tisdag 5 mars 2019

Revolut - Nästa bolag att granskas?


Det kan verkligen inte vara kul att vara bank just nu. Jag tror att hela den här historien som började med Danske Bank förra året inte är över än på länge. Många gånger brukar det vara så, att det börjar med en granskning av ett företag....sedan eskalerar det till att granska hela sektorn.

Och på något sätt kan jag bara inte förstå hur man skjuter över ansvaret på företag och förväntar sig att dem skall göra polisens/regeringens jobb. Om man nu är så rädd för att kriminella skall få tillgång till pengar så kanske det är dags att göra något åt deras kriminella verksamhet istället för att begränsa "hederliga" företag från att göra det dem är bäst på?

Men i sann socialistisk anda så är det alltid någon annans fel och man gör allt man kan för att flytta över ansvaret till fel instans.

Har ni hört talas om Revolut?

Om inte så är den korta varianten att det är en form av digital bank där du använder dig utav en app. Affärsidén är att du skall ha tillgång till dina pengar över hela världen i den valutan du vill spendera dem i.

Grundaren av bolaget är Nikolay Storonsky vars pappa är ingen mindre än Nikolay Mironovich Storonsky som är "General Director" på ryska Gazprom. M.a.o det är knappast en vild gissning att det har gått en hel del pengar åt det ryska hållet med den bakgrunden.

Varför granskas dem?

  1. För det första så har dem vuxit i en löjligt snabb takt och värderas nu till ca 21Miljarder SEK. Det är oförskämt mycket på så kort tid (2015). 
  2. För det andra så sparkade de ganska nyligen sin finanschef med motiveringen att dem letade efter någon med större internationell erfarenhet.
  3. För det tredje så hade de "glömt att slå på" sina interna system för att upptäcka penningtvätt under perioden juli - september 2018.
  4. För det fjärde så uppges dem tvinga och hota sin personal på ett väldigt provokativt sätt, men det sticker nog bara i ögat hos de flesta....men det har sänkt bolag förr.
  5. För det femte så är dem en relativt stor aktör inom kryptovalutor. De är dessutom låsta till Revoluts digitala plånbok.
  
Varför skulle Revolut ha rent mjöl i påsen?

Utan att ha något förutom spekulationer att komma med så ser jag inte hur Revolut skulle bli skonade i den hetsjakt som just nu pågår mot banker. Att grundaren från detta bolaget dessutom också härjar mycket i de baltiska regionerna samt härstammar från en familj med *mycket tydliga kopplingar* till ryska Regeringen .... ja gräver man bara tillräckligt djupt så kommer det finnas penningtvättskopplingar till Ryssland här också. Det råder det inga som helst tvivel på!

Så jag tror att det finns en risk att Revoluts fantastiska framgångssaka kommer att bromsa in. Vad tror du? Använder du Revolut?

måndag 4 mars 2019

Swedbank - vad får jag för pengarna?

I sedvanlig ordning när det stormar kring storföretag så är pressen inte sen med att försöka smutskasta bolag. Jag har läst många artiklar senaste dagarna som handlar om hur diverse nyhetstidningar intervjuar kunder i Swedbank med syftet att försöka visa den stora massan att kunderna inte accepterar det Swedbank håller på med.



VAD exakt är det dem inte accepterar? Att Swedbank försöker tjäna pengar? Ledsen att behöva säga det men det är inte ditt bekymmer som KUND att bry dig om hur din leverantör tjänar pengar på dig. Passar det inte så välj ett annat bolag - enkelt.

VolvoCars råkade ut för en liknande smutskastning när man drog in bonusen för anställda, men det är en annan diskussion. För att återgå till ämnet...

Det anmärkningsvärda tycker jag snarare är att många av Swedbanks kunder nu helt plötsligt verkar bry sig om vad deras leverantör använder sina kunders pengar till. Det kan väl ändå inte komma som en överraskning att Swedbank's absolut största mål är att tjäna så mycket pengar som möjligt?

