men i de flesta portföljer avviker den effektiva utdelningen ganska mycket från medelvärdet eftersom du troligtvis aldrig kommer ha en perfekt balanserad portfölj.
Jag har sett att många portföljer redovisar ett medelvärde för detta och inte tar hänsyn till varken den effektiva utdelning eller den effektiva utdelningshöjningen. Risken är att ni kan bli besvikna på era prognoser om ni räknar på det viset.
Hur gör ni? Bryr ni er överhuvudtaget om sådana saker?
Jag tycker att Effektiv höjning är en bättre mätpunkt än bara % höjning. Tittar man på sin portfölj och bara mäter "%" så slår det ganska felaktigt såvida du inte har en perfekt likviktad portfölj. Men om du däremot mäter effektiv höjning så får du en mer rättvis bild i kronor och ören för hur din portfölj presterat över tid.
Det finns såklart många varianter att skruva på här och man kan räkna på väldigt många olika sätt. Så graferna nedan har jag gjort lite korrigeringar:
-Effektiva höjningar för 2019 inkluderar nya innehav.
-Aktuella valutakurser har använts bakåt i tiden och är därför missvisande på utländska innehav.
-Alla bolag har inte presenterat senaste värden för en korrekt bedömning för 2019!
Syftet är att visa att det blir fel när man använder medelvärden! Jag visar tre exempel från min portfölj nedan:
- 1. Utdelning i :- som visar exakt vad du hade fått i utdelning om portföljen vart konstant.
- 2. Effektiv höjning i :- som visar exakt hur mycket du hade förlorat/fått extra i utdelningshöjningar/sänkningar om portföljen varit konstant.
- 3. Jämförelse mellan medelvärdet i % och den effektiva ökningen/minskningen i %.
Såhär har det gått för min portfölj:
Mitt långsiktiga mål är att få en likaviktad portfölj så att den sista grafen ligger i linje med varandra. Det är oerhört svårt att få men hade jag haft en portfölj sedan 2015 som varit det så går det t.ex att se att jag hade legat på drygt 10% i effektiv utdelningshöjning/år.
2019 präglas av en del säkningar där jag för närvarande har "övervikt" (ratos, Ncc etc) jämfört med andra innehav och jag tycker det är bra att det syns tydligt att stora innehav påverkar portföljen kraftigt! I princip har NCC och Ratos ätit upp hela min portföljs effektiva utdelningshöjning för 2019.
Men syftet var inte at diskutera mina innehav utan att vad effektiv utdelningshöjning var!
Vad menar jag med effektiv utdelningshöjning?
Det är helt enkelt att man räknar exakt i kronor och ören vad dina nuvarande innehav skulle gett i utdelning förutsatt att du hade ägt samma antal aktier och samma innehav över hela tidsperioden.
Då får man fram en summa som motsvarar hur mycket Extra utdelning du fick jämfört mot föregående år genom att bara behålla samma portfölj. Vi kan kalla det för "organisk utdelningstillväxt".
D.v.s din portfölj ökar sina utdelningar med X:- varje år utan att du behöver göra någonting. Din tillväxt i X% ökar varje år utan att du behöver göra någonting. Detsamma gäller givetvis åt andra hållet om du får en utdelningssänkning.
Jag tycker det är missvisande att räkna detta i medel % eftersom medel % förutsätter att du har en perfekt fördelad portfölj, räknar man på det effektivt så kan man ha med olika stora innehav/vikt i portföljen och ändå få ett bra jämförelsevärde.
Det går givetvis bra att räkna i % också men räkna då inte "medelvärdet" utan effektiva %-värdet. Exempelvis om ett 6% kärninnehav höjer utdelning med 5% och ett 2% innehav höjer med 8%.
Då blir medelvärdet en höjning på 6,5% vilket blir missvisande då den effektiva höjningen är betydligt jobbigare att beräkna. Man måste först veta vad nuvarande Direktavkastning, Portföljvikt och Utdelningshöjning för att göra beräkningen.
Medelvärdet ger en riktlinje som många gånger är en bra utgångspunkt men i de flesta portföljer avviker den effektiva utdelningen ganska mycket från medelvärdet eftersom du troligtvis aldrig kommer ha en perfekt balanserad portfölj.
Jag har sett att många portföljer redovisar ett medelvärde för detta och inte tar hänsyn till varken den effektiva utdelning eller den effektiva utdelningshöjningen. Risken är att ni kan bli besvikna på era prognoser om ni räknar på det viset.
Hur gör ni? Bryr ni er överhuvudtaget om sådana saker?
onsdag 20 mars 2019
Deklarera rätt - Använd Lex Asea till Hemfosa/Nyfosa!
Jag har precis börjat med min deklaration och som vanligt tar det en väldans massa tid att gå igenom alla transaktioner jag gjort under föregående år och det är därför jag börjar i tid. För dig som sparar i ISK är detta inlägget kanske inte intressant - men du kan få en inblick i vad man behöver sätta sig in i om du skulle vilja gå till en vanlig aktiedepå!
Jag tänkte visa ett exempel på hur man deklarerar enligt "Lex Asea" med Hemfosa/Nyfosa som exempel då Skatteverket i år gjort bedömningen att vi kan använda oss av Lex Asea för den utdelningen!
Många av er tycker säkerligen det är krångligt med en aktiedepå och väljer därför den enkla vägen så man slipper sätta sig in i hur systemet fungerar. Jag garanterar att SKATTER är KRÅNGLIGT och tar MYCKET tid varje år!
Varför jag väljer att göra det kan ni läsa om i flera tidigare inlägg (använd sökfunktionen uppe till vänster). Det korta svaret är att man kan skatteplanera, den är politiskt stabil (skatter ändras inge med sittande regering) och de flesta bolag på börsen nyttjar skattetekniska fördelar enligt skatteverkets rekommendationer som ibland blir svåra att utnyttja om man inte har en aktiedepå.
Många av er kanske inte känner till det så det korta svaret är att det uppstod en tvist mellan ett bolag som hette ASEA som numer består av ABB. Som många gånger förr är det inte ovanligt att bolagsjurister, ekonomer, specialister anställda i ett privatbolag och dylikt är betydligt mer kompetenta än diverse offentligt anställda.
Man kom då på att det gick att göra en utdelning från ett moderbolag till ett dotterbolag skattefritt. Skatteverket tyckte annorlunda och utfallet av rättsprocessen blev helt enkelt att skatteverket fick ge sig och att man som ägare av moderbolaget helt enkelt fick ta del av utdelningen helt skattefritt.
Detta kallas för "Lex ASEA" och är egentligen inte alls "skattefri" som man kanske kan tro. Det innebär bara att man kan flytta "skatten" från ett moderbolag till ett dotterbolag genom "en skattefri dotterbolagsutdelning från moderbolaget".
På svenska helt enkelt att dina aktier blir mindre värda i Moderbolaget och värdet skjuts över i Dotterbolagets aktier som delas ut.
Praxis är att man får fördela värdet enligt kursfallet på utdelningsdagen och skatteverket ger såklart sina rekommendationer kring detta. Jag rekommenderar starkt att man följer skatteverkets rekommendationer för att undvika tjaffs även om du kanske har rätt. Min bedömning är att skatteverket sällan gör en bra bedömning av utdelningsdagens kursfall utan i bästa fall några % i närheten.
Det här är komplext och jag rekommenderar att läsa följande:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lex_ASEA
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/2067.html
Därför att skatteverket har för 2018 gjort bedömningen att Hemfosas utdelning av Nyfosa är av den s.k "Lex ASEA"-principen vilket innebär att du har rätt att tillämpa en skattefri utdelning av Nyfosa. Lägg inte för stor vikt på "skattefri" utdelning för du kommer definitivt skatta på din försäljning!
Problemet med en aktiedepå är att man måste beräkna sitt omkostnadsbelopp. Det innebär i praktiken att man skall deklarera vad man köpte sina aktier för, inklusive courtage, (omkostnadsbelop).
Sedan skall en viss % av det beloppet justerars till Nyfosa och ditt omkostnadsbelopp för Hemfosa justeras ned. D.v.s du flyttar helt enkelt ditt omkostnadsbelopp från moderbolaget till dotterbolaget motsvarande kursfallet på utdelningsdagen i moderbolaget!
Lät det komplicerat? Såhär funkar det i mitt fall!
1. Jag får gå in och kolla på aktiehistoriken hos skatteverket för Nyfosa och Hemfosa. Dem bestämmer i slutändan vilka bestämmelser som gäller och vad dem anser är lämpligt.
https://www.skatteverket.se/privat/skatter/vardepapper/aktiehistorik/h/hemfosafastigheter.4.15532c7b1442f256baebaee.html
Där kan man se att skattverket resonerar såhär:
2. Jag får gå in på min mäklare och kolla all min historik för mina Hemfosa köp och beräkna mitt genomsnittliga omkostnadsbelopp för Hemfosa.
I mitt fall så hade jag gjort några inköp i Hemfosa under 2019...
20180625 - 95st
20180904 - 33st
20181128 - 30st
Jag gjorde en teknikalitet och "skatteplanerade" mina hemfosa under 2018 också. D.v.s sålde dem med "förlust" för att kunna deklarera detta 2019.
20181217 - 158st
Av dessa delades endast 128st ut till Nyfosa eftersom dem sista 30 köptes efter X-dagen för uppdelningen.
Mitt omkostnadsbelopp för 128st Hemfosa blev 14195:-
Eftersom det är uppdelat i två transaktioner så är det smidigast att beräkna det som två transaktioner i deklarationen för att det skall bli rätt.
Första köpet var på 10076:- och andra köpet var på 4119:-.
3. Det innebär att jag får flytta 44% av mitt omkostnadsbelopp till 128st Nyfosa. Jag måste därför behålla 56% i Hemfosa.
För att deklarera det så blir beräkningen följande:
100076*0,56 = 5642,56
4119*0,56 = 2306,64:-
Totalt: 7949,2:-
Skatteverket gör bedömningen att värdet på dina Hemfosas kurs vid utdelningen då blir 7949,2/128 = 62,10:-. Personligen vet jag att den stod betydligt högre än så och jag håller därför inte med skatteverket i den här bedömningen.
Resterande flyttas över till Nyfosa. D.v.s:
10076*0,44 = 4433,44
4119*0,44 = 1812,36
Totalt: 6245,8
Skatteverket gör bedömningen att värdet på dina Nyfosas kurs vid utdelningen då blir 6245,8/128 = 48,79 vilket heller inte stämmer alls med verkligheten. Jag sålde mina Nyfosa t.ex på en kurs runt 44:- med en helt OK vinst.
Såhär brukar det se ut när man följer skatteverkets rekommendationer att det sällan stämmer med verkligheten.
4. Sist men inte minst så deklarerar jag min försäljning av Nyfosa efter att ha flyttat över ovanstående belopp. Det ser då ut såhär i deklarationen:
5. Resultatet blir därför att eftersom skatteverket inte har koll på kurserna så gör du en vinst på Hemfosa (som du egentligen inte gjort eftersom skatteverket anser att ditt GAV var lägre än det faktiskt var).
I motsvarande riktning kommer du göra en förlust på Nyfosa eftersom dem påstår att din inköpskurs var högre än den faktiskt var.
Lite beroende på vad din långsiktiga strategi är så kan det vara bra eller dåligt. Hade jag bara sålt av Nyfosa och valt att behålla Hemfosa utan att deklarera det i år så hade jag därmed gjort en förlust på Nyfosa.
Så förutom att jag fick hela värdet av aktierna vid försäljning så hade jag dessutom fått en kapitalförlust på drygt 700:-. Det gör att jag hade fått tillbaks ytterligare pengar på skatten (ca 1/3) som kvittas mot förvärvsinkomster.
Det korta svaret är att det är en skatteteknisk fördel för dig som aktieägare. Till skillnad från aktieutdelning, som beskattas direkt vid transaktion, så flyttar man bara omkostnadsbelopp mellan två bolag här enligt en fördelnignsprincip som jag visade ovan.
Du som aktieägare får sedan välja hur du vill göra men DU beskattas INTE för transaktionen! I just det här fallet så var det skattetekniskt fördelaktigt att behålla Nyfosa eftersom anskaffningskursen var betydligt högre än i praktiken.
Det hade varit så mycket enklare om jag använt en ISK och inte behövt bry mig. Men det är av just sådana här anledningar som jag väljer Aktiedepå eftersom man har ett helt annat spelrum att använda.
Ja det är jobbigt varje år, men enligt mig finns det väldigt många fördelar om man planerar korrekt.
Jag kommer köra lite fler sådana här exempel från oss som använder en Aktiedepå framöver - så att du vet vad du behöver ha koll på om du planerar på att byta!
Något speciellt någon funderar på/över inför deklarationen?
Jag tänkte visa ett exempel på hur man deklarerar enligt "Lex Asea" med Hemfosa/Nyfosa som exempel då Skatteverket i år gjort bedömningen att vi kan använda oss av Lex Asea för den utdelningen!
Många av er tycker säkerligen det är krångligt med en aktiedepå och väljer därför den enkla vägen så man slipper sätta sig in i hur systemet fungerar. Jag garanterar att SKATTER är KRÅNGLIGT och tar MYCKET tid varje år!
Varför jag väljer att göra det kan ni läsa om i flera tidigare inlägg (använd sökfunktionen uppe till vänster). Det korta svaret är att man kan skatteplanera, den är politiskt stabil (skatter ändras inge med sittande regering) och de flesta bolag på börsen nyttjar skattetekniska fördelar enligt skatteverkets rekommendationer som ibland blir svåra att utnyttja om man inte har en aktiedepå.
Vad är Lex Asea?
Många av er kanske inte känner till det så det korta svaret är att det uppstod en tvist mellan ett bolag som hette ASEA som numer består av ABB. Som många gånger förr är det inte ovanligt att bolagsjurister, ekonomer, specialister anställda i ett privatbolag och dylikt är betydligt mer kompetenta än diverse offentligt anställda.
Man kom då på att det gick att göra en utdelning från ett moderbolag till ett dotterbolag skattefritt. Skatteverket tyckte annorlunda och utfallet av rättsprocessen blev helt enkelt att skatteverket fick ge sig och att man som ägare av moderbolaget helt enkelt fick ta del av utdelningen helt skattefritt.
Detta kallas för "Lex ASEA" och är egentligen inte alls "skattefri" som man kanske kan tro. Det innebär bara att man kan flytta "skatten" från ett moderbolag till ett dotterbolag genom "en skattefri dotterbolagsutdelning från moderbolaget".
På svenska helt enkelt att dina aktier blir mindre värda i Moderbolaget och värdet skjuts över i Dotterbolagets aktier som delas ut.
Praxis är att man får fördela värdet enligt kursfallet på utdelningsdagen och skatteverket ger såklart sina rekommendationer kring detta. Jag rekommenderar starkt att man följer skatteverkets rekommendationer för att undvika tjaffs även om du kanske har rätt. Min bedömning är att skatteverket sällan gör en bra bedömning av utdelningsdagens kursfall utan i bästa fall några % i närheten.
Det här är komplext och jag rekommenderar att läsa följande:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lex_ASEA
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/2067.html
Varför Hemfosa och Nyfosa som exempel?
