Tidigare i veckan kom uppgifter att L-toppen Emma Carlsson Löfdahl hade hyrt sin makes BRF i andrahand (något som faktiskt dessutom är kontraktsbrott för hennes Make) och samtidigt lyft full ersättning för bostaden från regeringen. Närmare bestämt 13000:-/mån (8600 ersätts) extra trots att hon inte hade rätt till mer än ca 3000:-/mån.
Man läser vidare att regeringen bara täcker kostnader för bostaden i Stockholm, d.v.s hyran. I det här fallet var ju hyran exceptionellt låg som den ofta är i Stockholm i gamla välskötta BRF:er.
Det verkar vara en ganska lukrativ affär att hyra ut sin BRF i andra hand i Stockholm. Tänk att kunna få 13000:-/mån tillbaka för något som du endast betalar 2200:-/mån på? Det är många enkla tusenlappar i månaden - speciellt om man inte behöver den!
Men det finns tyvärr regler för att förhindra exakt just sådana här missbruk. Mig veterligen är det sällan någon blir "vräkt/uppsagd" från sin BRF av den här anledningen då bevisbördan är mycket svår och skyddet mot dig som ägare av BRF väldigt stort.
I princip skall alla BRF:er godkänna en andrahandsuthyrning och det finns väldigt strikta regler för när/hur det får godkännas. Men om du inte berättar för dem....så vet ingen om det....och det klarar du dig i 99,99% av fallen väldigt länge på.
Men när man är offentlig person som en politiker i regeringen - ja då kan du 100%igt räkna med att sådan't här grävs fram ganska snabbt. Är det verkligen värt risken undrar jag? Det verkar ju så med tanke på alla som gör det!
Är någon överhuvudtaget förvånad över att politiker fuskar såhär?
För mig kommer det verkligen inte som någon överraskning. Som konsult ser man hur mycket fusk som helst - fusk man inte kan göra något åt men fortfarande bli irriterad på. Jag är själv inte det minsta förvånad över att det förekommer i den allra högsta eliten i Sverige.
Man skall leva som man lär brukar det heta.
Så vad händer på riksnivå när politiker gång-på-gång beter sig såhär? Ja det är väl inte så svårt att räkna ut att när man "leder sitt land såhär" så påverkar det alla underliggande anställda i samma riktning. M.a.o - det försvinner mer skattepengar på extra milavdrag, rut/rot som aldrig utförts, renoveringar som aldrig utförst för att få ner den tramsiga reavinstskatten o.s.v.
Kort och gott - man visar ju gång på gång från dem som styr att det är helt OK att hålla på att fuska och inte följa reglerna....så länge man inte blir påkommen! Det sänder helt enkelt ut helt fel signaler om att det är OK att fuska!
En vanlig medborgare kommer inte undan lika billigt
MEN - det är skillnad på folk och folk! Få människor som medvetet fuskar med sin deklaration för att tjäna några extra tusenlappar på t.ex milavdrag etc kommer undan så lindrigt som att bara behöva betala tillbaks det.
Tvärtom...om JAG skulle göra det så blir jag för det första av med ersättningen för SAMTLIGA mina milavdrag ÄVEN dem jag är berättigad till! Jag har ju gjort fel. Dessutom blir det straffböter och straffskatt för att man kommit in med felaktiga uppgifter.
På de flesta företag klassas detta som bedrägerier - och utreds som förskingring. D.v.s ganska hårda straff och i många fall till och med fängelse om det pågått under så lång tid som i Emma's fall. För det här är ju absolut inget misstag, det är ett medvetet val.
Självklart har hon förstått vad hon har gjort - man är bra jävla dum i huvudet (ursäkta språket) när man skyller på att hon inte vet vad hennes man gör med pengarna. Men jag är inte det minsta förvånad.
Det är trots allt en fråga om "Risk vs Reward" om man pratar pokertermer. I potten finns 8600:-/mån (13000 för sin Make) och risken är relativt liten att någon synar din bluff. Jag vet flera nära och kära som gjort liknande saker genom åren (hyra ut sin BRF i andra hand utan BRF-tillstånd) och det är mycket pengar att tjäna på det.