Att dessa kunder överhuvudtaget använder Swedbank som bank för sina egna lån och tjänster säger egentligen mer om dem som person/kund än om Swedbank som företag. Själv kan jag inte finna ett endaste argument till att använda Swedbanks tjänster om man bryr sig om vad sina egna pengar spenderas på. Dem har aldrig varit billigast, aldrig bäst....men dem är störst!

Själv lämnade jag bolaget så fort jag blev myndig - jag insåg tidigt att det här var ett företag med skyhöga avgifter för precis allt!

Jag läser vidare och ser att dem här personerna kräver både det ena och det andra av Swedbank. Och det är nästan så att det framställs som att dem har blivit personligen förolämpade av bolaget och kräver att VD:n tar ett privatflyg till dem och ber om ursäkt öga mot öga.

Jag ber om ursäkt nu till dig som läsare då du kanske är en av dem här personerna....men ärligt talat - byr du dig VERKLIGEN om hur ett bolag sköts? Du bryr sig troligtvis bara om vad du betalar för dem tjänsterna du nyttjar....Swedbank är absolut inget undantag.

Du vill väl ha bästa tjänst till bästa pris? Eller i alla fall inte betala mer än nödvändigt för dina banktjänster? Kanske vill du inte vara kund hos ett bolag som inte matchar dina moraliska och etiska värderingar? Men oftast är det priset du betalar för en tjänst som avgör om du är nöjd eller inte.



Så om du helt plötsligt, bara sådär, bryr dig om hur Swedbank försöker tjäna pengar (för tro mig, det är deras absolut högsta prioritet att tjäna pengar på dig och andra kunder som dig!) så undrar jag varför DU inte bryr dig om att byta bank istället?

För mig som aktieägare i Swedbank är det såklart inte så jag vill att du skall göra. Tvärtom - jag vill väldigt gärna att du är kvar hos Swedbank och betalar dyrt för dina lån och bankkort. Det tjänar Swedbank på och det tjänar jag och alla andra aktiägare på!

Problemet är väl att du som kund inte tjänar särskilt mycket på det och det finns många bättre alternativ om du nu tycker att Swedbank beter sig så dåligt! Gör något åt saken - men förvänta dig knappast en ursäkt från dem.

Swedbanks ledningsgrupp kommer att försöka fatta så bra ekonomiska beslut som möjligt för bolaget som helhet. Ibland går det bra, ibland går det dåligt. Sista ordet är inte sagt ännu i den här härvan...men det påminner lite granna om Volkswagen's Dieselskandal.

I slutändan är jag helt övertygad om att alla inblandade parter mycket väl vet vad dem har fattat för beslut och vad dem har gett sig in på. M.a.o är jag helt övertygad om att eventuella böter är inräknade i eventuella beslut som fattats OM man nu visste om att man hade en teoretisk chans att bli bötfälld för penningtvätt.

Swedbank har en uppgift! Att tjäna pengar på dig som kund till oss aktieägare. Med eller utan böter. Med eller utan kontroversiella affärer. Med eller utan just DIG som kund!

Är det verkligen bara jag som inte förstår varför man inte bara byter bank om man nu är så missnöjd? Det är trots allt i princip gjort på 5-10 minuter idag.

söndag 3 mars 2019

Sparkvot - vad innebär det egentligen?

Det kan inte ha undgått någon att de flesta som diskuterar ekonomi och långsiktigt sparande, åtminstone i bloggform, använder sig utav en Sparkvot för att definiera hur mycket man sparar varje månad.

Jag behöver knappast gå igenom vad det är mer än att snabbt säga att det är ditt sparande dividerat med dina nettoinkomster. Men tittar man lite djupare på det så är det inte så självklart att definiera exakt vad som ingår i just "Sparande".

Så innan jag går in på en liten djupare diskussion om sparkvot så kanske man skall reflektera över vad begreppet "sparande" innebär? Jag väljer i.a.f att göra det!

Många ser nog sparande som någon form av buffert av pengar som kan användas vid ett senare tillfälle.Men det finns många alternativ till pengar när det gäller sparande!


Wikipedia definierar sparande såhär:

"Sparande är i vardagligt tal att lägga undan pengar för framtida bruk. Besparingarna kan samlas som kontanter, bankkonto, obligationer eller aktier. Man kan snåla med utgifter, men även spara överbliven inkomst. "
Också, enligt Wikipedia, så går det att definiera Besparingar såhär:

"I en defensiv finansieringsplan letar man efter sätt att spara pengar och minska utgifterna. Det är inriktat på att spara överallt där man kan, som att leta efter det billigaste mjölpriset, alltid släcka lyset i rum där man inte befinner sig, spara några kronor med kuponger.
Man kan spara pengar till en aktuell utgift, framtida utgifter och framtida kriser."


Den kanske viktigaste definitionen, som jag också tycker är korrekt, är hur man ser på det ifrån ett Nationalekonomiskt perspektiv:

"Inom nationalekonomin är sparande definitionsmässigt den del av hushållens och offentliga sektorns inkomster som inte går åt till konsumtion"


Med andra ord är det inte helt lätt att faktiskt komma överens om en standard för vad som inkluderas i en sparkvot eftersom sparande är ganska flytande term och helt beroende på vad som räknas med och vad som exkluderas.

Jag tycker personligen inte att man skall krångla till det allt för mycket. För min egna del så räknar jag det som vad jag sätter in på ett långsiktigt sparande EFTER att alla andra räkningar blivit betalda!

Det innebär att om jag tjänar 33500:- och sätter in 6700:- till min portfölj så blir min sparkvot:
6700 /33500 = 0,2 eller 20%.

Jag väljer helt enkelt att räkna effektivt eftersom det är vad jag sätter över netto från min inkomst. Det finns några dolda kostnader inkluderat i detta som skulle kunna påverka sparandet:
  • -Bolånet ammorterar jag 5000:-/mån på
  • -CSN ammorterar jag ca 500:-/mån på
  • -Jag har ett förmåndligt rikskupongkort för ca 1900:-/mån som belastar min bruttolön.
  • -Jag har personalabonnemang på diverse tjänster inom kommunikation. 
  • -Jag äter alltid ute p.g.a resor och då köper jag ofta 10-kort så man får 11:e lunchen på köpet.



Min poäng här är att jag skulle kunna inkludera så väldigt mycket mer i mitt "sparande" och därmed påverka min sparkvot.

Väljer jag att räkna med mina lån som sparande - så ökar min sparkvot drastiskt:
6700+5000+500/33500 = 0,36 eller 36%.

Jag tycker ärligt talat inte att det känns rätt att räkna det som så, däremot så är det sanning att ditt boende faktiskt är en del av ditt sparande om du har ett bolån. Eftersom jag har rörlig ränta så påverkas ju mina fasta kostnader av räntor ju mer jag ammorterar. Går räntan upp ytterligare så är effekten ännu större.

I slutändan så handlar det om att man någon gång skall kunna ställa sig upp och säga...

"ÄNTLGEN!!" 

Precis som Gert Fylking!

ÄNTLIGEN kan jag göra mig 100% skuldfri - om jag skulle vilja?

Så jag tycker det är bättre för min egna del att också göra en beräkning av mina nettoskulder och helt enkelt se hur den minskar. Där inkluderas portföljen, alla övriga sparanden, alla lån osv och mäter egentligen hur långt jag har kvar tills den dagen jag kan kalla mig "fri" och får säga ÄNTLIGEN är jag skuldFRI!

Men det är inte det samma som att bli ekonomiskt fri!

Det finns ett väldigt stort samband mellan din sparkvot och hur lång tid det tar att bli ekonomiskt fri!

Ekonomisk frihet handlar ju om att ha ett kassaflöde som gör det möjligt att göra vad du vill med din tid. All tid blir helt enkelt fritid istället! För att göra det behöver man spara relativt länge. Hur länge du behöver spara beror på hur mycket du sparar i månaden.