Därför att skatteverket har för 2018 gjort bedömningen att Hemfosas utdelning av Nyfosa är av den s.k "Lex ASEA"-principen vilket innebär att du har rätt att tillämpa en skattefri utdelning av Nyfosa. Lägg inte för stor vikt på "skattefri" utdelning för du kommer definitivt skatta på din försäljning!
Problemet med en aktiedepå är att man måste beräkna sitt omkostnadsbelopp. Det innebär i praktiken att man skall deklarera vad man köpte sina aktier för, inklusive courtage, (omkostnadsbelop).
Sedan skall en viss % av det beloppet justerars till Nyfosa och ditt omkostnadsbelopp för Hemfosa justeras ned. D.v.s du flyttar helt enkelt ditt omkostnadsbelopp från moderbolaget till dotterbolaget motsvarande kursfallet på utdelningsdagen i moderbolaget!
Lät det komplicerat? Såhär funkar det i mitt fall!
1. Jag får gå in och kolla på aktiehistoriken hos skatteverket för Nyfosa och Hemfosa. Dem bestämmer i slutändan vilka bestämmelser som gäller och vad dem anser är lämpligt.
https://www.skatteverket.se/privat/skatter/vardepapper/aktiehistorik/h/hemfosafastigheter.4.15532c7b1442f256baebaee.html
Där kan man se att skattverket resonerar såhär:
Då har jag all info för att kunna deklarerar denna "komplexa" utdelning.
"2018
Den 13 september 2018 beslutade en extra bolagsstämma i Hemfosa att dela ut samtliga aktier i dotterbolaget Nyfosa AB (”Nyfosa”) till stamaktieägarna i Hemfosa. Lex Asea är tillämplig på utdelningen. Av anskaffningsutgiften för stamaktier i Hemfosa Fastigheter AB bör 56 procent hänföras till dessa aktier och 44 procent till erhållna aktier i Nyfosa AB."
2. Jag får gå in på min mäklare och kolla all min historik för mina Hemfosa köp och beräkna mitt genomsnittliga omkostnadsbelopp för Hemfosa.
I mitt fall så hade jag gjort några inköp i Hemfosa under 2019...
20180625 - 95st
20180904 - 33st
20181128 - 30st
Jag gjorde en teknikalitet och "skatteplanerade" mina hemfosa under 2018 också. D.v.s sålde dem med "förlust" för att kunna deklarera detta 2019.
20181217 - 158st
Av dessa delades endast 128st ut till Nyfosa eftersom dem sista 30 köptes efter X-dagen för uppdelningen.
Mitt omkostnadsbelopp för 128st Hemfosa blev 14195:-
Eftersom det är uppdelat i två transaktioner så är det smidigast att beräkna det som två transaktioner i deklarationen för att det skall bli rätt.
Första köpet var på 10076:- och andra köpet var på 4119:-.
3. Det innebär att jag får flytta 44% av mitt omkostnadsbelopp till 128st Nyfosa. Jag måste därför behålla 56% i Hemfosa.
För att deklarera det så blir beräkningen följande:
100076*0,56 = 5642,56
4119*0,56 = 2306,64:-
Totalt: 7949,2:-
Skatteverket gör bedömningen att värdet på dina Hemfosas kurs vid utdelningen då blir 7949,2/128 = 62,10:-. Personligen vet jag att den stod betydligt högre än så och jag håller därför inte med skatteverket i den här bedömningen.
Resterande flyttas över till Nyfosa. D.v.s:
10076*0,44 = 4433,44
4119*0,44 = 1812,36
Totalt: 6245,8
Skatteverket gör bedömningen att värdet på dina Nyfosas kurs vid utdelningen då blir 6245,8/128 = 48,79 vilket heller inte stämmer alls med verkligheten. Jag sålde mina Nyfosa t.ex på en kurs runt 44:- med en helt OK vinst.
Såhär brukar det se ut när man följer skatteverkets rekommendationer att det sällan stämmer med verkligheten.
4. Sist men inte minst så deklarerar jag min försäljning av Nyfosa efter att ha flyttat över ovanstående belopp. Det ser då ut såhär i deklarationen:
Hemfosa
Nyfosa
I motsvarande riktning kommer du göra en förlust på Nyfosa eftersom dem påstår att din inköpskurs var högre än den faktiskt var.
Lite beroende på vad din långsiktiga strategi är så kan det vara bra eller dåligt. Hade jag bara sålt av Nyfosa och valt att behålla Hemfosa utan att deklarera det i år så hade jag därmed gjort en förlust på Nyfosa.
Så förutom att jag fick hela värdet av aktierna vid försäljning så hade jag dessutom fått en kapitalförlust på drygt 700:-. Det gör att jag hade fått tillbaks ytterligare pengar på skatten (ca 1/3) som kvittas mot förvärvsinkomster.
Varför använder företag då Lex ASEA?
Det korta svaret är att det är en skatteteknisk fördel för dig som aktieägare. Till skillnad från aktieutdelning, som beskattas direkt vid transaktion, så flyttar man bara omkostnadsbelopp mellan två bolag här enligt en fördelnignsprincip som jag visade ovan.
Du som aktieägare får sedan välja hur du vill göra men DU beskattas INTE för transaktionen! I just det här fallet så var det skattetekniskt fördelaktigt att behålla Nyfosa eftersom anskaffningskursen var betydligt högre än i praktiken.
Det hade varit så mycket enklare om jag använt en ISK och inte behövt bry mig. Men det är av just sådana här anledningar som jag väljer Aktiedepå eftersom man har ett helt annat spelrum att använda.
Ja det är jobbigt varje år, men enligt mig finns det väldigt många fördelar om man planerar korrekt.
Jag kommer köra lite fler sådana här exempel från oss som använder en Aktiedepå framöver - så att du vet vad du behöver ha koll på om du planerar på att byta!
Något speciellt någon funderar på/över inför deklarationen?
söndag 17 mars 2019
Bry sig om inflation? ABSOLUT!
Jag har suttit och funderat lite på det här med inflation. Historiskt sett har Sverige nästan alltid haft en stabil inflation eftersom regeringen sett till att hålla den runt omkring 2% per år. Nu verkar det som att det inte riktigt är lika enkelt att uppnå...jag är inte särskilt förvånad men det kan få riktigt tråkiga konsekvenser!
Men framförallt är jag personligen orolig för om vi någonsin kan ta oss ur skuldträsket som kommit p.g.a mycket inkompetenta politiker senaste 10-15 åren! Istället för att låna pengar som Stat har man satt i system att flytta risken till privatpersoner. Vi har flyttat skulder från Staten till Individer!
OBS! Det här inlägget innehåller inga grafer eller diagram men all fakta går att sammanställa från www.scb.se / www.maklarstatistik.se.
Det korta svaret är att priserna stabiliseras och att priserna därmed står stilla. D.v.s vi uppnår mer eller mindre "status quo" och vi behöver kanske inte bry oss om vad "facken" kallar för "reallöneökningar" lika mycket längre.
Du behöver inte höja lönen varje år för att motverka prisuppgångar för att "hålla dig flytande". Detta har varit Sveriges strategi i många, många år att vi har en inflation - d.v.s allt stiger. Det har gått relativt bra när man tittar i backspegeln - kan man tycka?
Men det finns ett riktigt stort problem här som våra politiker blundar åt som jag får uppfattningen om att inte många vanliga arbetare verkar ha koll på eller bry sig om. Nämligen:
Historiskt sett har det funnits ett mycket kraftig samband mellan bostadspriser och inflationsnivån! Men tyvärr inte de senaste 10 åren.
De senaste 10 åren har vi haft bostadspriser som ökat så mycket som 500% på flera ställen i landet och även i mindre orter runt 200%. Snittet ligger på drygt 260% för hela landet oavsett vart du bor. Det är ett mycket allvarligt problem enligt mig!
Normalt sett så har det alltid funnits ett ganska nära samband mellan Sveriges BNP, Inflationen samt Bostadspriser. Ökar inflationen med 20% så är det inte ovanligt att övriga priser också ökat med ungefär 20%. Såklart finns vissa bristvaror och avstickare emellanåt men för argumentationens skull så innebär det att "värdet på tillgångar" inflationsjusteras.
På svenska - helt enkelt att saker blir lika mycket värda över tid även om det kostar olika mycket!
Men problemet är egentligen mycket större än så och jag tycker det är allvarligt att våra politiker har satt oss i den här situationen de senaste 10-15 åren. Normalt sett klagar jag alltid på en röd regering som alltid lever i någon form av utopi (Dagens regering är den värsta på årtionden)....tyvärr är problemet även att en blå regering har totalt struntat i problemet.
Problemet är att dina pengar blir lika mycket värda, eller kanske t.o.m mindre värda, över tid. Ett lån på 2,000,000:- idag är fortfarande en skuld på 2,000,000 om några år om inflationen är 0%. Förr i tiden så ökade priserna i takt med inflationen vilket innbär att 20 år senare i livet så hade lånets "värde" halverats p.g.a inflationen.
Dagens priser är sjukt övervärderade justerat mot inflationen vilket egentligen innebär att utan väldigt hög inflation så kommer ingen någonsin kunna betala tillbaks skulderna. Man har "eldat på bostadsmarknaden" och sett till så att prisökningarna på bostäder har ökat så kopiöst mycket från inflationen att de flesta med lån idag faktiskt behöver betala tillbaks hela summan.
Vi som nation har minskat vår statsskuld drastiskt. Privatpersoner har däremot ökat sina skulder drastiskt. Detta är vi nästan ensamma om internationellt sett. Det är helt galet oansvarigt av politiker att styra Sverige i denna riktningen!
I praktiken innebär det att istället för att hela nationen delar på risken, som kan tyckas vara en rimlig lösning, så tar du som privatperson nästan hela ansvaret! Jag säger nästan hela ansvaret eftersom det är frivilligt att ta ett bostadslån! Men alternativet att hyra är det sämsta man kan göra för sin privatekonomi - enligt mig. Så i praktiken återstår lån för köp av bostad för de allra flesta!
Du som har ett bostadslån idag står där med hela risken och med en övervärderad bostad som kräver många, många, många års inflation för att täcka upp det skyhöga priset. Det är högst osannolikt att det överhuvudtaget kommer att ske. Mer troligt är rimligen att priserna stabiliseras eller sjunker mot inflationen.
Det beror ju i slutändan på marknaden såklart men jag vill att du i.a.f förstår varför det är viktigt att bry sig om inflation och varför det tjatas så mycket hit och dit om det!
Inflation hjälper dig att betala av ditt lån p.g.a värdet på lånet minskar i samma takt som inflationen. Du får mer pengar, men din skuld ökar inte. Trots att allt annat ökar exakt lika mycket som din lön så justeras inte inflationen upp på ditt lån! D.v.s inflation ÄR mycket bra för ditt lån!
Vi befinner oss i en mycket allvarlig situation - frågan är om vi reder ut det framöver?
Jag vet att jag inte är ensam om att reflektera över dem är punkterna men det verkar som att vanliga "svenssons" inte har en susning om hur allvarligt det är. Eller att dem ens bryr sig. Det är viktigt att köpa fina saker istället för att betala av på sina lån, det är viktigt att ha en bra karriär istället för att "leva livet". Regeringen bryr man sig inte så mycket om "för man kan inte påverkar det ändå".
I princip så verkar få människor överlag bry sig om hur Sverige styrs på ett ekonomiskt plan och ännu färre förstår konsekvenserna av det. Att bostadspriser har skenat med flera 100% över inflationen finns bara förlorare på långsiktigt. Sverige har valt att privatpersoner skall ta smällen istället för Staten. Det är synnerligen allvarligt eftersom Staten är ansvarig för situationen!
Många av er har inga lån överhuvudtaget - Tyvärr kommer ni på ett eller annat sätt att få vara med och betala priset av den här extremt värdelösa ekonomistyrningen av Sverige. Frågan är bara när?
Regeringen försöker dämpa problemet med bostadspriser med diverse åtgärder som ett skuldtak, ammorteringskrav osv. Det hjälper överhuvudtaget inte eftersom problemet i grund och botten är att inflationen ligger DECENNIER efter prisökningen på bostäder!
Regeringen är i allra högsta grad ytterst ansvarig för den helt obegripliga politiken dem fört för att elda på prisökningarna. Men istället för att öka statens belåning och "lägga ansvaret där det hör hemma" så är lösningen att låta alla privatpersoner MED lån städa upp deras soppa. Hur f-n tänker dem?
Som man bäddar får man ligga brukar jag säga...
Har ni funderat överhuvudtaget på om ni kan bli skuldfria utan inflation? Är jag orolig i onödan?
Men framförallt är jag personligen orolig för om vi någonsin kan ta oss ur skuldträsket som kommit p.g.a mycket inkompetenta politiker senaste 10-15 åren! Istället för att låna pengar som Stat har man satt i system att flytta risken till privatpersoner. Vi har flyttat skulder från Staten till Individer!
OBS! Det här inlägget innehåller inga grafer eller diagram men all fakta går att sammanställa från www.scb.se / www.maklarstatistik.se.
Vad innebär det för Dig som jobbar och bor i Sverige?
Det korta svaret är att priserna stabiliseras och att priserna därmed står stilla. D.v.s vi uppnår mer eller mindre "status quo" och vi behöver kanske inte bry oss om vad "facken" kallar för "reallöneökningar" lika mycket längre.
Du behöver inte höja lönen varje år för att motverka prisuppgångar för att "hålla dig flytande". Detta har varit Sveriges strategi i många, många år att vi har en inflation - d.v.s allt stiger. Det har gått relativt bra när man tittar i backspegeln - kan man tycka?
Men det finns ett riktigt stort problem här som våra politiker blundar åt som jag får uppfattningen om att inte många vanliga arbetare verkar ha koll på eller bry sig om. Nämligen:
Historiskt sett har det funnits ett mycket kraftig samband mellan bostadspriser och inflationsnivån! Men tyvärr inte de senaste 10 åren.
De senaste 10 åren har vi haft bostadspriser som ökat så mycket som 500% på flera ställen i landet och även i mindre orter runt 200%. Snittet ligger på drygt 260% för hela landet oavsett vart du bor. Det är ett mycket allvarligt problem enligt mig!
Varför är det ett problem som du skall bry dig om?
Normalt sett så har det alltid funnits ett ganska nära samband mellan Sveriges BNP, Inflationen samt Bostadspriser. Ökar inflationen med 20% så är det inte ovanligt att övriga priser också ökat med ungefär 20%. Såklart finns vissa bristvaror och avstickare emellanåt men för argumentationens skull så innebär det att "värdet på tillgångar" inflationsjusteras.
På svenska - helt enkelt att saker blir lika mycket värda över tid även om det kostar olika mycket!
Men problemet är egentligen mycket större än så och jag tycker det är allvarligt att våra politiker har satt oss i den här situationen de senaste 10-15 åren. Normalt sett klagar jag alltid på en röd regering som alltid lever i någon form av utopi (Dagens regering är den värsta på årtionden)....tyvärr är problemet även att en blå regering har totalt struntat i problemet.
Problemet är att dina pengar blir lika mycket värda, eller kanske t.o.m mindre värda, över tid. Ett lån på 2,000,000:- idag är fortfarande en skuld på 2,000,000 om några år om inflationen är 0%. Förr i tiden så ökade priserna i takt med inflationen vilket innbär att 20 år senare i livet så hade lånets "värde" halverats p.g.a inflationen.