Om vanliga medborgare är fullt medvetna om vad dem gör - så är garanterat politiker det eftersom dem borde veta att dem kommer bli granskade förr eller senare. Att dem sedan gör som strutsen och låtsas som att ingenting kommer att hända - det verkar vara ett virus som sprids i rask takt på hög nivå i Sverige.
Men jag reflekterar också om hur jag själv skulle gjort i samma sits och försöker se varför.
Skall vi verkligen döma henne så hårt? Hur hade jag själv gjort?
Jag tycker inte att man skall se mellan fingrarna på vad hon eller hennes make har gjort. Hon har definitivt gjort fel, satsat högt och hennes bluff blivit synad. Hennes make har egentligen bara lurat sin BRF och skall därför uteslutas och rätten att bo där bli förbrukad. Men jag reflekterar över om det hon ändå har gjort är så jävla fel egentligen?
Själv hade jag resonerat såhär i samma situation - Hade min arbetsgivare erbjudit mig upp till 8600:-/mån för en andra bostad p.g.a mitt jobb kräver det. Så kan jag säga att jag hade ju inte gått och tittat på en bostad i 2000:-/mån segmentet utan jag hade kort-och-gott lagt mig på nivån runt 8600:-/mån. (13000:-/mån är inte vad regeringen ersätter)
D.v.s även om jag inte hyrt min Maka's BRF i andra hand och lyft full ersättning så hade kostnaden för min arbetsgivare blivit densamma. Jag är helt övertygad om att hade hon INTE löst det på detta viset så hade notan inte blivit ett dugg billigare för oss skattebetalare.
Hon är trots allt anställd av Regeringen och har en förmån att dem betalar en bostad åt henne upp till 8600:-/mån. Jag tycker man är naiv om man trot att det blivit billigare för sverige om hon gått andra hållet - hyrt en lägenhet i andrahand. Det hade kostat sveriges Skattebetalare 8600:-/mån i vilket fall som helst.
Däremot tjänar hon brutalt mycket extra i månaden på detta upplägget. Pengar som hon egentligen inte har rätt till. Där har hon gjort oerhört mycket fel. Så kan man inte missbruka sin arbetsgivares förtroende - för det är tyvärr inte en löneförmån utan det är ett UTLÄGG. Utlägg får av juridiska skäl endast täcka faktiska kostnader. Så det råder ingen tvekan om saken om att det är bedrägeri mot sin arbetsgivare när man begär utlägg för kostnader som inte existerar!
Själv skulle jag aldrig gjort så! Men jag hade heller aldrig tittat på något som var varken billigare eller dyrare än drygt 8600:-/mån. D.v.s maximalt vad jag får tillbaks från min arbetsgivare. Stockholm är lite extremt så man kommer ingenstans på 8600:-/mån.
Jag tycker faktiskt att man skall få göra vad man vill med sin BRF utan sin styrelse tillåtelse, men lagar sätter P för det. Istället har man kommit på den briljanta idén att du i verkligheten inte äger ett skit utan bara din rätt att bo i ytan innanför skalet på din del av fastigheten.
Så går det när korrupta politiker stiftar lagar som skyddar korrupta styrelser. För er som inte bor i BRF kan jag säga att en BRF:s styrelse är som en Regering oftast. Någon sitter vid makten och bestämmer vad alla andra får säga, tycka och tänka.
Jag har träffat många BRF-styrelsemedlemmar som hyrt ut sina lägenheter i andra hand - trots att det strider mot reglerna. Men återigen....om ingen vet om det så kan ingenting hända. I slutändan finns det få sätt att tjäna extra pengar som privatperson. Inte särskilt förvånande att man gör vad man kan om det finns möjlighet. Risken är trots allt nästan obefintlig att bli påkommen - och även om du blir det så kan du alltid komma undan ändå.
Vad tycker du? Skall det vara OK att hyra ut sin BRF i andrahand?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar