måndag 10 juni 2019

Poker och Ekonomi = sant?

Den som har spelat poker vet vad det betyder när jag säger:

 "Risk vs Reward". 
Om man tittar runt lite på diverse forum och diskussioner som handlar om just pengar och "hur man blir rik" så är det relativt många som tycker att poker är för dumma människor som inte förstår sig på ekonomi.

Man skulle också kunna säga att "spel/gambling" är för "dumma människor som inte förstår sig på sannolikhetslära med allt vad det innebär. Det dem egentligen menar när dem säger så är att dem aldrig kan förstå hur NÅGON någonsin kan spela bort sina surt förvärvade pengar!

Tillåt mig att säga att jag inte håller med! Det finns oerhört mycket att lära sig om pengar om man läser på om det rent vetenskapligt. Då heter det lite finare "Spelteori". Men i praktiken handlar det om hur man spenderar pengar på bästa sätt enligt flera olika strategier.

Inom begreppet "Spelteori" (Games Theory på engelska) så talas det väldigt ofta om diverse strategier för att hålla koll på din "bankrulle". Det är helt enkelt hur du skall investera dina surt förvärvade pengar och hur du skall hantera förluster likväl som vinster. Detta är kanske den viktigaste punkten man kan ta med sig från lite studier inom ämnet som på engelska kallas för "Cash Management".

"Strategi för Riskhantering"

Jag tillhör skaran som definitivt har lärt mig väldigt mycket om pengar och riskhantering med hjälp av tidigare erfarenheter som mitt pokerspelande har givit mig. Med anledning av att den här bloggen handlar om ekonomiska investeringar som på sikt kan göra mig "ekonomiskt fri" så vill jag först och främst säga följande till er läsare:

"Visst är det sant att man definitivt inte blir särskilt rik av poker och den som tror något annat vet inte hur spelet fungerar bakom stängda dörrar."

Det finns oerhört få människor som i det långa loppet faktiskt tjänar pengar på någon form av spel. Men som i många andra "yrken" finns det proffs och proffs får BETALT för att spela. Och det är just precis dessa pokerspelare som i långa loppet tjänar pengar på Poker medan alla andra i långa loppet betalar till dem.

Jag har spelat poker för riktigt stora summor såväl som för riktigt låga summor. Skillnaden är egentligen väldigt liten men enligt mig så är det förvånansvärt många nybörjare som är villiga att "gambla" för en mindre summa pengar än vad dem är för en större summa pengar.

Många duktiga pokerspelare gillade inte dessa låga nivåer eftersom dem visste att folk "gamblade". Spelare på lägre nivåer gjorde helt enkelt sällan några strategiska beslut eftersom förlusterna var relativt små (men ändå tusenlappar). För många var det helt enkelt "billigt" att gambla/chansa på bara tur på de lägre nivåerna.

Spelade man på lite högre nivåer så var det i princip ALDRIG någon som bara matade in pengar och hoppades att dem vann. De allra flesta som hade nått de lite högre nivåerna visste att det fanns ett mycket stort samband mellan framgång och strategi. Problemet är som alltid med spel att det är turbaserat i slutändan.

"Strategi gör skillnad"

Själv ansåg jag mig ha en liten fördel gent emot många andra spelare. Jag tyckte att jag tidigt insåg att det fanns oerhört lite strategi i poker när det väl gäller. I slutändan är det oerhört mycket tur (slump om vi pratar sannolikhetslära) som spelar in.

Påfallande ofta var skillnaden mellan en bra motspelare och en dålig motspelare nästan alltid att den bättre spelaren hade en bättre strategi. Det finns otroligt många strategier om du väljer att testa på poker (kortspel för den delen oavsett vad!) men gemensamt för en bra motspelare är nästan alltid att dem har en strategi som dem baserar sina beslut på.

Om förutsättningarna ändras så förändrades också deras strategi. Problemet med nästan alla former av spel är att det är just turbaserat och när jag spelade poker så var det i stort sett alltid turen som avgjorde vem som vann om flera bra spelare stod mot varandra. När jag tänker tillbaka på mitt pokerliv så är det knappt en endaste hand som jag vunnit utan att haft väldigt mycket tur. Men nästan varenda hand jag vunnit har jag vunnit eftersom jag valde att spela den efter min strategi.

Vad är sambandet mellan poker och ekonomi?

För att försöka hålla mig till ämnet och inte diskutera mer av min halv-mediokra pokerkarriär så var min bakgrund som pokerspelare av spelartypen "tight-aggressive". Med det menas helt enkelt att man spelar tight (slösar inte pengar i onödan) och sällan tar oödiga risker. När du väl väljer att ta risker så är du beredd att satsa mycket eftersom tillfället anses vara för bra att stå över.

Som jag redan nämnt så finns det mängder med strategier för just poker och spel i det stora hela. Tyvärr väljer förvånansvärt många att spela om pengar utan att ha någon som helst strategi och då blir förlusterna oerhört mycket större än vad dem hade varit utan en strategi.

Så det finns helt klart en del sanning i att "dumma människor spelar upp sina pengar". Dem hoppas ofta att på att vinna stort och letar efter "snabba pengar".