Dagens priser är sjukt övervärderade justerat mot inflationen vilket egentligen innebär att utan väldigt hög inflation så kommer ingen någonsin kunna betala tillbaks skulderna. Man har "eldat på bostadsmarknaden" och sett till så att prisökningarna på bostäder har ökat så kopiöst mycket från inflationen att de flesta med lån idag faktiskt behöver betala tillbaks hela summan.
Sverige som nation går dessutom mot trenden!
Vi som nation har minskat vår statsskuld drastiskt. Privatpersoner har däremot ökat sina skulder drastiskt. Detta är vi nästan ensamma om internationellt sett. Det är helt galet oansvarigt av politiker att styra Sverige i denna riktningen!
I praktiken innebär det att istället för att hela nationen delar på risken, som kan tyckas vara en rimlig lösning, så tar du som privatperson nästan hela ansvaret! Jag säger nästan hela ansvaret eftersom det är frivilligt att ta ett bostadslån! Men alternativet att hyra är det sämsta man kan göra för sin privatekonomi - enligt mig. Så i praktiken återstår lån för köp av bostad för de allra flesta!
Du som har ett bostadslån idag står där med hela risken och med en övervärderad bostad som kräver många, många, många års inflation för att täcka upp det skyhöga priset. Det är högst osannolikt att det överhuvudtaget kommer att ske. Mer troligt är rimligen att priserna stabiliseras eller sjunker mot inflationen.
Det beror ju i slutändan på marknaden såklart men jag vill att du i.a.f förstår varför det är viktigt att bry sig om inflation och varför det tjatas så mycket hit och dit om det!
Inflation hjälper dig att betala av ditt lån p.g.a värdet på lånet minskar i samma takt som inflationen. Du får mer pengar, men din skuld ökar inte. Trots att allt annat ökar exakt lika mycket som din lön så justeras inte inflationen upp på ditt lån! D.v.s inflation ÄR mycket bra för ditt lån!
Vi befinner oss i en mycket allvarlig situation - frågan är om vi reder ut det framöver?
Jag vet att jag inte är ensam om att reflektera över dem är punkterna men det verkar som att vanliga "svenssons" inte har en susning om hur allvarligt det är. Eller att dem ens bryr sig. Det är viktigt att köpa fina saker istället för att betala av på sina lån, det är viktigt att ha en bra karriär istället för att "leva livet". Regeringen bryr man sig inte så mycket om "för man kan inte påverkar det ändå".
I princip så verkar få människor överlag bry sig om hur Sverige styrs på ett ekonomiskt plan och ännu färre förstår konsekvenserna av det. Att bostadspriser har skenat med flera 100% över inflationen finns bara förlorare på långsiktigt. Sverige har valt att privatpersoner skall ta smällen istället för Staten. Det är synnerligen allvarligt eftersom Staten är ansvarig för situationen!
Många av er har inga lån överhuvudtaget - Tyvärr kommer ni på ett eller annat sätt att få vara med och betala priset av den här extremt värdelösa ekonomistyrningen av Sverige. Frågan är bara när?
Regeringen försöker dämpa problemet med bostadspriser med diverse åtgärder som ett skuldtak, ammorteringskrav osv. Det hjälper överhuvudtaget inte eftersom problemet i grund och botten är att inflationen ligger DECENNIER efter prisökningen på bostäder!
Regeringen är i allra högsta grad ytterst ansvarig för den helt obegripliga politiken dem fört för att elda på prisökningarna. Men istället för att öka statens belåning och "lägga ansvaret där det hör hemma" så är lösningen att låta alla privatpersoner MED lån städa upp deras soppa. Hur f-n tänker dem?
Som man bäddar får man ligga brukar jag säga...
Har ni funderat överhuvudtaget på om ni kan bli skuldfria utan inflation? Är jag orolig i onödan?
tisdag 12 mars 2019
Försäkringar - hur gör jag?
Till att börja med vill jag säga att det här inlägget innehåller information som vissa kan tycka är "affiliate" men det finns inga direktlänkar någonstans där jag tjänar någonting. Jag skriver helt enkelt detta inlägget för att visa hur jag gör med försäkringar och vilka tjänster jag brukar nyttja för jämförelser.
Jag är dock ganska objektiv och kommer inte ha "affiliate-länkar" (mer än automatiska annonser) i mina inlägg. Skriver jag om något företag eller någon tjänst så är det helt enkelt för att jag tycker tjänsten är bra om den används på rätt sätt.
Sedan är det upp till dig att klicka på direktlänken i inlägget eller om du vill sponsra mig så gör du det själv via länkarna till vänster i kolumnen. Jag själv är av inställningen att det inte är särskilt objektivt om syftet med inlägget är att tjäna pengar till mig själv så du skall alltid kunna läsa mina inlägg utan risk för det.
Det här går att diskutera högt och lågt men jag tycker man skall se över sina försäkringar varje år eftersom dem skall täcka ett visst behov. T.ex har du ingen dyr TV är det ju ganska onödigt med en extra dyr "drulleförsäkring" o.s.v.
När man tittar lite närmare på vad jag tror samtliga kommer att behöva så är det lättare:
1. Äger du bostad behövs någon försäkring till det. Villaförsäkring eller Bostadsrättshemförsäkring.
2. Äger du bil behövs någon försäkring till det. Nybil kräver bara halvförsäkring, äldre bil kanske bara trafikförsäkring. Men de flesta behöver nog en helförsäkring.
3. Till din bostad (oavsett om du hyr eller äger) behövs en Hemförsäkring.
4. Har du djur är det lämpligt med en försäkring till det. (i.a.f om du betraktar djuren som en familjemedlem).
5. Har du barn så tror jag du vill ha en försäkring till dem.
6. Olycksfallsförsäkring kan jag starkt rekommendera.
I övrigt behövs inte så många andra försäkringar. Men detta kostar absolut en slant varje månad och det finns väldigt mycket pengar att spara på att göra en jämförelse!
Bostadsfösäkring
Jag får vara ärlig och säga att jag aldrig behövt nyttja den ännu. Men jag skulle aldrig äga en bostad utan att ha den försäkrad. Här tycker jag att billigast inte alltid är bäst utan man får gå in och kontrollera villkoren på varje försäkring. För mig är det viktigt att den täcker saker som kan hända med min bostad och att min "ansvarsfrihet" är så hög som möjligt - d.v.s det skall inte spela någon roll om min bostad brinner ner och jag glömde släcka ljuset tidigare.
Jag betalar hellre en högre avgift för att min bostad skall vara täckt även för sådana saker. Det är oerhört viktigt att kontrollera samtliga villkor här då det fuskas mycket med detta vilket påverkar din ersättning kraftigt den dagen du behöver använda försäkringen!
Bilförsäkring
Här är jag ganska snål och det är bara billigast pris som gäller. Ibland kontrollerar jag självrisken på helförsäkringen och vad stenskott etc kostar att laga men i princip vinner alltid billigast pris. Det finns ingenting som är så dyrt som att äga en bil och i vårt fantastiska land har man kommit på att en bilförsäkring måste alla ha OAVSETT OM DU NÅGONSIN ANVÄNDER DEN ELLER INTE!
Mina erfarenheter med bilförsäkringar hittills är att det sällan lönar sig att ta något annat än det absolut billigaste. Jag byter i princip varje år. Billigast vinner! Det har alltid varit något strul när jag nyttjat dem ändå och stenskott sköter glasfirman. M.a.o ingen anledning att betala mer!
Hemförsäkring
Här måste man gå in och titta på sitt behov. Hur stor lägenhet man har, hur stort lösöresbelopp man vill försäkra, vad som täcks och vad som inte täcks. Det här är en viktig försäkring som man behöver sätta sig in i detalj för att förstå vad man behöver köpa.
Själv betalar jag ganska mycket extra på min hemförsäkring eftersom jag är Hemmabiointresserat, har mycket dyr IT-utrustning hemma och som behöver täckas av en försäkring. Det kostar alltid en slant med en bra hemförsäkring men jag kan starkt rekommender att inte bara titta på priset här. Villkoren är oftast min avgörande faktor och ersättningsnivåer för olika händelser.
Djurförsäkringar
Det finns nästan bara 2 leverantörer som är värda att titta på när det kommer till djurförsäkringar. Jag nämner dem inte per namn för att försöka vara objektiv men jag har själv nyttjat min försäkring flertalet gånger p.g.a en katt som har lite "otur när han tänker". Det har fungerar väldigt bra och med tanke på vad en veterinär och djursjukhus kostar så är det av yttersta vikt för mig att det går smidigt när man väl behöver ersättning för kostnader! Mitt bolag har aldrig strulat på detta.
Alternativet hade varit att ha mina katter oförsäkrade och ta hela kostnaden själv men jag ser dem faktiskt som familjemedlemmar och eftersom jag själv aldrig skulle gå utan en olycksfallsförsäkring så är det självklart att mina katter inte skall vara oförsäkrade!
Barnförsäkringar
Jag tror de flesta som har barn håller med mig om att det här är en väldigt viktig försäkring. Speciellt det som kallas för "diagnosförsäkring". Du vet inte vad som händer de första 18 åren med ditt barn och även om det här är en mycket dyr försäkring så lönar den sig MÅNGA gånger om det skulle visa sig att ditt barn har en ovanlig diagnos eller kanske tom bara ramlar och skadar sig men får problem 30 år senare!
Olycksfallsförsäkringar
För det första så är du alltid försäkrad till/från jobbet om du är anställd på ett företag med ett kollektivavtal. Då går det på din arbetsgivares försäkring om en olycka händer påväg till/från arbetet.
Men många kanske inte tänker på att en olycksfallsförsäkring även behövs privat då det är lätt hänt att du halkar och slår ut en tand eller bryter ett ben. Behövere du dessutom opereras så får du förmodligen ett ärr. Det ger ersättning för "sveda och värk".
Jag tycker det är en viktig försäkring och jag har själv behövt använda den ett par gånger. Skulle inte rekommendera någon att inte vara försäkrad på fritiden. Däremot är det viktigt att titta på ersättningsnivåer och vad som täcks/inte täcks av försäkringen. Det är stor skillnad på kvalitet av olycksfallsförsäkringarna - så gå absolut inte bara på pris. Gå igenom villkoren noga!
Övriga försäkringar då?
Jag tänker då främst på konsumentförsäkringar. Jag har ibland tagit dem och det beror på många faktorer. Jag tycker det är helt OK att betala 1500:- extra för en försäkring på en pryl som kostar 50,000:- om den gäller i 7-10 år utan värdeminskning. Är olyckan väl framme så är 1-2% extra kostnad lätt värt det - och jag har nyttjat dem och dem har fungerat bra.
Men det är relativt dyrt med mobiltelefoner och billig elektronik - avstå helst dem. Reseförsäkringar, extra reseförsäkringar och dylikt får du ofta på köpet om du betalar med kort....men det finns absolut bra Reseförsäkringar också.
I det stora hela så finns det inget bra råd att ge som passar alla - men ett råd som passar alla får bli:
Jag använde mig främst av www.compricer.se och www.insplanet.com. Dem tjänsterna täcker samtliga mina försäkringsbehov. (INGA affiliate länkar!!). Känner du att du vill "sponsra" mig så finns affiliate länkarna till vänster på sidan.
Det finns ett par andra bra jämförelsesiter också men jag tycker att dessa två genom åren visat sig hantera alla försäkringsbolag. Ibland får man ju tom gå in på separata försäkringsbolags hemsidor och göra en efterkontroll men jag har använd någon av dem tjänsterna senaste 10 åren och har ännu inte tyckt mig hitta ett bättre alternativ utanför dem.
Man skall vara mycket väl medveten om att man skall vara försiktig med att ge sina korrekta uppgifter här vid jämförelsen. Jag använder t.ex sällan eller aldrig mina riktiga kontaktuppgifter eftersom jag endast är intresserad av en prisjämförelse.
Dem är oerhört jobbiga att ha att göra med om du mot förmodan uppger dina korrekta kontaktuppgifter vid jämförelsen och dem blir ännujobbigare när dem ringer dig i tid och otid sedan. Mitt tips är att bara använda dem som en jämförelsesite tills du fått den informationen du vill ha.
När du väl hittar ett pris som du är nöjd med - gör då om sökningen fast denna gången med korrekta kontaktuppgifter och gör ditt köp. Min erfarenhet är att detta fungerar väldigt bra och jag har inte haft något strul med det.
Det här kommer kanske som en chock för dig....men DU är INTE en viktig kund!! Eftersom detta är en privatekonomi och aktieblogg så kan man göra liknelsen vid aktier. Tillväxt är viktigare än stabilitet. D.v.s du kommer alltid vara en lat och dålig kund för ett försäkringsbolag.
Varje år måste du göra nya jämförelse för jag kan garantera dig att om du är en trogen kund så betalar du mer än en otrogen kund. Det är tyvärr alltid så med "business" att nya kunder lockas med erbjudanden som är BETYDLIGT bättre än vad befintliga kunders erbjudanden är.
Så summerat....du kommer alltid att få bästa pris genom att göra en jämförelse varje år och vara otrogen ditt försäkringsbolag - speciellt egendomsförsäkringar. Helt ärligt så skiter din nuvarande leverantör i dig som kund för hade dem brytt sig så hade du fått samma erbjudanden som nya kunder.
Min erfarenhet är dock att en försäkring alltid blir dyrare med åren som trogen kund. Så det blir mitt bästa tips - ta kontroll över dina försäkringar och spara tusenlappar varje år!
Nu har ni fått en liten insikt i om hur jag löser mina försäkringar.
Hur gör ni med försäkringar? Något tips jag missat?
Jag är dock ganska objektiv och kommer inte ha "affiliate-länkar" (mer än automatiska annonser) i mina inlägg. Skriver jag om något företag eller någon tjänst så är det helt enkelt för att jag tycker tjänsten är bra om den används på rätt sätt.
Sedan är det upp till dig att klicka på direktlänken i inlägget eller om du vill sponsra mig så gör du det själv via länkarna till vänster i kolumnen. Jag själv är av inställningen att det inte är särskilt objektivt om syftet med inlägget är att tjäna pengar till mig själv så du skall alltid kunna läsa mina inlägg utan risk för det.
Vilka försäkringar behövs?
Det här går att diskutera högt och lågt men jag tycker man skall se över sina försäkringar varje år eftersom dem skall täcka ett visst behov. T.ex har du ingen dyr TV är det ju ganska onödigt med en extra dyr "drulleförsäkring" o.s.v.
När man tittar lite närmare på vad jag tror samtliga kommer att behöva så är det lättare:
1. Äger du bostad behövs någon försäkring till det. Villaförsäkring eller Bostadsrättshemförsäkring.
2. Äger du bil behövs någon försäkring till det. Nybil kräver bara halvförsäkring, äldre bil kanske bara trafikförsäkring. Men de flesta behöver nog en helförsäkring.
3. Till din bostad (oavsett om du hyr eller äger) behövs en Hemförsäkring.
4. Har du djur är det lämpligt med en försäkring till det. (i.a.f om du betraktar djuren som en familjemedlem).
5. Har du barn så tror jag du vill ha en försäkring till dem.
6. Olycksfallsförsäkring kan jag starkt rekommendera.
I övrigt behövs inte så många andra försäkringar. Men detta kostar absolut en slant varje månad och det finns väldigt mycket pengar att spara på att göra en jämförelse!
