Spartips - behöver man bry sig?

Korta svaret är att vill man spara pengar så behöver man bry sig om sin ekonomi. Men i många artiklar och diskussioner om just sparande så förekommer ungeför samma spartips om-och-om igen.

Ni har hört det förr....för att spara pengar tänk på följande:

(mina reflektioner om spartipsen kommer i separata inlägg framöver, först följer en liten diskussion om ekonomi, ekonomer samt FIRE generellt)

• -Ha med dig matlåda till jobbet.
• -Använd cykel istället för bil.
• -Äg helst ingen bil.
• -Skaffa mindre boende.
• -Ät aldrig ute.
• -Köp inte prylar du inte använder.
• -Köp begagnade prylar.
• -Sälj prylar du inte längre använder.
• -Minska dina fasta kostnader genom att dra ner på diverse tjänster/abonnemang.

....ja listan kan göras egentligen hur lång som helst. Men som rubriken lyder, behöver man verkligen bry sig om alla dessa tips? Jag tycker att det har blivit lite av en trend på senare tid att många artiklar i välkända tidsskrifter fokuserar på hur man minskar sina kostnader när de istället borde fokusera på att få folk att spara.

Själv tycker jag helt enkelt att det stora problemet för många är inte att de har stora kostnader eller låga intäkter....det stora problemet är att de inte har en aning om vad de spenderar sina pengar på och därmed inte bryr sig om sin ekonomi.

Det viktigaste är att få sin ekonomi i balans så att det överhuvudtaget finns en möjlighet att spara något. Därför tycker jag att de flesta av de s.k spartipsen inte handlar så mycket om just sparande utan snarare att få kontroll över sin ekonomi.

Den mest grundläggande mattematiken bakom en ekonomi i balans är att du inte kan ha högre kostnader än du har intäkter. Det är mycket enkelt faktiskt. Men varför hamnar människor då så ofta i problem när det är så enkelt?

Jag har faktiskt inte en aning, men det är tyvärr sanningen att de inte har koll på sina kostnader och sina intäkter....de har helt enkelt en ekonomi i obalans som måste städas upp.

Har man hamnat i den situationen så tycker jag helt klart att de flesta "spartips" i listan ovan kommer att underlätta att ekonomin hamnar i balans igen. Alla punkter är troligtvis inte möjliga att genomföra men en hel del av dem skulle hjälpa sådana personer i positiv riktning.

Men behöver man egentligen bry sig om man har en ekonomi i balans? D.v.s högre intäkter än kostnader?

Egentligen behöver man inte bry sig så mycket. Det finns redan förutsättningar till ett sparande varje månad. Den gamla klyschan att det räcker att man sparar något är faktiskt väldigt sanningsenligt. Problemet är väl att många har svårt at skilja på buffert (kortsiktigt sparande) och investeringar (långsiktigt sparande).

När jag diskuterar lite ekonomi bland kollegor (som alla tjänar relativt OK med pengar) så är det nästan ingen som förknippar sparande med investeringar. Det diskuteras nästan alltid buffertar och det anses vara ett sparande. Lyfter man frågan om aktier så rynkar de flesta på ögonbrynen och berättar deras upplevelser av börsen (sällan goda erfarenheter).

Det spelar tyvärr oftast mindre roll om man försöker leda diskussionen till att det är ett långt sparande på 10+ års sikt, inte allt för sällan får man konstiga blickar och kommentarer att det inte går att låsa upp pengar på så lång sikt.

Då brukar jag oftast nämna att man skall aldrig investera pengar som man behöver på kort sikt. Ibland går det upp för mina kollegor att det faktiskt inte är ett sparande som de reflekterat och tänkt på. Nämligen att på 20-års sikt så kan en ynka tusenlapp sparad i månaden generera miljoner så länge man är konsekvent i sitt sparande.

M.a.o så är det mer intressant att reflektera över hur lång sparhorisont du har tänkt dig. Tyvärr pratas det sällan om det i dessa artiklar utan det är ett enormt fokus på att hålla kostnader nere. Jag tror tyvärr det kommer från att många av dessa ekonomer ger företagsrådgivning till börsnoterade bolag.