Under alla år som jag har handlat med aktier och diverse andra investeringar så har jag alltid förvånats över hur många som på fullt allvar verkar tro att det finns något som heter "snabba pengar". Ja - det finns duktiga investerare som gång efter gång lyckats med bedriften att "köpa vid rätt tillfälle och sälja vid rätt tillfälle".

För det otränade ögat så ser det ut som att dem tjänar "snabba pengar". Men det ligger mycket blod, svett och tårar bakom deras framgångar. Dem har också ett otroligt stort kontaktnät och man får vara oerhört, oerhört naiv om man tror att dem inte har tillgång till information som de allra flesta bara skulle drömma om att få tillgång till.

Men är det inte olagligt med insider-information?

Helt rätt att det är vad som i folkmun och i brottsbalken kallas för "insider-handel". Oavsett vad folk vill tro så är pengar = makt. Den som har mycket pengar har enorma fördelar jämfört med alla andra och i investeringssammanhang betyder pengar allt. I poker-världen kan man jämföra det med sin bankrulle (hur mycket pengar man har att spela för).

Duktiga investerare såväl som bättre pokerspelare har förstått att det finns ett samband mellan risk och avkastning. En duktig pokerspelare satsar inte hela sin bankrulle på en hand oavsett hur bra handen är. En duktig investerare satsar inte hela sitt kapital på en enda investering oavsett hur bra allting verkar.

Det finns ALLTID en risk med alla former av investeringar. En duktig investerare riskerar alltid att förlora hela sin investering p.g.a yttre omständigheter. En duktig pokerspelare riskerar alltid att förlora sin hand p.g.a yttre omständigheter. Vi kan kalla det tur eller otur för diskussionens skull.

Men en duktig investerare har en väl genomtänkt strategi och fattar sunda beslut baserat på rådande omständigheter. Sambandet mellan en duktig pokerspelare och en duktig investerare är att dem satsar sina pengar baserat på information och strategier för att maximera sin investering.

Jag nämnde tidigare att pengar = makt. Med det menar jag att när en investerare har extremt mycket pengar (som duktiga investerare tycks ha) så får dem mycket makt på köpet. En pokerspelare med mycket pengar (marker) kan relativt lätt pressa en sämre spelare som är fattig (mindre marker) till att fatta tuffa beslut.

Många bolag är beroende av deras pengar - dem är rädda att förlora dem. Många pokerspelare är rädda att förlora sina pengar. Deras stora kapital betyder att dem har makt att köpslå om information. Beroende på informationen dem får så kan det hända att dem behöver fatta ett tufft beslut.

Generellt sett så är det psykologiskt jobbigt att fatta bra och sunda beslut när man riskerar att förlora allt man äger och har. Detta vet de flesta rika investerar om och spelar gärna detta kortet på sin motspelare!

Pokerspelare fungerar precis likadant. Det är betydligt enklare att köpa information på ett pokerbord om du är "rik". När du har fått tag på bra information så fattar båda ett beslut baserat på ny information. Antingen ökar investeringen eller så minskar den. I vissa fall är båda beredda att satsa allt.

Gemensamt för både en duktig investerare och en duktig pokerspelar är också att dem kan värdera bra och dålig information och anpassa sin strategi efter det. Men du kan också använda dina pengar till att skrämma bort konkurrens.

Vad har jag lärt mig om ekonomi och investeringar från pokerspelande?

Listan skulle göras väldigt lång. Men för att försöka sammanfatta inlägget i några punkter så har jag lärt mig följande:
  • -Jag har lärt mig att jag måste ha en strategi och att jag måste följa den för att kunna utvärdera mina beslut.
  • -Jag har lärt mig att jag måste våga risktera mina pengar för att ha en chans att vinna något.
  • -Jag har lärt mig att när väldigt många är rädda för att förlora sina pengar så finns det oftast väldigt bra tillfällen att riskera mina egna!
  • -Jag har lärt mig att mina pengar kommer att öka och minska i värde med tiden. En bra strategi gör så att vinsterna blir högre än förlusterna med tiden.
  • -Jag har lärt mig att hantera en större förlust och analysera vad som gick fel så att jag inte fattar samma beslut igen under samma förutsättningar.
  • -Jag har lärt mig att hur duktig jag än är och hur mycket information jag än sitter på - så kan hela investeringen försvinna p.g.a yttre omständigheter som JAG inte kan kontrollera.
  • -Jag har lärt mig att sprida mina risker och diversifiera mig!
Jag har m.a.o lärt mig väldigt mycket om hur man kan hantera risker vid investeringar. Skillnaden mellan god avkastning och ingen avkastning är väldigt ofta beroende på din strategi kring riskhantering. Avviker man från sin strategi så blir man osäker på sina beslut och då blir konsekvensen att man fattar ännu sämre beslut.

Man måste våga ta risker för annars kan man inte vinna. Ju mer du riskerar destå större möjligheter till avkastning, men det gäller att lära sig att värdera situationen. Det spelar ingen roll hur mycket du satsar om du gjort en felaktig värdering och tagit en onödigt stor risk då kommer du förmodligen aldrig att vinna något i långa loppet.