Hur resonerar jag kring försäkringar som behövs
Bostadsfösäkring
Jag får vara ärlig och säga att jag aldrig behövt nyttja den ännu. Men jag skulle aldrig äga en bostad utan att ha den försäkrad. Här tycker jag att billigast inte alltid är bäst utan man får gå in och kontrollera villkoren på varje försäkring. För mig är det viktigt att den täcker saker som kan hända med min bostad och att min "ansvarsfrihet" är så hög som möjligt - d.v.s det skall inte spela någon roll om min bostad brinner ner och jag glömde släcka ljuset tidigare.
Jag betalar hellre en högre avgift för att min bostad skall vara täckt även för sådana saker. Det är oerhört viktigt att kontrollera samtliga villkor här då det fuskas mycket med detta vilket påverkar din ersättning kraftigt den dagen du behöver använda försäkringen!
Bilförsäkring
Här är jag ganska snål och det är bara billigast pris som gäller. Ibland kontrollerar jag självrisken på helförsäkringen och vad stenskott etc kostar att laga men i princip vinner alltid billigast pris. Det finns ingenting som är så dyrt som att äga en bil och i vårt fantastiska land har man kommit på att en bilförsäkring måste alla ha OAVSETT OM DU NÅGONSIN ANVÄNDER DEN ELLER INTE!
Mina erfarenheter med bilförsäkringar hittills är att det sällan lönar sig att ta något annat än det absolut billigaste. Jag byter i princip varje år. Billigast vinner! Det har alltid varit något strul när jag nyttjat dem ändå och stenskott sköter glasfirman. M.a.o ingen anledning att betala mer!
Hemförsäkring
Här måste man gå in och titta på sitt behov. Hur stor lägenhet man har, hur stort lösöresbelopp man vill försäkra, vad som täcks och vad som inte täcks. Det här är en viktig försäkring som man behöver sätta sig in i detalj för att förstå vad man behöver köpa.
Själv betalar jag ganska mycket extra på min hemförsäkring eftersom jag är Hemmabiointresserat, har mycket dyr IT-utrustning hemma och som behöver täckas av en försäkring. Det kostar alltid en slant med en bra hemförsäkring men jag kan starkt rekommender att inte bara titta på priset här. Villkoren är oftast min avgörande faktor och ersättningsnivåer för olika händelser.
Djurförsäkringar
Det finns nästan bara 2 leverantörer som är värda att titta på när det kommer till djurförsäkringar. Jag nämner dem inte per namn för att försöka vara objektiv men jag har själv nyttjat min försäkring flertalet gånger p.g.a en katt som har lite "otur när han tänker". Det har fungerar väldigt bra och med tanke på vad en veterinär och djursjukhus kostar så är det av yttersta vikt för mig att det går smidigt när man väl behöver ersättning för kostnader! Mitt bolag har aldrig strulat på detta.
Alternativet hade varit att ha mina katter oförsäkrade och ta hela kostnaden själv men jag ser dem faktiskt som familjemedlemmar och eftersom jag själv aldrig skulle gå utan en olycksfallsförsäkring så är det självklart att mina katter inte skall vara oförsäkrade!
Barnförsäkringar
Jag tror de flesta som har barn håller med mig om att det här är en väldigt viktig försäkring. Speciellt det som kallas för "diagnosförsäkring". Du vet inte vad som händer de första 18 åren med ditt barn och även om det här är en mycket dyr försäkring så lönar den sig MÅNGA gånger om det skulle visa sig att ditt barn har en ovanlig diagnos eller kanske tom bara ramlar och skadar sig men får problem 30 år senare!
Olycksfallsförsäkringar
För det första så är du alltid försäkrad till/från jobbet om du är anställd på ett företag med ett kollektivavtal. Då går det på din arbetsgivares försäkring om en olycka händer påväg till/från arbetet.
Men många kanske inte tänker på att en olycksfallsförsäkring även behövs privat då det är lätt hänt att du halkar och slår ut en tand eller bryter ett ben. Behövere du dessutom opereras så får du förmodligen ett ärr. Det ger ersättning för "sveda och värk".
Jag tycker det är en viktig försäkring och jag har själv behövt använda den ett par gånger. Skulle inte rekommendera någon att inte vara försäkrad på fritiden. Däremot är det viktigt att titta på ersättningsnivåer och vad som täcks/inte täcks av försäkringen. Det är stor skillnad på kvalitet av olycksfallsförsäkringarna - så gå absolut inte bara på pris. Gå igenom villkoren noga!
Övriga försäkringar då?
Jag tänker då främst på konsumentförsäkringar. Jag har ibland tagit dem och det beror på många faktorer. Jag tycker det är helt OK att betala 1500:- extra för en försäkring på en pryl som kostar 50,000:- om den gäller i 7-10 år utan värdeminskning. Är olyckan väl framme så är 1-2% extra kostnad lätt värt det - och jag har nyttjat dem och dem har fungerat bra.
Men det är relativt dyrt med mobiltelefoner och billig elektronik - avstå helst dem. Reseförsäkringar, extra reseförsäkringar och dylikt får du ofta på köpet om du betalar med kort....men det finns absolut bra Reseförsäkringar också.
I det stora hela så finns det inget bra råd att ge som passar alla - men ett råd som passar alla får bli:
- -Se till att vara RÄTT försäkrad till RÄTT PRIS.
Hur jämför jag försäkringar?
Jag använde mig främst av www.compricer.se och www.insplanet.com. Dem tjänsterna täcker samtliga mina försäkringsbehov. (INGA affiliate länkar!!). Känner du att du vill "sponsra" mig så finns affiliate länkarna till vänster på sidan.
Det finns ett par andra bra jämförelsesiter också men jag tycker att dessa två genom åren visat sig hantera alla försäkringsbolag. Ibland får man ju tom gå in på separata försäkringsbolags hemsidor och göra en efterkontroll men jag har använd någon av dem tjänsterna senaste 10 åren och har ännu inte tyckt mig hitta ett bättre alternativ utanför dem.
Man skall vara mycket väl medveten om att man skall vara försiktig med att ge sina korrekta uppgifter här vid jämförelsen. Jag använder t.ex sällan eller aldrig mina riktiga kontaktuppgifter eftersom jag endast är intresserad av en prisjämförelse.
Dem är oerhört jobbiga att ha att göra med om du mot förmodan uppger dina korrekta kontaktuppgifter vid jämförelsen och dem blir ännujobbigare när dem ringer dig i tid och otid sedan. Mitt tips är att bara använda dem som en jämförelsesite tills du fått den informationen du vill ha.
När du väl hittar ett pris som du är nöjd med - gör då om sökningen fast denna gången med korrekta kontaktuppgifter och gör ditt köp. Min erfarenhet är att detta fungerar väldigt bra och jag har inte haft något strul med det.
Hur får du bäst pris?
Det här kommer kanske som en chock för dig....men DU är INTE en viktig kund!! Eftersom detta är en privatekonomi och aktieblogg så kan man göra liknelsen vid aktier. Tillväxt är viktigare än stabilitet. D.v.s du kommer alltid vara en lat och dålig kund för ett försäkringsbolag.
Varje år måste du göra nya jämförelse för jag kan garantera dig att om du är en trogen kund så betalar du mer än en otrogen kund. Det är tyvärr alltid så med "business" att nya kunder lockas med erbjudanden som är BETYDLIGT bättre än vad befintliga kunders erbjudanden är.
Så summerat....du kommer alltid att få bästa pris genom att göra en jämförelse varje år och vara otrogen ditt försäkringsbolag - speciellt egendomsförsäkringar. Helt ärligt så skiter din nuvarande leverantör i dig som kund för hade dem brytt sig så hade du fått samma erbjudanden som nya kunder.
Min erfarenhet är dock att en försäkring alltid blir dyrare med åren som trogen kund. Så det blir mitt bästa tips - ta kontroll över dina försäkringar och spara tusenlappar varje år!
Nu har ni fått en liten insikt i om hur jag löser mina försäkringar.
Hur gör ni med försäkringar? Något tips jag missat?
måndag 11 mars 2019
A-Kassan - Mina erfarenheter är bra
Tittar man runt på Twitter, Shareville, Bloggar m.m. för senaste veckan så har det varit en ganska hätsk diskussion om just A-Kassans kostnader och hur bra den egentligen är.
Personligen har jag mycket svårt att förstå hur folk resonerar som inte tycker det är en OK försäkring.
Även om det förmodligen är relativt lätt att skaffa sig ett nytt jobb om man nu skulle behöva det - speciellt om man bor i närheten av en stad och inte är så kräsen...så är det en billig försäkring som du bara behöver nyttja 1-2 gånger under hela ditt arbetsliv för att den skall bli användbar! Dessutom inte särskilt länge heller - det räcker med 1 månads ersättning för att täcka en 10-års period!
Låt mig utveckla hur jag resonerar och varför jag själv aldrig skulle skippa a-kassa!
Avgiften är extremt liten i förhållande till vad ersättningen är!
Till att börja med vill jag säga att A-kassan är mycket svår att jämföra över tid och historiskt. Men mitt resonemang bygger på mina egna erfarenheter på dem åren jag har jobbat och hur ofta jag nyttjat dem.
Och jag är t.o.m medlem i både A-kassan och Facket. Dem har historiskt sett varit relativt billiga jämfört med t.ex IF-Metall. Men det är faktiskt riktigt svårt att jämföra A-kassan historiskt. Speciellt om man blandar in ersättningar i förhållande till avgifter.
Så jag skall inte försöka mig på att göra en korrekt historisk jämförelse. Istället tänkte jag snabbt reflektera över varför jag själv är medlem och varför jag själv inte skulle avstå från att betala A-kassan.
Min A-kassa kostar mig 112:-/mån. Det är verkligen en skitsumma att betala för en sådan försäkring som potentiellt kan ge dig TUSENLAPPAR i flera månader framöver - speciellt eftersom du förmodligen är i en mycket utsatt situation om du behöver nyttja den.
Så först så vill jag säga att det är svårt att historiskt jämföra A-kassor p.g.a:
M.a.o även om du betalt samma avgift över en 15-års period och ersättningen varit densamma - så har du fått olika mycket värde för din ersättning från a-kassan. Den har helt enkelt inte varit värd lika mycket under hela 15-års perioden.
NEJ!
Att personer överhuvudtaget verkar tycka att detta är ett rimligare och bättre alternativ att stoppa dem här pengarna på börsen ser jag som ett tecken på att man inte tagit med alla beräkningar i kalkylen.
I absolut bästa fall så kan man räkna på en historisk 10%-ig avkastning på börsen. Det skulle i.s.f innebära att man har betalt in 15*12*112 = 20160:-. Givetvis måste man räkna "ränta-på-ränta" effekten för att göra en rättvis bedömning av hur mycket pengar du hade kunnat få om du istället sparat dem här pengarna.
Om jag istället skulle sparat 112:-/mån i 15 år till 10% avkastning (utan att betala skatt) så skulle jag skrapa ihop ca 46000:-. Det är ändå en skaplig peng!
Idag är maxersättningen från a-kassan 80% av 25025:-, d.v.s 910:-/dag eller 20020:-/mån. Efter skatt blir det ca 14500:-/mån.
M.a.o - hade jag sparat hela slanten och istället investerat den så hade det motsvarat drygt 2 ersättningar i månaden jämfört med om jag sparat dem. Man får inte glömma att om man ligger på månadslöner över 25000:- så ingår dessutom en inkomstförsäkring i Fackets medlemsavgift. Den är dessutom skattefri - så med det i beräkningen så behöver man i princip bara "stämpla" en månad för att det skall vara lönsamt på en 15-års period.
Så jag blir lite fundersam när man tittar runt och ser beräkningar som skulle påstå att det är mer lönsamt att investera dem här pengarna och att det är en DYR försäkring. Jag har sett beräkningar som visar att du får 250,000:- på ditt sparkonto och det är rena rama tramset. Du behöver ha en A-kassa som kostar dig 500-600:-/mån för att du skall ha en rimlig chans att uppnå det över 15 år.
Och endast under förutsättningar att du sparar varenda krona och får 10% avkastning EFTER skatt. Du får heller inte förlora jobbet en endaste dag de kommande 15 åren. Vill du verkligen ta den risken? Genomsnittsavgiften till A-kassan är 120:- för 2018.
Tycker jag verkligen att det är dyrt att betala 120:-/mån för en försäkring som ger mig 20020:-/mån? Bara avgiften i sig motsvarar nästan 14 års kostnader för EN månads ersättning. Ge mig EN endaste annan försäkring som har samma gynnsamma villkor?
Det är verkligen inte särskilt dyrt. Med nuvarande kostnader skulle det bli 13440:- på en 10-års period eller 20160:- på en 15-års period. D.v.s nu pratar vi ersättningar för EN månad. EN endaste månads ersättning motsvarar ungefär 15-års kostnader
Skulle du istället stått utanför A-kassan och investerat dem där pengarna hade du stått där med rumpan bar och förlitat dig på samhällets övriga sociala funktioner + ditt sparkapital som i bästa fall räcker 2 månader.
För er som tittar på det här alternativet kan jag ju säga att samhället kommer säga till dig att du skall spendera dina sparpengar först och SEDAN kan du ansöka om hjälp. Du hade då bara haft 46000:- att röra dig på. Förmodligen betydligt mindre än så efter skatt.
För den som har provat på arbetsförmedling, försäkringskassa, långtidssjuk osv vet vad jag pratar om när jag säger att det tar ibland 2-4 månader innan man får någon ersättning och har "trillat igenom systemet korrekt". Man kan inte förlita sig på systemet ändå och man behöver ha ett sparat kapital för att klara sig igenom den perioden i livet.
Men det är ganska naivt att tro att gå ur A-kassan, spara pengarna och investera dem är ett bättre alternativ. Du kommer garanterat ångra dig den dagen du blir arbetslös p.g.a orsaker du absolut inte kan påverka! Alternativet att spara undan pengarna är faktiskt rätt dåligt om man sätter det i perspektiv.
Min poäng är att det tar väldigt lång tid att få någon som helst avkastning på en så liten summa pengar. Jag tycker att försäkringen är mycket billig i förhållande till vad den ger tillbaka OM du behöver nyttja den.
Har du ett eftertraktat yrke känns A-Kassan inte lika viktig! Men istället bör du ställa dig frågan om DU anser att det är värt att spara 120:-/mån (eller vad din A-kassa kostar) för att inte vara försäkrad den dagen något oplanerat händer i ditt liv?
Jag själv som jobbar med IT är absolut inte alls orolig för mitt jobb. Däremot har jag personliga erfarenheter av att företag varslar, blivit långtidssjukskriven p.g.a stress och p.g.a det blivit av med jobbet.
Jag har nog stämplat maximalt 4 månader under hela min karriär och dem 4 månaderna väger upp hela mitt arbetsliv och motsvarar över 50 års kostnader för A-kassan på nuvarande nivåer. Tidigare vet jag att det var ungefär 200:- dyrare men även när jag väger in det så har jag helt enkelt fått mer tillbaka på 4 månader än vad jag troligtvis kommer att betala in för hela mitt liv till A-kassan.
Det känns inte särskilt dyrt.
För det första så är det inte särskilt troligt om jag inte själv säger upp mig och byter jobb - och då gäller inte A-kassan ändå. Så jag sitter så säkert som man bara kan sitta idag beträffande den biten.
