Lojalitet mot arbetsgivare

Jag är som vanligt ute på tjänsteresa och reflekterade just över den här frågan när jag satt på flyget och läste diverse ekonomitidningar nyligen. I princip det enda vettiga med att flyga är att man får vara ifred och koncentrera sig på att läsa nyheter.

Denna gången fanns det väldigt många intressanta artiklar att reflektera över och frågan jag själv ställde mig själv var:

Bry man sig verkligen som anställd om att skapa värde för aktieägare?

Svaret för mig själv är definitivt NEJ! Såhär resonerar jag...

Jag kanske har väldigt mycket att förhandla med när det väl kommer till kritan jämfört med många andra....så kanske är jag fel målgrupp? Men jag noterade i flertalet artikler diverse ekonomi-direktörer, VDs, Finanschefer, Ägare, Riskkapitalister, Investmentbolag....m.m.... i princip alla med mycket pengar och mycket makt i näringslivet.

Gemensamma nämnare för de flesta artiklar var att man maximerar sina vinster och plockar ut större och större bonusar. De senaste dagarna har bl.a aftonbladet granskat Hyresnämnden (mycket bra artikelserie för övrigt). Före det i princip alla fackliga organisationer. Smarta personer visste redan att det går till på det här viset och därför finansierar vi inte skiten heller. Personligen är jag dock med i Unionen av rena ekonomiska skäl.

Gemensamt för alla är att dem följer samma röda tråd. Nämligen att man utnyttjar systemet för att maximera sina egna förmåner vilket t.ex skulle kunna vara fallskärmar eller bonusresor. Jag är inte alls förvånad men mitt argument är i.a.f att man knappast bryr sig som anställd när man har ledare som beter sig sådär.

I just hyresnämndens fall är det ju bara sorgligt att vi har så många idioter som betalar för deras paraplyorganisation. Dem kan ju direkt jämföras med "90-konton" där "välgörenhetsorganisationen" bakom kontona maximerar sina "omkostndader" (läs vinster) och kvar blir en liten slant till det dem egentligen skall syssla med.

Fackliga organistioner spenderar medlemmars pengar på diverse "utbildningar". Nu kommer jag till min poäng med detta inlägget....

Jag som anställd på ett företag resonerar precis på samma sätt.

• Vi har mycket fina miljöpolicies att följa (t.ex att inte flyga utan åka tåg)
• vi har policy att i bästa mån dela rum med kollegor på tjänsteresor (för att hålla kostnader nere) 
• och i allra högsta grad planera så långt i förväg för att hålla priserna nere. 
• Dessutom försöker dem uppmuntra oss att "flexa" snarare än att plocka ut övertid eller komp (för att maximera vinsten).

Ärligt talat bryr jag mig inte ett skit om det.

• Behöver jag resa så reser jag på det sätt som sparar MIG mest av min fritid - annars kan man skicka någon annan. 
• Skall jag resa i tjänsten så skall jag ha rätt till min privata fritid så aldrig i helskotta att jag skulle få för mig att dela rum - då stannar jag hemma eller så får dem skicka någon annan. 
• Jag skulle heller aldrig någonsin få för mig att rapportera övertid som flex för att spara pengar, det förutsätter ju att jag kan gå hem och bara avsluta det jag håller på mig (som vilket industrijobb som helst när skiftet är slut).
• Tyvärr funkar inte branshen som en policy säger, problem uppstår JUST NU och inte om 4 veckor.

Så vad vill jag egentligen reflektera över med detta?

Nämligen att trots att jag äger mycket aktier och har ett gott ekonomiskt sinne så skiter jag fullständigt i diverse saker som "skapar värde för aktieägare". Det har visat sig gång på gång att företag mer eller mindre skiter i dig som anställd när det väl kommer till kritan så varför skall jag bry mig?

För att VDs och ledningsgrupp - som i princip alltid fattar de mest korkade besluten som gynnar dem själva bäst - skall tjäna mer pengar på en bättre aktiekurs? Nej tack!

Varför skall jag ödsla min fritid för att några personer som fattar korkade beslut skall få del av min besparing jag gör före företaget?

Nu tycker ni säkert att jag är arrogant och korkad igen...så låt mig utveckla!

Jag har jobbat så många år som konsult och representerat i stort sett de flesta OMSX30 bolag i Sverige och flertalet "fortune 500 companites" i utlandet någon gång under alla dessa år. Alla dessa bolag fungerar mer eller mindre som pyramidspel och det är några få enstaka chefer på toppen som tar ca 90% av alla dina besparingar och uppoffringar du gör som anställd.

Inkluderat i dem här 90%iga bestparingar som anställda gärna gör - för att vara lojala utan att tänka på sig själva i första hand - så ingår även maximering av vinster som tillfaller aktieägare.

Man kan till viss del hävda att man som anställd bör köpa aktier i bolag man är anställd i för att också få en del av kakan. Detta är mycket smart och jag rekommenderar det starkt framför att klaga varje gång det blir nedskärningar.

Men mitt stalltips är istället att sluta vara så jävla naiva och tro att företaget egentligen bryr sig om dig som anställd. Du är där för att tjäna pengar. Punkt! Helst gratis om dem fick bestämma, gärna dygnet runt och utan ersättning.

Jag är extremt duktig på att förhandla och att sätta hårt-mot-hårt i de flesta diskussioner. Kunder, internt, vänner, familj osv. Säger vad jag tycker rent objektivt och inte vad folk vill höra - folk avskyr det i början men uppskattar det med tiden.

Ännu har jag inte sett ett endaste företag kompensera mig för mina besparingar jag gör. Det går oavkortat till någon annan.

Det påstås dock att man bryr sig mer om man äger aktier i ett företag och visst borde man kanske bry sig något mer än vad jag gör. Men i slutändan så handlar det ändå om att min fritid är värd otroligt mycket mer än några stackars extra kronor i vinst/aktie som någon ledningsgrupp plockar ut genom att använda "osthyveln" helt i onödan.

Tilläggas kan också göras att jag testat i princip samtliga lönemodeller som existerar med eller utan aktie-optioner som en del av lönen. Och även om jag fått en hel del aktier i diverse bolag genom åren p.g.a min anställning så har det ändå aldrig motiverat mig varken mer eller mindre att prestera mer.

Jag har många kollegor som resonerar tvärtemot mig och gör bl.a följande:

• -Sätter sig på ett tåg i 5 timmar istället för 1h på flyg, oftast ett par timmar före och efter ordinarie arbetsdag och plockar ut restidersättning istället för att resa på arbetstid.
• -Letar så billiga hotell som möjligt även om det ä ri rena skitområden.
• -Åker kollektivt i timmar istället för taxi i några minuter. För att följa diverse policies.
• -Gärna delar rum med kollegor för att följa diverse policies.
• -Ställer upp och har telefonen på i tid och otid och kollar mail på kvällar/helger för att vara förberedd.

Jag håller med om att som aktieägare vill man nog ha sådan anställda i ett bolag eftersom du får mer pengar över från din investering. Men som anställd har jag absolut ingen som helst förståelse för deras betéende.

Ibland händer det att jag stöter på dem på utbildingar, konferanser, möten, resor och dylikt och jag brukar berätta vad jag tycker och hur jag ser på saken....vi brukar inte sluta som särskilt goda vänner.

Jag brukar många gånger försöka få dem att reflektera över vad som skulle hända om dem värderade sin egna tid i betydligt högre grad istället för att låta företaget utnyttja dem. Tyvärr får jag rätt dåliga svar och dem tycker ofta att "plikt och lojalitet" står högre än hur jag beter mig.

Händer också ganska ofta att jag får lite syrliga kommentarer att jag är orsaken till att dem inte för löneökningar, utbildningar, tjänstebilar och allt vad det nu kan tänkas vara.

Min poäng var i.a.f med detta inlägget att.....när jag satt på flyget så reflekterade jag över hur otroligt lite jag bryr mig som anställd. Jag bryr mig otroligt lite om att skapa bra aktieägarvärde eftersom ledningen i de flesta bolag skiter fullständigt i oss som anställda och dem vill bara maximera sina egna vinster.

Nästan alla beslut i s.k omorganisationer handlar sällan om att kapa kostnader utan om att bevara sina vänner så att man kan fortsätta att utnyttja systemet. Det är otroligt sällan jag ser chefer som faktiskt fattar beslut och förändrar saker som är direkt dåliga. Inavel på hög nivå gäller i näringslivet.

Men det är ju bara så som jag resonerar. Hur tänker du? Äger du aktier hos din arbetsgivare och bryr du dig särskilt mycket om hur du agerar i jobbet?