Just det där med att riskera sina egna pengar när alla andra vill behålla sina är otroligt psykologiskt. Egentligen skall det inte spela någon roll eftersom alla bör fatta samma beslut under samma förutsättningar. Problemet är att den mänskliga hjärnan tänker helt annorlunda och det kan man många gånger utnyttja. Det är just därför som många proffs-investerare aldrig skulle fatta samma beslut om det vore deras egna pengar de investerar. Det är psykologiskt jobbigt att riskera sina egna pengar! Det finns mängder med forskning inom området som visar att avkastningen många gånger blir bättre om du låter någon annan hantera dina pengar ENLIGT din egna strategi!

En bra strategi bygger på att man har en sund riskhantering. Den skall innehålla åtminstone några grundläggande regler för hur du skall undvika större förluster och hur du tänker agera för att uppnå dina mål. Den skall också innehålla regler för hur och vad du tänker göra med eventuella vinster. Var hård mot dig själv och följ din strategi, ta inte ut svängarna för mycket. Då blir det i princip omöjligt att utvärdera din strategi eftersom du inte följer den! Fonder är många gånger praktexempel på där det finns en tillgänglig strategi men förvaltaren inte följer strategin.

Einstein sade att "dårskap måste vara att upprepa samma sak och förvänta sig ett annat resultat". Det är därför otroligt viktigt att lära sig att analysera misstag man begår och framförallt förstå varför dem sker. Om du gör en stor förlust så vill du kunna undvika det i framtiden förutsatt att du står inför samma situation igen. Tänk på att om du INTE tillhör den rikaste eliten så har du ALDRIG tillräckligt med information för att fatta dem bästa besluten. Men man kan många gånger titta på hur dem större investerarna agerar och sedan reflektera över varför dem gör som dem gör. Tyvärr är det väldigt ofta dem har tillgång till information som du och jag aldrig kommer få ta del av.

Sist men inte minst så måste du inse att det finns en hel del saker i livet som du aldrig någonsin kommer kunna påverka. Jag väljer att kalla det yttre omständigheter. Det är därför viktigt att sprida riskerna så att du inte riskerar hela ditt kapital på en enda investering. Samtidigt måste du också förstå att flera enskilda investeringar kan bli påverkade av samma yttre omständigheter så även om du har spritt dina risker så betyder det inte att du har en god riskspridning.

Allt detta är egentligen saker som de flesta pokerspelare har lärt sig den hårda vägen. Enskilda misstag är helt OK om risken är acceptabel. Enskilda misstag kan få förödande konsekvenser om risken är för hög. Detta gäller i allra högsta grad även på börsen!

Så tänk på det/reflektera över detta innan du anklagar någon som spelar för att vara dum och inte ha något ekonomiskt sinne! Själv värderar jag "Spelteori" oerhört mycket i strategiska diskussioner om just ekonomi!

2 kommentarer:

  1. En gång i slutet av gymnasiet använde vi (pokerspelande vänner) halv på skoj halvt på allvar sannolikhetslära för att räkna ut hur mycket högre gymnasiebetyg vi hade fått om vi använt alla de XXX tals timmar vi spelat poker till att studera istället. Vi kom fram till att vi hade fått runt 4.6-4.8 istället för faktiska 4.3 i slutbetyg. Frågan är vad vi hade haft för nytta av det, det gick ju bra för oss ändå. Och vi hade ju trots allt väldigt kul då vi spelade poker och man lärde sig en hel del om sig själv och andra, saker som man inte ens förstod förrän man blev mkt äldre..

    SvaraRadera
  2. Hej Road och tack för kommentar! Jag tror du har en poäng med det du säger att man förmodligen inte hade blivit särskilt mycket bättre av att plugga mer. Jag tillhör ungefär samma skara och spenderade helst så lite tid som möjligt i skolan och snittade mellan 4 och 5 (omsatt till det betygsystemet).

    Hade förmodligen kunnat få bara 5 rakt av men varför anstränga sig mer än man absolut behöver? Det hade överhuvudtaget inte gynnat mig alls. Jag spenderade oerhört mycket tid på poker och tv-spel/MMOs. Mycket strategi och än idag tror jag att jag lärt mig mer på egen väg än vad skolan någonsin kunde lära mig om ämnet.

    Spelar man poker så träffar man ju dessutom på människor från alla samhällets klasser och det lär man sig väldigt mycket av.

    Jag tror fortfarande att man har väldigt lite nytta av höga betyg. Skolan är ju tyvärr välkänd i Sverige och speciellt på universitet för att lära ut meningslös dynga till studenter och dessutom under förutsättningar som du aldrig jobbar under i verkliga livet.

    Men framförallt så är det sällan de "bästa studenterna" är dem bästa inom yrket ett par år senare. Det finns väldigt sällan något bra samband mellan höga betyg och att vara bra på något.

    Tycker du skall klappa dig själv på axeln och inse att du också var smart nog och inse det under din skolgång och att du inte slösade bort den på att plugga lite extra till ingen nytta :)!

    SvaraRadera