Men OM jag skulle hamna i den sitsen så skulle jag förmodligen ha ett nytt jobb DIREKT. M.a.o kan det tyckas att betala till A-kassan är ganska onödigt.
Jag resonerar dock som så att det kommer säkerligen en dag i framtiden som jag inte kan planera inför och då kommer jag kunna reflektera över min framtid på ett ganska tryggt sätt och se över situationen.
Jag sover i.a.f betydligt bättre med vetskapen att OM något sker i livet som jag inte kan undvika så är jag inte helt oskyddad och kan iaf för en hyffsat överskådlig framtid försörja mig.
Bland annat har jag blivit sjukskriven en längre period p.g.a min arbetsgivare inte tog mina problem på särskilt stort allvar. Under denna sjukskrivningen blev jag faktiskt uppsagd (helt fel enligt gällande regler och det blev faktiskt en stor tvist om detta...) och behövde sätta mig in i diverse A-kasse regler och sjukskrivningsregler.
Här är min poäng att detta hade jag absolut inte planerat. Det hände under en av de värre perioderna i mitt liv vilket gjorde att jag inte var särskilt handlingskraftig heller. Jag behövde faktiskt inte oroa mig för min försörjning särskilt mycket eftersom jag hade sparat kapital för att ta mig igenom 2-3 månader innan allt började ticka-på. Men under den perioden så insåg jag att enda möjliga utvägen för mig var att ändra min arbetssituation.
Det hade varit betydligt tuffare om jag inte fått både inkomstförsäkring och a-kassa under den övergångsperioden. Man har ca 6-månader på sig att hitta ett nytt jobb innan systemet "kör över dig med arbetsförmedlingens propagandatrams om aktiviteter". Alldeles tillräckligt med tid för att reflektera över sin situation och göra något åt saken.
Jag rekommenderar därför A-kassa som en försäkring. Den har hjälpt mig tidigare i livet och har betalt sig många, många gånger om.
Såklart är A-kasseavgiften av väldigt stor betydelser när man räknar på eventuell avkastning på börsen jämfört med att betala avgiften. I värsta fall motsvarar avgiften 5-6 års kostnader för en ersättningsmånad (300:-/mån i avgift) men för de allra flesta motsvarar det 14-15 års kostnader för en ersättningsmånad.
Tänk på det nästa gång någon ger dig rådet att gå ur a-kassan och investera det på börsen istället! Det kommer bara vara gynnsamt för den som jobbar hela livet och aldrig blir sjuk och dessutom aldrig någonsin har ett glapp i sin anställning OAVSETT orsak!
Personligen har jag mycket svårt att förstå hur folk resonerar som inte tycker det är en OK försäkring.
Även om det förmodligen är relativt lätt att skaffa sig ett nytt jobb om man nu skulle behöva det - speciellt om man bor i närheten av en stad och inte är så kräsen...så är det en billig försäkring som du bara behöver nyttja 1-2 gånger under hela ditt arbetsliv för att den skall bli användbar! Dessutom inte särskilt länge heller - det räcker med 1 månads ersättning för att täcka en 10-års period!
Låt mig utveckla hur jag resonerar och varför jag själv aldrig skulle skippa a-kassa!
Avgiften är extremt liten i förhållande till vad ersättningen är!
Till att börja med vill jag säga att A-kassan är mycket svår att jämföra över tid och historiskt. Men mitt resonemang bygger på mina egna erfarenheter på dem åren jag har jobbat och hur ofta jag nyttjat dem.
Själv är jag medlem i Unionens A-kassa
Och jag är t.o.m medlem i både A-kassan och Facket. Dem har historiskt sett varit relativt billiga jämfört med t.ex IF-Metall. Men det är faktiskt riktigt svårt att jämföra A-kassan historiskt. Speciellt om man blandar in ersättningar i förhållande till avgifter.
Så jag skall inte försöka mig på att göra en korrekt historisk jämförelse. Istället tänkte jag snabbt reflektera över varför jag själv är medlem och varför jag själv inte skulle avstå från att betala A-kassan.
Vad kostar min A-kassa?
Min A-kassa kostar mig 112:-/mån. Det är verkligen en skitsumma att betala för en sådan försäkring som potentiellt kan ge dig TUSENLAPPAR i flera månader framöver - speciellt eftersom du förmodligen är i en mycket utsatt situation om du behöver nyttja den.
Så först så vill jag säga att det är svårt att historiskt jämföra A-kassor p.g.a:
- Löner varierar med åren (oftast stiger dem).
- Regeringar byts ut med 4-års perioder (blå regering betyder oftast sämre a-kassa/fack medan röd regeringen betyder bättre förhållanden).
- Yrken tillkommer och försvinner genom åren.
- Livssituationer förändras genom åren och behov tillkommer/försvinner.
- Priser/Fasta kostnader ökar med tiden p.g.a inflation.
M.a.o även om du betalt samma avgift över en 15-års period och ersättningen varit densamma - så har du fått olika mycket värde för din ersättning från a-kassan. Den har helt enkelt inte varit värd lika mycket under hela 15-års perioden.
112:-/mån eller 1344:-/år - är det dyrt?
NEJ!
Att personer överhuvudtaget verkar tycka att detta är ett rimligare och bättre alternativ att stoppa dem här pengarna på börsen ser jag som ett tecken på att man inte tagit med alla beräkningar i kalkylen.
I absolut bästa fall så kan man räkna på en historisk 10%-ig avkastning på börsen. Det skulle i.s.f innebära att man har betalt in 15*12*112 = 20160:-. Givetvis måste man räkna "ränta-på-ränta" effekten för att göra en rättvis bedömning av hur mycket pengar du hade kunnat få om du istället sparat dem här pengarna.
Om jag istället skulle sparat 112:-/mån i 15 år till 10% avkastning (utan att betala skatt) så skulle jag skrapa ihop ca 46000:-. Det är ändå en skaplig peng!
Idag är maxersättningen från a-kassan 80% av 25025:-, d.v.s 910:-/dag eller 20020:-/mån. Efter skatt blir det ca 14500:-/mån.
M.a.o - hade jag sparat hela slanten och istället investerat den så hade det motsvarat drygt 2 ersättningar i månaden jämfört med om jag sparat dem. Man får inte glömma att om man ligger på månadslöner över 25000:- så ingår dessutom en inkomstförsäkring i Fackets medlemsavgift. Den är dessutom skattefri - så med det i beräkningen så behöver man i princip bara "stämpla" en månad för att det skall vara lönsamt på en 15-års period.
Så jag blir lite fundersam när man tittar runt och ser beräkningar som skulle påstå att det är mer lönsamt att investera dem här pengarna och att det är en DYR försäkring. Jag har sett beräkningar som visar att du får 250,000:- på ditt sparkonto och det är rena rama tramset. Du behöver ha en A-kassa som kostar dig 500-600:-/mån för att du skall ha en rimlig chans att uppnå det över 15 år.
Och endast under förutsättningar att du sparar varenda krona och får 10% avkastning EFTER skatt. Du får heller inte förlora jobbet en endaste dag de kommande 15 åren. Vill du verkligen ta den risken? Genomsnittsavgiften till A-kassan är 120:- för 2018.
Tycker jag verkligen att det är dyrt att betala 120:-/mån för en försäkring som ger mig 20020:-/mån? Bara avgiften i sig motsvarar nästan 14 års kostnader för EN månads ersättning. Ge mig EN endaste annan försäkring som har samma gynnsamma villkor?
Det är verkligen inte särskilt dyrt. Med nuvarande kostnader skulle det bli 13440:- på en 10-års period eller 20160:- på en 15-års period. D.v.s nu pratar vi ersättningar för EN månad. EN endaste månads ersättning motsvarar ungefär 15-års kostnader
Skulle du istället stått utanför A-kassan och investerat dem där pengarna hade du stått där med rumpan bar och förlitat dig på samhällets övriga sociala funktioner + ditt sparkapital som i bästa fall räcker 2 månader.
För er som tittar på det här alternativet kan jag ju säga att samhället kommer säga till dig att du skall spendera dina sparpengar först och SEDAN kan du ansöka om hjälp. Du hade då bara haft 46000:- att röra dig på. Förmodligen betydligt mindre än så efter skatt.
För den som har provat på arbetsförmedling, försäkringskassa, långtidssjuk osv vet vad jag pratar om när jag säger att det tar ibland 2-4 månader innan man får någon ersättning och har "trillat igenom systemet korrekt". Man kan inte förlita sig på systemet ändå och man behöver ha ett sparat kapital för att klara sig igenom den perioden i livet.
Men det är ganska naivt att tro att gå ur A-kassan, spara pengarna och investera dem är ett bättre alternativ. Du kommer garanterat ångra dig den dagen du blir arbetslös p.g.a orsaker du absolut inte kan påverka! Alternativet att spara undan pengarna är faktiskt rätt dåligt om man sätter det i perspektiv.
Min poäng är att det tar väldigt lång tid att få någon som helst avkastning på en så liten summa pengar. Jag tycker att försäkringen är mycket billig i förhållande till vad den ger tillbaka OM du behöver nyttja den.
Behöver man verkligen vara med i A-Kassan då?
Har du ett eftertraktat yrke känns A-Kassan inte lika viktig! Men istället bör du ställa dig frågan om DU anser att det är värt att spara 120:-/mån (eller vad din A-kassa kostar) för att inte vara försäkrad den dagen något oplanerat händer i ditt liv?
Jag själv som jobbar med IT är absolut inte alls orolig för mitt jobb. Däremot har jag personliga erfarenheter av att företag varslar, blivit långtidssjukskriven p.g.a stress och p.g.a det blivit av med jobbet.
Jag har nog stämplat maximalt 4 månader under hela min karriär och dem 4 månaderna väger upp hela mitt arbetsliv och motsvarar över 50 års kostnader för A-kassan på nuvarande nivåer. Tidigare vet jag att det var ungefär 200:- dyrare men även när jag väger in det så har jag helt enkelt fått mer tillbaka på 4 månader än vad jag troligtvis kommer att betala in för hela mitt liv till A-kassan.
Det känns inte särskilt dyrt.
Vad händer om JAG blir av med jobbet då?
För det första så är det inte särskilt troligt om jag inte själv säger upp mig och byter jobb - och då gäller inte A-kassan ändå. Så jag sitter så säkert som man bara kan sitta idag beträffande den biten.
Men OM jag skulle hamna i den sitsen så skulle jag förmodligen ha ett nytt jobb DIREKT. M.a.o kan det tyckas att betala till A-kassan är ganska onödigt.
Jag resonerar dock som så att det kommer säkerligen en dag i framtiden som jag inte kan planera inför och då kommer jag kunna reflektera över min framtid på ett ganska tryggt sätt och se över situationen.
Jag sover i.a.f betydligt bättre med vetskapen att OM något sker i livet som jag inte kan undvika så är jag inte helt oskyddad och kan iaf för en hyffsat överskådlig framtid försörja mig.
Jag har personligen råkat ut för otrevligheter som jag vill varna andra för:
Här är min poäng att detta hade jag absolut inte planerat. Det hände under en av de värre perioderna i mitt liv vilket gjorde att jag inte var särskilt handlingskraftig heller. Jag behövde faktiskt inte oroa mig för min försörjning särskilt mycket eftersom jag hade sparat kapital för att ta mig igenom 2-3 månader innan allt började ticka-på. Men under den perioden så insåg jag att enda möjliga utvägen för mig var att ändra min arbetssituation.
Det hade varit betydligt tuffare om jag inte fått både inkomstförsäkring och a-kassa under den övergångsperioden. Man har ca 6-månader på sig att hitta ett nytt jobb innan systemet "kör över dig med arbetsförmedlingens propagandatrams om aktiviteter". Alldeles tillräckligt med tid för att reflektera över sin situation och göra något åt saken.
Jag rekommenderar därför A-kassa som en försäkring. Den har hjälpt mig tidigare i livet och har betalt sig många, många gånger om.
Såklart är A-kasseavgiften av väldigt stor betydelser när man räknar på eventuell avkastning på börsen jämfört med att betala avgiften. I värsta fall motsvarar avgiften 5-6 års kostnader för en ersättningsmånad (300:-/mån i avgift) men för de allra flesta motsvarar det 14-15 års kostnader för en ersättningsmånad.
Tänk på det nästa gång någon ger dig rådet att gå ur a-kassan och investera det på börsen istället! Det kommer bara vara gynnsamt för den som jobbar hela livet och aldrig blir sjuk och dessutom aldrig någonsin har ett glapp i sin anställning OAVSETT orsak!
lördag 9 mars 2019
Är styrelsen viktig?
Inledning: Hela historien handlar om min irritation med BRF:er och deras styrelser men om du läser historien så är min slutpoäng längst ner (bara scrolla förbi) att du skall absolut se upp med dåliga styrelser vid investering i Aktier!
Jag köpte in mig i en ekonomiskt dålig förening som såg ut såhär (gamla):
Och min nuvarande ser ut såhär (nuvarande):
Jag körde förbi min gamla BRF i dagarna och såg att de hade påbörjat ett bygge av inglasade balkonger. Något de verkligen inte borde gjort med tanke på deras urusla ekonomi. Tidigare har jag ägt en bostadsrätt i denna föreningen och under den tiden var jag en mycket kraftig motståndare till detta bygget.
Styrelsen i den här BRF;en är den värsta jag någonsin haft att göra med under 15 år som ägare av BRF. Det är t.o.m det värsta jag varit med om under alla år som konsult. Historien om denna BRF:en är kanske inte intressant för dig som läsare. Men inlägget handlar om styrelser och principen gäller aktieägda bolag också!
Så jag vill reflektera över hur viktig det är med en kompetent styrelse som bevakar ägarnas intresse! Det påverkar i alla högsta grad dina investeringar och absolut din privatekonomi om du äger en BRF!
För att återgå till min dåvarande BRF:s styrelse och anledningen till att inglasning av balkonger inte var ett särkilt bra ekonomiskt beslut.
I sedvanlig ordning på årsmötet så röstades deras "ansvarsfrihet" igenom, trots att dem varit gravt ansvarslösa. Jag hade mängder med "bevis" på detta och argumenterade för min sak, men det framkom snabbt att absolut ingen ville lyssna på mig. Tyvärr var vi inte så många som var negativt inställda på det här och ännu färre som verkade förstå ekonomi. Då åkte jag till tingsrätten och stämde dem då dem inte följt reglerna - den korta varianten är att det gick min väg. Föreningen fick inte bygga inglasade balkonger p.g.a en hel drös med teknikaliteter.
Jag skulle nog inte rekommendera någon att ta den fighten om man inte är van vid det eftersom du stöter på motstånd precis överallt och bor du i en BRF kommer alla att hata dig - speciellt dem som inte förstår ekonomi. MEN vill man ifrågasätta en styrelse så skall man komma med fakta och inte lösa argument - speciellt om man går den juridiska vägen. Så gör din research och läs på vad som gäller INNAN du bestämmer dig för att ta fighten!
Trots att jag "vann" visade det sig att det här beslutet bara var giltigt så länge föreningen inte uppfyllde diverse ansvarsfrihetskrav och att åtminstone TVÅ medlemmar i stämningen bodde kvar. Needless to say....samtliga sålde inom 3-4 månader inklusive mig själv och flyttade där ifrån. Och nu står alla stackars handlingslösa ägare kvar med problemet som styrelsen skapat.
Styrelsen väljs in av dig som ägare och med det ansvaret får dem mandat/rätten att fatta ekonomiska beslut som påverkar dig.
Vad vill jag ha sagt med detta?
Jo att det spelar ingen roll hur dåligt en styrelse sköter sig. Det spelar ingen roll hur mycket fel dem begår. Dem kan i princip knappt bli fällda för att vara ansvarslösa om dem sitter i en BRF.
Du måste övertyga resterande ägare om att dem betett sig så dåligt att dem skall hållas personligt ansvariga för sina beslut. I en BRF innebär det att du måste övertyga en majoritet av alla kompisar till styrelsen som bott där i 15+ år om att dem inte vet vad dem håller på med. Lycka till med det säger jag, BRF:er är en kompissekt!
I ett företag är det betydligt enklare att avsätta en dålig styrelse!
I ett företag är det här betydligt enklare. Juridiskt gör man på ungefär samma sätt men det som skiljer är att ägarna tillåter inte styrelsen att fatta dåliga ekonomiska beslut. Gör dem det så röstar man helt enkelt bort dem och de får avgå. Det hela grundar sig så klart i att de flesta som investerar i aktier har relativt OK koll på ekonomi. M.a.o om en styrelse fattar ett katastrofalt beslut så håller man dem också ansvariga och de kommer inte undan lika lätt.
Så vore det inte dags att man inför samma principer i BRF:er som det är i företag?
I de allra flesta företag så är ju VD:n högst personligt ansvarig för vad hela bolaget gör och får dessutom ta konsekvenserna oftast när någon anställd gör fel som VD:n borde kunnat förhindra. Jag är trött på att våra svenska vänsterpolitiker skyddar inkompetenta styrelser som bara drabbar enskilda ägare i en BRF.
Min situation var följande:
Nackdelen då?
Jo måndadskostnaden per kvadratmeter var redan då ca 50% högre än snittet i staden men jag tyckte att det kändes ju OK med tanke på standarden och priset. Direkt efter vi flyttat in kom en höjning på ytterligare 500:-/mån för att täcka "kommande renoveringar". Man hade alltså inte ens täckt avgifter för gräs, träd och diverse annan dynga som alla medlemmar fick bekosta till sanslösa priser.
Till saken hör det att jag snabbt synade ekonomin i föreningen och det visade att den pensionerade ordföranden lyfte en årslön på ca 230,000:-/år från medlemmarnas avgifter för att göra jobb som redan betaldes till bl.a HSB för just vattning, trädgårdsskötsel osv. Dessutom lyfte han "vicevärdsarvode" på ytterligare 100,000:-/år. Totalt 330,000:-/år för att i princip inte göra ett skit som vi int redan betalar för till andra företag. Det låg såklart i hans intresse att lyfta denna ersättningen som pensionär.
Ungefär nu diskuterades det att dessutom börja glasa in balkonger och ytterligare en höjning på ca 800:-/mån.
Problemet?
Jag hade en marklägenhet UTAN balkong och förväntades acceptera den skiten att få ytterligare 1300:-/mån i höjningar för något jag aldrig skulle kunna nyttja. Ungefär här började jag lacka ur på riktigt - speciellt när gubben till styrelseordförande dessutom yttrade orden:
Jag ljuger inte. Det var exakt dem orden han sa!
Sagt och gjort blev det ett årsmöte där det röstades. Jag var extremt kritisk till styrelsens agerande när dem redan hade valt ut en leverantör (finns regler som säger att man absolut INTE kan göra så till att börja med) som dessutom fanns med för att övertyga resterande medlemmar om att dem skulle bygga.
Styrelsens motivering till den här leverantören var "Dem har bäst kvalitet"! Jaha tänkte jag på mötet, baserat på exakt vad? Nej just det...inte ett skit, dem har inte ens gjort en undersökning och det är min rättighet som ägare i föreningen att styrelsen skall kunna bevisa hur dem resonerar. Här var en av punkterna dem fälldes på i rätten. Senare visade det sig även att orföranden var god vän till någon inom bolaget - inte det minsta förvånande.
Vi började diskutera ekonomi och jag slängde iväg både det ena och det andra och mitt i detta påpekade jag att föreningen redan gått back 5,000,000:- p.g.a inkompetenta styrelsebeslut avseende de nya lägenheterna (inkl den jag bodde i). Alla bara suckade och tittade på mig (ynglingen) och tyckte jag var jobbig.
5,000,000:- Var alltså INGENTING för idioterna i den här föreningen. Det motsvarar för övrigt över 10 år i ammorteringar som den föreningen hade på den tiden. Men men dem tuffade på...
Sedan försökte jag argumentera med ekonomiska termer över hur dålig ekonomi föreningen hade:
Men likförbannat skrek folk en hel del ganska oacceptabla ord till mig och då ställde jag mig bara upp och sa att "vi syns i tingsrätten för så länge jag bor här byggs det inga balkonger iaf. ni har inte råd."
Och på det viset startades en process.
Men för att göra en lång historia kort....
Jag sålde nästan direkt med en helt OK vinst lite närmare marknadspriset för vad föreningen skulle tagit. M.a.o blev dem av med ett problem och jag löste min situation. Jag valde dock att gå vidare med hjälp av några andra medlemmar (yngre personer) som också förstod att det här var helt åt helvete att göra under dem här förutsättningarna.
Föreningen lånade ytterligare 15,000,000:- för att täcka kostnaderna för detta. Dem ammorterade drygt 500,000/år så nu har dem en skuld som sträcker sig över 65 år i framtiden med nuvarande ammorteringstakt.
Räntan på lånet sattes dessutom till 2,8% för ordförande hade ju förhandlat med banken ;-).
Vad kommer hända nu?
Förutom att föreningen nu har ca 65% högre avgifter än resterande BRF:er i staden så har marknadspriset i princip halverats på 2 år när man tittar på slutpriser. Några enstaka objekt sticker fortfarande iväg i pris men precis det jag förutspådde skulle hända har hänt. Nämligen:
Det finns ett oerhört stort samband mellan en Bostadsrätts marknadsvärde och avgiften du som ägare behöver betala till föreningen. M.a.o är det sjukt viktigt att styrelsen i en BRF fattar ekonomiskt sunda beslut då det påverkar samtliga medlemmar positivt eller negativt.
Och PRECIS som i vilket bolag som helst spå innebär LÅGA KOSTNADER ett högt marknadsvärde! Det är enkel ekonomi som BRF-styrelser verkar ha extremt svårt att förstå - för att inte säga deras medlemmar som är ännuvärre.
Vad har denna historien med Aktier att göra?
Det hänger ihop med att en styrelse i ett bolag eller en förening bör hållas ytterst ansvariga för sina ekonomiska beslut. Dem är trots allt framröstade för att bevaka sina ägares intressen. Och beroende på vilka beslut dem fattar kan det få positiva eller negativa konsekvenser för dig som ägare.
I en BRF är styrelsen relativt skyddad, men i ett aktiebolag är det inte svårare än att man avsätter dem. En styrelse skall inte sitta om den inte har ägarnas förtroende.
Det finns absolut ett samband mellan kompetenta styrelser och framgångsrika företag. Jag vet t.ex flertalet investerare som absolut undviker ökända styrelsemedlemmar och tidigare VD:s som fattat dåliga beslut.
Ett företags aktie värderas oftas baserat på lönsamhet. Lönsamhet är en direkt konsekvens av ekonomiska beslut som fattas av en styrelse.
Tänk över dina beslut och kontrollera gärna styrelsen om du är osäker. För inte vill du väl investera dina surt förvärvade pengar i bolag som har en styrelse som har en historik av att inte kunna hantera ekonomi?
Många gör misstaget att köpa in sig i en BRF med katastrofal ekonomi orsakad av en inkompetent styrelse.
Styrelsen i bolag bör absolut vara en viktig parameter vid aktieköp! Se till att du litar på den och att DU samtycker med deras strategi - annars blir du missnöjd!
Själv ångrar jag inte mitt köp av just denna bostadsrätten, jag var fullt medveten om situationen vid köp och min "exit" var ändå att sälja om det skulle vara väldigt illa. Det är ganska snarlikt att handla med aktier. Man behöver göra sin research och ha en strategi i både uppgång och nedgång.
Det är faktiskt inte alls dumt att ha en Exit-strategi om du själv gjort bedömningen att du behöver det!
Jag köpte in mig i en ekonomiskt dålig förening som såg ut såhär (gamla):
Och min nuvarande ser ut såhär (nuvarande):
Jag körde förbi min gamla BRF i dagarna och såg att de hade påbörjat ett bygge av inglasade balkonger. Något de verkligen inte borde gjort med tanke på deras urusla ekonomi. Tidigare har jag ägt en bostadsrätt i denna föreningen och under den tiden var jag en mycket kraftig motståndare till detta bygget.
Styrelsen i den här BRF;en är den värsta jag någonsin haft att göra med under 15 år som ägare av BRF. Det är t.o.m det värsta jag varit med om under alla år som konsult. Historien om denna BRF:en är kanske inte intressant för dig som läsare. Men inlägget handlar om styrelser och principen gäller aktieägda bolag också!
Så jag vill reflektera över hur viktig det är med en kompetent styrelse som bevakar ägarnas intresse! Det påverkar i alla högsta grad dina investeringar och absolut din privatekonomi om du äger en BRF!
För att återgå till min dåvarande BRF:s styrelse och anledningen till att inglasning av balkonger inte var ett särkilt bra ekonomiskt beslut.
I sedvanlig ordning på årsmötet så röstades deras "ansvarsfrihet" igenom, trots att dem varit gravt ansvarslösa. Jag hade mängder med "bevis" på detta och argumenterade för min sak, men det framkom snabbt att absolut ingen ville lyssna på mig. Tyvärr var vi inte så många som var negativt inställda på det här och ännu färre som verkade förstå ekonomi. Då åkte jag till tingsrätten och stämde dem då dem inte följt reglerna - den korta varianten är att det gick min väg. Föreningen fick inte bygga inglasade balkonger p.g.a en hel drös med teknikaliteter.
Jag skulle nog inte rekommendera någon att ta den fighten om man inte är van vid det eftersom du stöter på motstånd precis överallt och bor du i en BRF kommer alla att hata dig - speciellt dem som inte förstår ekonomi. MEN vill man ifrågasätta en styrelse så skall man komma med fakta och inte lösa argument - speciellt om man går den juridiska vägen. Så gör din research och läs på vad som gäller INNAN du bestämmer dig för att ta fighten!
Trots att jag "vann" visade det sig att det här beslutet bara var giltigt så länge föreningen inte uppfyllde diverse ansvarsfrihetskrav och att åtminstone TVÅ medlemmar i stämningen bodde kvar. Needless to say....samtliga sålde inom 3-4 månader inklusive mig själv och flyttade där ifrån. Och nu står alla stackars handlingslösa ägare kvar med problemet som styrelsen skapat.
Styrelsen väljs in av dig som ägare och med det ansvaret får dem mandat/rätten att fatta ekonomiska beslut som påverkar dig.
Vad vill jag ha sagt med detta?
Jo att det spelar ingen roll hur dåligt en styrelse sköter sig. Det spelar ingen roll hur mycket fel dem begår. Dem kan i princip knappt bli fällda för att vara ansvarslösa om dem sitter i en BRF.
Du måste övertyga resterande ägare om att dem betett sig så dåligt att dem skall hållas personligt ansvariga för sina beslut. I en BRF innebär det att du måste övertyga en majoritet av alla kompisar till styrelsen som bott där i 15+ år om att dem inte vet vad dem håller på med. Lycka till med det säger jag, BRF:er är en kompissekt!
I ett företag är det betydligt enklare att avsätta en dålig styrelse!
I ett företag är det här betydligt enklare. Juridiskt gör man på ungefär samma sätt men det som skiljer är att ägarna tillåter inte styrelsen att fatta dåliga ekonomiska beslut. Gör dem det så röstar man helt enkelt bort dem och de får avgå. Det hela grundar sig så klart i att de flesta som investerar i aktier har relativt OK koll på ekonomi. M.a.o om en styrelse fattar ett katastrofalt beslut så håller man dem också ansvariga och de kommer inte undan lika lätt.
Så vore det inte dags att man inför samma principer i BRF:er som det är i företag?
I de allra flesta företag så är ju VD:n högst personligt ansvarig för vad hela bolaget gör och får dessutom ta konsekvenserna oftast när någon anställd gör fel som VD:n borde kunnat förhindra. Jag är trött på att våra svenska vänsterpolitiker skyddar inkompetenta styrelser som bara drabbar enskilda ägare i en BRF.
Min situation var följande:
- BRF:en jag köpte i hade byggt nya lägenheter. Detta kostade ca 2,000,000:- per ny lägenhet. Jag köpte den för ca 1,400,000:-. De övriga fick sina till ett mycket bra underpris också. Allt sprillans nytt.Totalt investerade föreningen över 10,000,000:- i nya lägenheter som byggdes om från grunden i tidigare uthyrningslokaler.
Nackdelen då?
Jo måndadskostnaden per kvadratmeter var redan då ca 50% högre än snittet i staden men jag tyckte att det kändes ju OK med tanke på standarden och priset. Direkt efter vi flyttat in kom en höjning på ytterligare 500:-/mån för att täcka "kommande renoveringar". Man hade alltså inte ens täckt avgifter för gräs, träd och diverse annan dynga som alla medlemmar fick bekosta till sanslösa priser.
Till saken hör det att jag snabbt synade ekonomin i föreningen och det visade att den pensionerade ordföranden lyfte en årslön på ca 230,000:-/år från medlemmarnas avgifter för att göra jobb som redan betaldes till bl.a HSB för just vattning, trädgårdsskötsel osv. Dessutom lyfte han "vicevärdsarvode" på ytterligare 100,000:-/år. Totalt 330,000:-/år för att i princip inte göra ett skit som vi int redan betalar för till andra företag. Det låg såklart i hans intresse att lyfta denna ersättningen som pensionär.
OBS! Jag utredde själv föredelningen av styrelsearvodet och majoriteten gick till ordföranden. Ytterligare 72000:- i Vicevärd för 2017!
Ungefär nu diskuterades det att dessutom börja glasa in balkonger och ytterligare en höjning på ca 800:-/mån.
Problemet?
Jag hade en marklägenhet UTAN balkong och förväntades acceptera den skiten att få ytterligare 1300:-/mån i höjningar för något jag aldrig skulle kunna nyttja. Ungefär här började jag lacka ur på riktigt - speciellt när gubben till styrelseordförande dessutom yttrade orden:
"Men vi har ju betalt era lägenheter, så ni får bjuda oss på balkonger"
Jag ljuger inte. Det var exakt dem orden han sa!
Sagt och gjort blev det ett årsmöte där det röstades. Jag var extremt kritisk till styrelsens agerande när dem redan hade valt ut en leverantör (finns regler som säger att man absolut INTE kan göra så till att börja med) som dessutom fanns med för att övertyga resterande medlemmar om att dem skulle bygga.
Styrelsens motivering till den här leverantören var "Dem har bäst kvalitet"! Jaha tänkte jag på mötet, baserat på exakt vad? Nej just det...inte ett skit, dem har inte ens gjort en undersökning och det är min rättighet som ägare i föreningen att styrelsen skall kunna bevisa hur dem resonerar. Här var en av punkterna dem fälldes på i rätten. Senare visade det sig även att orföranden var god vän till någon inom bolaget - inte det minsta förvånande.