Där argumenterar jag så gott som dagligen med många s.k ekonomer som bara fokuserar på kostnader istället för andra åtgärder. En investering på 10-års sikt kommer ALLTID vara bättre än kortsiktiga lösningar för att minimera kostnader för stunden. Synar man många ekonomers tips så är de tyvärr väldigt kortsiktiga i sitt tänk.

I just företagsvärlden så innebär det att många borde tänka mer som Amazon och fatta de flesta besluten på 10-års sikt och i många beslut totalt ignorera investerare från börsen. Börsinvesterare som många gånger bara tittar på - i bästa fall 2-3 års sikt. Men finansvärlden är mycket tuff och vill tjäna pengar så fort som möjligt innan man gör en "exit" från sin investering. Så jag är inte förvånad att de många spartips som dyker upp påminner väldigt mycket om hur företagssaneringar fungerar.

Jag kan definitivt berätta för er utifrån egna erfarenheter att de flesta kortsiktiga beslut kostar mer pengar långsiktigt än någon kan tänka sig. Inom IT-branschen framförallt, men det gäller övriga branscher också....så diskuteras OPEX vs CAPEX. D.v.s löpande kostnader (OPEX) ställs mot investeringskostnader (CAPEX) som bara är en engångspost. I nästan samtliga ekonomiska diskussioner där ekonomer fattar s.k ekonomiska beslut så väljer man en högre OPEX-kostnad framför en CAPEX-kostnad.

Underförstått, man väljer helt enkelt att betala betydligt högre kostnader under en 10-års period eftersom man inte vill ta en investeringskostnad (kontant) just nu. En någorlunda smart person inser snabbt att det här inte var så genomtänkt från ett ekonomiskt perspektiv. Som ni säkert förstår så är det här knappast ett ekonomiskt sunt beslut eftersom det är betydligt dyrare att göra så....men våra nationalekonomiska och handelshögskolor förespråkar denna modellen. D.v.s vi utbildar våra ekonomer till att lära sig att fatta kortsiktiga beslut som håller kostnader nere för stunden istället för att se på totalkostnader över en längre tidshorisont.

Samtidigt finns det exempel på många ypperligt lönsamma bolag som förespråkar amazons modell och de har utan tvekan den bästa tillväxten och väldigt fina balansräkningar. Som man bäddar får man ligga framöver.

Jag tycker inte att privatekonomi är någon som helst skillnad. Att vara ekonomisk innebär inte nödvändigtvis att man är snål eller sparsam. Det handlar heller inte om att ha varken höga intäkter eller låga kostnader. Det handlar om att fatta sunda och genomtänkta beslut om pengar som långsiktigt påverkar balansräkningen positivt.

D.v.s om du har koll på dina kostnader och dina intäkter så handlar det om att fördela pengarna på ett sätt som passar din livsstil. Om du sedan känner att du VILL spara pengar till framtidens behov så måste du faktiskt veta hur lång tid du har tänkt att spara.

Det viktigaste är faktiskt följande:

• -Din sparhorisont i tid (ju längre, ju bättre)
• -Att du är konsekvent i ditt sparande (någonting varje mån)

Det spelar faktiskt inte överdrivet stor roll vad dina kostnader är på en 20-års period så länge du kan spara konsekvent under en 20-års period så kommer dina investeringar troligtvis att göra dig glad. Kontinuitet är nyckeln till framgång.

Du har säkert hört talas om FIRE om du läser denna bloggen och där är tidshorisonten många gånger mycket kortare....5-10 år är inte ovanligt. Stöter du på begreppet FIRE så ser du att många sparar flera tusenlappar i månaden och inte sällan över 10,000:-/mån.

Där spelar kostnader en betydligt viktigare roll eftersom det blir en s.k hävstångseffekt. Drar man ner på kostnader så ökar sparandet vilket förkortar sparhorisonten.

Men för de allra flesta som inte bryr sig om FIRE eller har några planer på det, så skall man nog tänka på 20-års sikt och då räcker 1000:-/mån i sparande väldigt långt. Det viktigaste är som sagt var att man sparar något och att man fortsätter att göra det varje månad.

Jag nämnde att jag tycker att de flesta spartipsen i början av inlägget inte passar in för de flesta som vill spara på längre sikt. Vad menar jag egentligen med det?

De är nästan uteslutande till för de få personer som tänker spara extremt mycket på väldigt kort tid eller för att sanera en ekonomi i obalans. Efter 5-10 år så fortsätter de leva med låga kostnader eftersom utdelningarna då täcker det. Slutmålet är att så fort som möjligt leva på sina investeringar och då måste de fasta kostnaderna också vara extremt låga - annars är tidshorisonten för kort. Beroende på hur man ser på saken så görs stora uppoffringar som för många personer skulle vara helt otänkbart. De väljer helt enkelt att göra stora förändringar i sina liv för att uppnå sitt mål! Absolut inget fel med deras sätt att agera - men det ÄR extremt och MÅNGA är inte villiga att göra alla uppoffringar som krävs för att nå målet på 5-10 år!

För den som har hamnat i ekonomiska trubbel så hjälper tipsen till att få ekonomin i balans igen. Här är det omvänt och de har istället extremt höga kostnader i förhållande till sina intäkter. Det finns m.a.o inget som helst utrymme att spara något varje månad, tvärt om...det finns inga pengar kvar för att ens täcka månadskostnaderna. Ekonomin behöver saneras, och då fungerar många spartips väldigt bra. Nästan samtliga tips påverkar ekonomin positivt redan på en väldigt kort tidshorisont. Det är detta som lyxfällan är väldigt bra på att visualisera på TV. Exakt såhär gör många ekonomer dessutom i företag som blöder pengar. Kortsiktiga lösningar som minimerar kostnader.

Sätter man det i perspektiv så är tidshorisonten väldigt viktig när man pratar sparande. Det finns en direkt relation mellan din investerade tid och ditt investerade kapital. Det där verkar inte vara helt lätt att förstå när man diskuterar ekonomi.

Inom bloggosfären är det många som har som slutmål att sluta jobba och göra vad de vill med sin tid, mig inklusive. Målet är ofta 5-7 år bort. Summan som krävs är någonstans runt 4,000,000:- för att generera en inkomst/mån som går att leva hyfsat på - förutsatt att du har låga kostnader. En mer realistisk summa för ett mer "normalt" liv är upp mot 6,000,000:-.

Det spelar m.a.o inte särskilt stor roll hur man kommer dit så länge man kommer dit. En kortare tidshorisont medför per automation ett störe månadssparande. En längre tidshorisont medför att du kan spara betydligt mindre per månad men ändå nå målet. Detta är alla FIRE-invigda väl medvetna om.

Men jag tycker det borde talas mer om det i allmänna artiklar och tidningar som har betydligt större läsarkrets. Alla kan uppnå ett ekonomiskt mål och det kommer ta olika länge beroende på vilken situation man befinner sig i.


Om du har en tidshorisont på 20-år för att uppnå ditt mål så krävs det en väldigt liten ekonomisk insats varje månad för att uppnå målet. Men om du istället vill ner på 10 år eller extrema 5 år, ja det kommer inte hända om du inte samtidigt gör omfattande förändringar i din livsstil. Men för de allra flesta är det fullt rimligt under en tidshorisont på 20+ år.

Det innebär egentligen att om du börjar ditt sparande när du är 30 så kan du förmodligen med god marginal pensionera dig någonstans runt 45-50-år beroende på om man räknar med eventuell tjänstepension. Detta är dessutom fullt rimligt utan att göra drastiska förändringar i hur du lever ditt liv -men du kommer behöva göra någon förändring...nämligen att konsekvent spara varje månad!

M.a.o skulle jag vilja satsa pengar på att det är betydligt enklare från ett rent rent ekonomiskt perspektiv att satsa på det jämfört med s.k FIRE alternativet på 5-7 år.

Som avslutningsvis vill jag dock säga att det ÄR svårt att vara konsekvent över en längre tidsperiod - tänk på det om du funderar på att börja spara till att bli ekonomiskt fri! 20+ år är en väldigt lång tidshorisont det krävs blod, svett och tårar för att fullfölja en sådan plan. Tänk på att ränta-på-ränta effekten är din bästa vän över 20 år!