Vi började diskutera ekonomi och jag slängde iväg både det ena och det andra och mitt i detta påpekade jag att föreningen redan gått back 5,000,000:- p.g.a inkompetenta styrelsebeslut avseende de nya lägenheterna (inkl den jag bodde i). Alla bara suckade och tittade på mig (ynglingen) och tyckte jag var jobbig.
5,000,000:- Var alltså INGENTING för idioterna i den här föreningen. Det motsvarar för övrigt över 10 år i ammorteringar som den föreningen hade på den tiden. Men men dem tuffade på...
Sedan försökte jag argumentera med ekonomiska termer över hur dålig ekonomi föreningen hade:
- att hyran dessutom påverkar marknadspriser betydligt mer än en inglasad balkong,
- att dessutom balkongerna absolut INTE behöver renoveras och
- att detta INTE kan tolkas som ett renoveringsbehov utan en inkränkning i alla medlemmars bostadsrätt.
- Sist men inte minst att en styrelse i en BRF inte får fatta ekonomiska beslut som inte gynnar eller missgynnar samtliga ägare av en BRF exakt lika mycket enligt likgiltighetsprincipen. Påpekade en sista gång att lägenheter utan balkgon under inga omständigheter kan påverkas av detta behovet och jag krävde särredovisning av kostnaderna för detta.
Men likförbannat skrek folk en hel del ganska oacceptabla ord till mig och då ställde jag mig bara upp och sa att "vi syns i tingsrätten för så länge jag bor här byggs det inga balkonger iaf. ni har inte råd."
Och på det viset startades en process.
Men för att göra en lång historia kort....
Jag sålde nästan direkt med en helt OK vinst lite närmare marknadspriset för vad föreningen skulle tagit. M.a.o blev dem av med ett problem och jag löste min situation. Jag valde dock att gå vidare med hjälp av några andra medlemmar (yngre personer) som också förstod att det här var helt åt helvete att göra under dem här förutsättningarna.
Föreningen lånade ytterligare 15,000,000:- för att täcka kostnaderna för detta. Dem ammorterade drygt 500,000/år så nu har dem en skuld som sträcker sig över 65 år i framtiden med nuvarande ammorteringstakt.
Räntan på lånet sattes dessutom till 2,8% för ordförande hade ju förhandlat med banken ;-).
Vad kommer hända nu?
Förutom att föreningen nu har ca 65% högre avgifter än resterande BRF:er i staden så har marknadspriset i princip halverats på 2 år när man tittar på slutpriser. Några enstaka objekt sticker fortfarande iväg i pris men precis det jag förutspådde skulle hända har hänt. Nämligen:
- -BRF;ens lånekostnader har ökat drastiskt.
- -BRF:ens avgifter har ökat drastiskt.
- -BRF:ens kreditvärdighet är endast C på många punkter.
- -BRF:ens lägenheter har minskat sitt marknadsvärde med drygt 50%.
Det finns ett oerhört stort samband mellan en Bostadsrätts marknadsvärde och avgiften du som ägare behöver betala till föreningen. M.a.o är det sjukt viktigt att styrelsen i en BRF fattar ekonomiskt sunda beslut då det påverkar samtliga medlemmar positivt eller negativt.
Och PRECIS som i vilket bolag som helst spå innebär LÅGA KOSTNADER ett högt marknadsvärde! Det är enkel ekonomi som BRF-styrelser verkar ha extremt svårt att förstå - för att inte säga deras medlemmar som är ännuvärre.
Vad har denna historien med Aktier att göra?
Det hänger ihop med att en styrelse i ett bolag eller en förening bör hållas ytterst ansvariga för sina ekonomiska beslut. Dem är trots allt framröstade för att bevaka sina ägares intressen. Och beroende på vilka beslut dem fattar kan det få positiva eller negativa konsekvenser för dig som ägare.
I en BRF är styrelsen relativt skyddad, men i ett aktiebolag är det inte svårare än att man avsätter dem. En styrelse skall inte sitta om den inte har ägarnas förtroende.
Det finns absolut ett samband mellan kompetenta styrelser och framgångsrika företag. Jag vet t.ex flertalet investerare som absolut undviker ökända styrelsemedlemmar och tidigare VD:s som fattat dåliga beslut.
Ett företags aktie värderas oftas baserat på lönsamhet. Lönsamhet är en direkt konsekvens av ekonomiska beslut som fattas av en styrelse.
Tänk över dina beslut och kontrollera gärna styrelsen om du är osäker. För inte vill du väl investera dina surt förvärvade pengar i bolag som har en styrelse som har en historik av att inte kunna hantera ekonomi?
Många gör misstaget att köpa in sig i en BRF med katastrofal ekonomi orsakad av en inkompetent styrelse.
Styrelsen i bolag bör absolut vara en viktig parameter vid aktieköp! Se till att du litar på den och att DU samtycker med deras strategi - annars blir du missnöjd!
Själv ångrar jag inte mitt köp av just denna bostadsrätten, jag var fullt medveten om situationen vid köp och min "exit" var ändå att sälja om det skulle vara väldigt illa. Det är ganska snarlikt att handla med aktier. Man behöver göra sin research och ha en strategi i både uppgång och nedgång.
Det är faktiskt inte alls dumt att ha en Exit-strategi om du själv gjort bedömningen att du behöver det!
fredag 8 mars 2019
Hyra ut sin BRF i andra hand?
Fotnot: Summorna som nämnts nedan är inte den faktiska ersättningen man kan få från riksdagen utan vad hon uppges ha betalt till sin Make i hyra. Den faktiska ersättningen ligger på drygt 8600:-/mån med dagens regler. Det tillkommer dock andra fasta kostnader som täcks!
Tidigare i veckan kom uppgifter att L-toppen Emma Carlsson Löfdahl hade hyrt sin makes BRF i andrahand (något som faktiskt dessutom är kontraktsbrott för hennes Make) och samtidigt lyft full ersättning för bostaden från regeringen. Närmare bestämt 13000:-/mån (8600 ersätts) extra trots att hon inte hade rätt till mer än ca 3000:-/mån.
Man läser vidare att regeringen bara täcker kostnader för bostaden i Stockholm, d.v.s hyran. I det här fallet var ju hyran exceptionellt låg som den ofta är i Stockholm i gamla välskötta BRF:er.
Det verkar vara en ganska lukrativ affär att hyra ut sin BRF i andra hand i Stockholm. Tänk att kunna få 13000:-/mån tillbaka för något som du endast betalar 2200:-/mån på? Det är många enkla tusenlappar i månaden - speciellt om man inte behöver den!
Men det finns tyvärr regler för att förhindra exakt just sådana här missbruk. Mig veterligen är det sällan någon blir "vräkt/uppsagd" från sin BRF av den här anledningen då bevisbördan är mycket svår och skyddet mot dig som ägare av BRF väldigt stort.
I princip skall alla BRF:er godkänna en andrahandsuthyrning och det finns väldigt strikta regler för när/hur det får godkännas. Men om du inte berättar för dem....så vet ingen om det....och det klarar du dig i 99,99% av fallen väldigt länge på.
Men när man är offentlig person som en politiker i regeringen - ja då kan du 100%igt räkna med att sådan't här grävs fram ganska snabbt. Är det verkligen värt risken undrar jag? Det verkar ju så med tanke på alla som gör det!
För mig kommer det verkligen inte som någon överraskning. Som konsult ser man hur mycket fusk som helst - fusk man inte kan göra något åt men fortfarande bli irriterad på. Jag är själv inte det minsta förvånad över att det förekommer i den allra högsta eliten i Sverige.
Man skall leva som man lär brukar det heta.
Så vad händer på riksnivå när politiker gång-på-gång beter sig såhär? Ja det är väl inte så svårt att räkna ut att när man "leder sitt land såhär" så påverkar det alla underliggande anställda i samma riktning. M.a.o - det försvinner mer skattepengar på extra milavdrag, rut/rot som aldrig utförts, renoveringar som aldrig utförst för att få ner den tramsiga reavinstskatten o.s.v.
Kort och gott - man visar ju gång på gång från dem som styr att det är helt OK att hålla på att fuska och inte följa reglerna....så länge man inte blir påkommen! Det sänder helt enkelt ut helt fel signaler om att det är OK att fuska!
MEN - det är skillnad på folk och folk! Få människor som medvetet fuskar med sin deklaration för att tjäna några extra tusenlappar på t.ex milavdrag etc kommer undan så lindrigt som att bara behöva betala tillbaks det.
Tvärtom...om JAG skulle göra det så blir jag för det första av med ersättningen för SAMTLIGA mina milavdrag ÄVEN dem jag är berättigad till! Jag har ju gjort fel. Dessutom blir det straffböter och straffskatt för att man kommit in med felaktiga uppgifter.
På de flesta företag klassas detta som bedrägerier - och utreds som förskingring. D.v.s ganska hårda straff och i många fall till och med fängelse om det pågått under så lång tid som i Emma's fall. För det här är ju absolut inget misstag, det är ett medvetet val.
Självklart har hon förstått vad hon har gjort - man är bra jävla dum i huvudet (ursäkta språket) när man skyller på att hon inte vet vad hennes man gör med pengarna. Men jag är inte det minsta förvånad.
Det är trots allt en fråga om "Risk vs Reward" om man pratar pokertermer. I potten finns 8600:-/mån (13000 för sin Make) och risken är relativt liten att någon synar din bluff. Jag vet flera nära och kära som gjort liknande saker genom åren (hyra ut sin BRF i andra hand utan BRF-tillstånd) och det är mycket pengar att tjäna på det.
Om vanliga medborgare är fullt medvetna om vad dem gör - så är garanterat politiker det eftersom dem borde veta att dem kommer bli granskade förr eller senare. Att dem sedan gör som strutsen och låtsas som att ingenting kommer att hända - det verkar vara ett virus som sprids i rask takt på hög nivå i Sverige.
Men jag reflekterar också om hur jag själv skulle gjort i samma sits och försöker se varför.
Skall vi verkligen döma henne så hårt? Hur hade jag själv gjort?
Jag tycker inte att man skall se mellan fingrarna på vad hon eller hennes make har gjort. Hon har definitivt gjort fel, satsat högt och hennes bluff blivit synad. Hennes make har egentligen bara lurat sin BRF och skall därför uteslutas och rätten att bo där bli förbrukad. Men jag reflekterar över om det hon ändå har gjort är så jävla fel egentligen?
Själv hade jag resonerat såhär i samma situation - Hade min arbetsgivare erbjudit mig upp till 8600:-/mån för en andra bostad p.g.a mitt jobb kräver det. Så kan jag säga att jag hade ju inte gått och tittat på en bostad i 2000:-/mån segmentet utan jag hade kort-och-gott lagt mig på nivån runt 8600:-/mån. (13000:-/mån är inte vad regeringen ersätter)
D.v.s även om jag inte hyrt min Maka's BRF i andra hand och lyft full ersättning så hade kostnaden för min arbetsgivare blivit densamma. Jag är helt övertygad om att hade hon INTE löst det på detta viset så hade notan inte blivit ett dugg billigare för oss skattebetalare.
Hon är trots allt anställd av Regeringen och har en förmån att dem betalar en bostad åt henne upp till 8600:-/mån. Jag tycker man är naiv om man trot att det blivit billigare för sverige om hon gått andra hållet - hyrt en lägenhet i andrahand. Det hade kostat sveriges Skattebetalare 8600:-/mån i vilket fall som helst.
Däremot tjänar hon brutalt mycket extra i månaden på detta upplägget. Pengar som hon egentligen inte har rätt till. Där har hon gjort oerhört mycket fel. Så kan man inte missbruka sin arbetsgivares förtroende - för det är tyvärr inte en löneförmån utan det är ett UTLÄGG. Utlägg får av juridiska skäl endast täcka faktiska kostnader. Så det råder ingen tvekan om saken om att det är bedrägeri mot sin arbetsgivare när man begär utlägg för kostnader som inte existerar!
Själv skulle jag aldrig gjort så! Men jag hade heller aldrig tittat på något som var varken billigare eller dyrare än drygt 8600:-/mån. D.v.s maximalt vad jag får tillbaks från min arbetsgivare. Stockholm är lite extremt så man kommer ingenstans på 8600:-/mån.
Jag tycker faktiskt att man skall få göra vad man vill med sin BRF utan sin styrelse tillåtelse, men lagar sätter P för det. Istället har man kommit på den briljanta idén att du i verkligheten inte äger ett skit utan bara din rätt att bo i ytan innanför skalet på din del av fastigheten.
Så går det när korrupta politiker stiftar lagar som skyddar korrupta styrelser. För er som inte bor i BRF kan jag säga att en BRF:s styrelse är som en Regering oftast. Någon sitter vid makten och bestämmer vad alla andra får säga, tycka och tänka.
Jag har träffat många BRF-styrelsemedlemmar som hyrt ut sina lägenheter i andra hand - trots att det strider mot reglerna. Men återigen....om ingen vet om det så kan ingenting hända. I slutändan finns det få sätt att tjäna extra pengar som privatperson. Inte särskilt förvånande att man gör vad man kan om det finns möjlighet. Risken är trots allt nästan obefintlig att bli påkommen - och även om du blir det så kan du alltid komma undan ändå.
Vad tycker du? Skall det vara OK att hyra ut sin BRF i andrahand?
Tidigare i veckan kom uppgifter att L-toppen Emma Carlsson Löfdahl hade hyrt sin makes BRF i andrahand (något som faktiskt dessutom är kontraktsbrott för hennes Make) och samtidigt lyft full ersättning för bostaden från regeringen. Närmare bestämt 13000:-/mån (8600 ersätts) extra trots att hon inte hade rätt till mer än ca 3000:-/mån.
Man läser vidare att regeringen bara täcker kostnader för bostaden i Stockholm, d.v.s hyran. I det här fallet var ju hyran exceptionellt låg som den ofta är i Stockholm i gamla välskötta BRF:er.
Det verkar vara en ganska lukrativ affär att hyra ut sin BRF i andra hand i Stockholm. Tänk att kunna få 13000:-/mån tillbaka för något som du endast betalar 2200:-/mån på? Det är många enkla tusenlappar i månaden - speciellt om man inte behöver den!
Men det finns tyvärr regler för att förhindra exakt just sådana här missbruk. Mig veterligen är det sällan någon blir "vräkt/uppsagd" från sin BRF av den här anledningen då bevisbördan är mycket svår och skyddet mot dig som ägare av BRF väldigt stort.
I princip skall alla BRF:er godkänna en andrahandsuthyrning och det finns väldigt strikta regler för när/hur det får godkännas. Men om du inte berättar för dem....så vet ingen om det....och det klarar du dig i 99,99% av fallen väldigt länge på.
Men när man är offentlig person som en politiker i regeringen - ja då kan du 100%igt räkna med att sådan't här grävs fram ganska snabbt. Är det verkligen värt risken undrar jag? Det verkar ju så med tanke på alla som gör det!
Är någon överhuvudtaget förvånad över att politiker fuskar såhär?
För mig kommer det verkligen inte som någon överraskning. Som konsult ser man hur mycket fusk som helst - fusk man inte kan göra något åt men fortfarande bli irriterad på. Jag är själv inte det minsta förvånad över att det förekommer i den allra högsta eliten i Sverige.
Man skall leva som man lär brukar det heta.
Så vad händer på riksnivå när politiker gång-på-gång beter sig såhär? Ja det är väl inte så svårt att räkna ut att när man "leder sitt land såhär" så påverkar det alla underliggande anställda i samma riktning. M.a.o - det försvinner mer skattepengar på extra milavdrag, rut/rot som aldrig utförts, renoveringar som aldrig utförst för att få ner den tramsiga reavinstskatten o.s.v.
Kort och gott - man visar ju gång på gång från dem som styr att det är helt OK att hålla på att fuska och inte följa reglerna....så länge man inte blir påkommen! Det sänder helt enkelt ut helt fel signaler om att det är OK att fuska!
En vanlig medborgare kommer inte undan lika billigt
MEN - det är skillnad på folk och folk! Få människor som medvetet fuskar med sin deklaration för att tjäna några extra tusenlappar på t.ex milavdrag etc kommer undan så lindrigt som att bara behöva betala tillbaks det.
Tvärtom...om JAG skulle göra det så blir jag för det första av med ersättningen för SAMTLIGA mina milavdrag ÄVEN dem jag är berättigad till! Jag har ju gjort fel. Dessutom blir det straffböter och straffskatt för att man kommit in med felaktiga uppgifter.
På de flesta företag klassas detta som bedrägerier - och utreds som förskingring. D.v.s ganska hårda straff och i många fall till och med fängelse om det pågått under så lång tid som i Emma's fall. För det här är ju absolut inget misstag, det är ett medvetet val.
Självklart har hon förstått vad hon har gjort - man är bra jävla dum i huvudet (ursäkta språket) när man skyller på att hon inte vet vad hennes man gör med pengarna. Men jag är inte det minsta förvånad.
Det är trots allt en fråga om "Risk vs Reward" om man pratar pokertermer. I potten finns 8600:-/mån (13000 för sin Make) och risken är relativt liten att någon synar din bluff. Jag vet flera nära och kära som gjort liknande saker genom åren (hyra ut sin BRF i andra hand utan BRF-tillstånd) och det är mycket pengar att tjäna på det.
Om vanliga medborgare är fullt medvetna om vad dem gör - så är garanterat politiker det eftersom dem borde veta att dem kommer bli granskade förr eller senare. Att dem sedan gör som strutsen och låtsas som att ingenting kommer att hända - det verkar vara ett virus som sprids i rask takt på hög nivå i Sverige.
Men jag reflekterar också om hur jag själv skulle gjort i samma sits och försöker se varför.
Skall vi verkligen döma henne så hårt? Hur hade jag själv gjort?
Jag tycker inte att man skall se mellan fingrarna på vad hon eller hennes make har gjort. Hon har definitivt gjort fel, satsat högt och hennes bluff blivit synad. Hennes make har egentligen bara lurat sin BRF och skall därför uteslutas och rätten att bo där bli förbrukad. Men jag reflekterar över om det hon ändå har gjort är så jävla fel egentligen?
Själv hade jag resonerat såhär i samma situation - Hade min arbetsgivare erbjudit mig upp till 8600:-/mån för en andra bostad p.g.a mitt jobb kräver det. Så kan jag säga att jag hade ju inte gått och tittat på en bostad i 2000:-/mån segmentet utan jag hade kort-och-gott lagt mig på nivån runt 8600:-/mån. (13000:-/mån är inte vad regeringen ersätter)
D.v.s även om jag inte hyrt min Maka's BRF i andra hand och lyft full ersättning så hade kostnaden för min arbetsgivare blivit densamma. Jag är helt övertygad om att hade hon INTE löst det på detta viset så hade notan inte blivit ett dugg billigare för oss skattebetalare.
Hon är trots allt anställd av Regeringen och har en förmån att dem betalar en bostad åt henne upp till 8600:-/mån. Jag tycker man är naiv om man trot att det blivit billigare för sverige om hon gått andra hållet - hyrt en lägenhet i andrahand. Det hade kostat sveriges Skattebetalare 8600:-/mån i vilket fall som helst.
Däremot tjänar hon brutalt mycket extra i månaden på detta upplägget. Pengar som hon egentligen inte har rätt till. Där har hon gjort oerhört mycket fel. Så kan man inte missbruka sin arbetsgivares förtroende - för det är tyvärr inte en löneförmån utan det är ett UTLÄGG. Utlägg får av juridiska skäl endast täcka faktiska kostnader. Så det råder ingen tvekan om saken om att det är bedrägeri mot sin arbetsgivare när man begär utlägg för kostnader som inte existerar!
Själv skulle jag aldrig gjort så! Men jag hade heller aldrig tittat på något som var varken billigare eller dyrare än drygt 8600:-/mån. D.v.s maximalt vad jag får tillbaks från min arbetsgivare. Stockholm är lite extremt så man kommer ingenstans på 8600:-/mån.
Jag tycker faktiskt att man skall få göra vad man vill med sin BRF utan sin styrelse tillåtelse, men lagar sätter P för det. Istället har man kommit på den briljanta idén att du i verkligheten inte äger ett skit utan bara din rätt att bo i ytan innanför skalet på din del av fastigheten.
Så går det när korrupta politiker stiftar lagar som skyddar korrupta styrelser. För er som inte bor i BRF kan jag säga att en BRF:s styrelse är som en Regering oftast. Någon sitter vid makten och bestämmer vad alla andra får säga, tycka och tänka.
Jag har träffat många BRF-styrelsemedlemmar som hyrt ut sina lägenheter i andra hand - trots att det strider mot reglerna. Men återigen....om ingen vet om det så kan ingenting hända. I slutändan finns det få sätt att tjäna extra pengar som privatperson. Inte särskilt förvånande att man gör vad man kan om det finns möjlighet. Risken är trots allt nästan obefintlig att bli påkommen - och även om du blir det så kan du alltid komma undan ändå.
Vad tycker du? Skall det vara OK att hyra ut sin BRF i andrahand?
torsdag 7 mars 2019
25000:- Extra i månaden
Låter det som en dröm?
Jag håller med, det är mycket pengar och för de flesta kanske det skulle vara ett lätt beslut. Jag har blivit erbjuden ett annat jobb där lönen är 25000:- extra i månaden jämfört med vad jag har nu.
Jag borde kanske vara lycklig och inte tänka så mycket på saken? Men tyvärr är jag tillräckligt erfaren för att veta vad 25000:- extra i månaden kostar mig. Låt mig visa att pengar inte alltid gör dig lycklig!
Det här får jag offra för pengarna:
-Ännu mer resdagar än jag har nu (hela europa och viss del USA och Japan).
-Teamansvar. Att leda ett specialistteam innebär ett ganska tufft krav på tillgänglighet.
-Jag skulle bli i princip tekniskt ansvarig för några av de största IT-installationerna i vårt geografiska område.
-Jag skulle behöva stå ut med att "ta skit" både uppifrån (chefer som klagar på mig) och underifrån (konsulter som klagar på mig).
-Förmodligen vara tillgänglig 365/24/7 för telesamtal, mail, möten, migreringar, planeringar osv p.g.a jobb i alla 3 tidszoner.
-Familj, vänner, nära & kära kommer att få se ännu mindre av mig.
Kort och gott - mycket mindre fritid än vad jag redan har!
Och som ni vet så handlar denna bloggen och portföljen om just möjligheten att få MER fritid istället för mindre fritid!
Men låt oss för en kort stund också reflektera vad jag faktiskt får för pengarna:
-25000:- brutto ger mig i runda slängar 10000:- mer netto i mån.
-Jag skulle betala ytterligare 15000:- mer i månaden i skatt, min arbetsgivare bra mycket mer än så.
-Jag skulle få ca 7500:-/mån i extra pensionsavsättningar. Dem får jag bara ut under förutsättning att jag lever till jag är någonstans runt döden.
Summerat kan man säga att jag egentligen offrar mitt liv för några sketna tusenlappar. Jag skulle alltså gå från ca 35000:- netto till 45000:- netto och offra all min tillgängliga fritid på jobb.
Detta kan vi tacka det fantastiska skatteparadiset Sverige för. Det finns alltså INGET som lockar mig att tjäna över 48000:-/mån (även om jag gör det nu) eftersom allt går upp i rök. Det är helt fullkomligt GALET att man inte får behålla sina pengar i detta landet.
M.a.o - Jag kommer att tacka nej.
Inte för att jag egentligen är ointresserad - tvärtom, det passar mig ganska bra. Men jag ser ärligt talat absolut inte en endaste anledning till att anstränga mig mer för den låga lönen jag får för besväret.
En sak har jag lärt mig genom åren och det är att pengar INTE gör dig lycklig. Ju mer du tjänar ju mer ansvar får du. Ju mer ansvar du får ju mindre fritid får du - så enkelt är det! Du måste ha balans i livet för att kunna må bra....och även om pengar kan vara en viktig faktor för att må bra och känna sig lycklig - så har i.a.f jag kommit fram till att SKATT absolut INTE är rimligt att betala mer än nödvändigt i Sverige! Det slösas med dem till höger och vänster!
Hade jag istället fått behålla 19000:-/mån som ungefär alla vanliga arbetare får i månaden för samma summa hade jag förmodligen tackat ja.
Istället har vi byggt ett samhälle som straffar hårt arbete och kompetent personal. Hur mycket skattepengar tappar vi egentligen bara för att folk som mig inte tackar ja till sådana här erbjudande för att det helt enkelt inte lönar sig?
Skulle du tackat ja till en löneökning på 25000:-/mån med din nuvarande lön?
Jag håller med, det är mycket pengar och för de flesta kanske det skulle vara ett lätt beslut. Jag har blivit erbjuden ett annat jobb där lönen är 25000:- extra i månaden jämfört med vad jag har nu.
Jag borde kanske vara lycklig och inte tänka så mycket på saken? Men tyvärr är jag tillräckligt erfaren för att veta vad 25000:- extra i månaden kostar mig. Låt mig visa att pengar inte alltid gör dig lycklig!
Det här får jag offra för pengarna:
-Ännu mer resdagar än jag har nu (hela europa och viss del USA och Japan).
-Teamansvar. Att leda ett specialistteam innebär ett ganska tufft krav på tillgänglighet.
-Jag skulle bli i princip tekniskt ansvarig för några av de största IT-installationerna i vårt geografiska område.
-Jag skulle behöva stå ut med att "ta skit" både uppifrån (chefer som klagar på mig) och underifrån (konsulter som klagar på mig).
-Förmodligen vara tillgänglig 365/24/7 för telesamtal, mail, möten, migreringar, planeringar osv p.g.a jobb i alla 3 tidszoner.
-Familj, vänner, nära & kära kommer att få se ännu mindre av mig.
Kort och gott - mycket mindre fritid än vad jag redan har!
Och som ni vet så handlar denna bloggen och portföljen om just möjligheten att få MER fritid istället för mindre fritid!
Men låt oss för en kort stund också reflektera vad jag faktiskt får för pengarna:
-25000:- brutto ger mig i runda slängar 10000:- mer netto i mån.
-Jag skulle betala ytterligare 15000:- mer i månaden i skatt, min arbetsgivare bra mycket mer än så.
-Jag skulle få ca 7500:-/mån i extra pensionsavsättningar. Dem får jag bara ut under förutsättning att jag lever till jag är någonstans runt döden.
Summerat kan man säga att jag egentligen offrar mitt liv för några sketna tusenlappar. Jag skulle alltså gå från ca 35000:- netto till 45000:- netto och offra all min tillgängliga fritid på jobb.
Detta kan vi tacka det fantastiska skatteparadiset Sverige för. Det finns alltså INGET som lockar mig att tjäna över 48000:-/mån (även om jag gör det nu) eftersom allt går upp i rök. Det är helt fullkomligt GALET att man inte får behålla sina pengar i detta landet.
M.a.o - Jag kommer att tacka nej.
Inte för att jag egentligen är ointresserad - tvärtom, det passar mig ganska bra. Men jag ser ärligt talat absolut inte en endaste anledning till att anstränga mig mer för den låga lönen jag får för besväret.
En sak har jag lärt mig genom åren och det är att pengar INTE gör dig lycklig. Ju mer du tjänar ju mer ansvar får du. Ju mer ansvar du får ju mindre fritid får du - så enkelt är det! Du måste ha balans i livet för att kunna må bra....och även om pengar kan vara en viktig faktor för att må bra och känna sig lycklig - så har i.a.f jag kommit fram till att SKATT absolut INTE är rimligt att betala mer än nödvändigt i Sverige! Det slösas med dem till höger och vänster!
Hade jag istället fått behålla 19000:-/mån som ungefär alla vanliga arbetare får i månaden för samma summa hade jag förmodligen tackat ja.
Istället har vi byggt ett samhälle som straffar hårt arbete och kompetent personal. Hur mycket skattepengar tappar vi egentligen bara för att folk som mig inte tackar ja till sådana här erbjudande för att det helt enkelt inte lönar sig?
Skulle du tackat ja till en löneökning på 25000:-/mån med din nuvarande lön?
tisdag 5 mars 2019
Revolut - Nästa bolag att granskas?
Det kan verkligen inte vara kul att vara bank just nu. Jag tror att hela den här historien som började med Danske Bank förra året inte är över än på länge. Många gånger brukar det vara så, att det börjar med en granskning av ett företag....sedan eskalerar det till att granska hela sektorn.
Och på något sätt kan jag bara inte förstå hur man skjuter över ansvaret på företag och förväntar sig att dem skall göra polisens/regeringens jobb. Om man nu är så rädd för att kriminella skall få tillgång till pengar så kanske det är dags att göra något åt deras kriminella verksamhet istället för att begränsa "hederliga" företag från att göra det dem är bäst på?
Men i sann socialistisk anda så är det alltid någon annans fel och man gör allt man kan för att flytta över ansvaret till fel instans.
Har ni hört talas om Revolut?
Om inte så är den korta varianten att det är en form av digital bank där du använder dig utav en app. Affärsidén är att du skall ha tillgång till dina pengar över hela världen i den valutan du vill spendera dem i.
Varför granskas dem?
- För det första så har dem vuxit i en löjligt snabb takt och värderas nu till ca 21Miljarder SEK. Det är oförskämt mycket på så kort tid (2015).
- För det andra så sparkade de ganska nyligen sin finanschef med motiveringen att dem letade efter någon med större internationell erfarenhet.
- För det tredje så hade de "glömt att slå på" sina interna system för att upptäcka penningtvätt under perioden juli - september 2018.
- För det fjärde så uppges dem tvinga och hota sin personal på ett väldigt provokativt sätt, men det sticker nog bara i ögat hos de flesta....men det har sänkt bolag förr.
- För det femte så är dem en relativt stor aktör inom kryptovalutor. De är dessutom låsta till Revoluts digitala plånbok.
Varför skulle Revolut ha rent mjöl i påsen?
Utan att ha något förutom spekulationer att komma med så ser jag inte hur Revolut skulle bli skonade i den hetsjakt som just nu pågår mot banker. Att grundaren från detta bolaget dessutom också härjar mycket i de baltiska regionerna samt härstammar från en familj med *mycket tydliga kopplingar* till ryska Regeringen .... ja gräver man bara tillräckligt djupt så kommer det finnas penningtvättskopplingar till Ryssland här också. Det råder det inga som helst tvivel på!
Så jag tror att det finns en risk att Revoluts fantastiska framgångssaka kommer att bromsa in. Vad tror du? Använder du Revolut?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)