Hur mycket du kan spara i månaden beror på en rad andra faktorer som du faktiskt kan påverka själv och det har inte särskilt mycket att göra med hur mycket du tjänar utan hur mycket fasta kostnader du dragit på dig.

När du har ett kassaflöde som genererar tillräckligt med pengar för att täcka samtliga fasta och rörliga kostnader varje månad - först då kan du kalla dig ekonomiskt fri! Detta gör att för att kunna fortsätta leva precis som du gör just nu så är sparkvoten av extremt stor betydelse för hur lång tid det tar att generera ditt kassaflöde.

I min takt med drygt 20% på denna portföljen så kommer det ta mig ca 15 år innan jag genererar drygt 20000:-/mån. Skulle jag öka sparkvoten till 30% skulle jag minska tiden till ca 8 år. Så stor effekt har ditt sparande på framtida kassaflöde!

Så vad jag egentligen vill säga med det här inlägget är....lura inte dig själv, räkna på hur mycket du sätter undan varje månad och lura inte dig själv med att beräkna bolån, csn-lån och övriga utgifter som egentligen inte är ett sparande för ditt kassaflöde!

Var ärlig mot dig själv - jag lovar att du tackar dig själv senare så du inte blir besviken!

Till sist det kanske viktigaste som många glömmer bort - LEV LIVET och spara inte så mycket att du glömmer bort dig själv! Pengar gör dig inte lyckligare, jag lovar!!

lördag 2 mars 2019

Fritt rörelsekapital - när företag lånar från sina kunder

Jag tror säkert att många av er har koll på vad det innebär men jag tänkte ändå ta upp ämnet och reflektera lite  av det. Ekonomi har ju en del krångliga termer som man kanske inte riktigt förstår hur dem används?

Fritt rörelsekapital är ofta et sådan't "buzzword" som dyker upp i många rapporter. Men vad innebär det egentligen för dig som aktieägare?

I grund och botten betyder det att företag lånar pengar i förskott av sina kunder för investeringar.

Det här behöver man kanske reflektera lite över?

Låt oss titta närmare på den ekonomiska definitionen för vad rörelsekapital är och sedan diskutera det kort!

"Rörelsekapital är en redovisningsterm som betyder samtliga omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. Den engelska termen är working capital. Det är det kapital ett företag behöver för att finansiera den löpande verksamheten.

Genom att utgå från balansräkningens poster kan rörelsekapitalet principiellt räknas ut på två olika sätt. Ett sätt är att subtrahera de kortfristiga skulderna från omsättningstillgångarna.

Ett annat sätt är att subtrahera eget kapital, obeskattade reserver, avsättningar och långfristiga skulder från anläggningstillgångarna. Rörelsekapitalet kan bindas i likvida medel, varulager, kundfordringar och säkerhetspengar. "
Det är lite invecklat

Eftersom ekonomer sällan tillför mycket gott till företag så har man till att börja med olika förutsättningar att beräkna det s.k rörelsekapitalet beronde på hur det redovisas. Men om man utgår från att det redovisas "korrekt" (d.v.s inte försöker dölja något genom att t.ex räkna med fastigheter som inte är sålda osv) så är det hur mycket pengar som finns tillgängliga för att täcka företagets kostnader.

Ekonomer har kommit på "briljanta" redovisningsprinciper genom åren för att dölja detta och gärna framhäva rörelsekapital som betydligt mycket större än vad det egentligen är. Det är faktiskt inte alls ovanligt att man binder detta i s.k "likvida medel" vilket i praktiken innebär att man redovisa pengar som man absolut inte har. Fullkomligt lagligt, men absolut något att vara uppmärksam på.

Min inställning är att en tillgång är inte ett skit värt förrän du likviderat den - d.v.s sålt den. Personligen har jag mycket svårt att acceptera att man får redovisa kapital på det viset.



Så vad är då FRITT rörelsekapital?

Ja det enklaste sättet att beksriva detta är när rörelsekapitalet (se ovan) inte är bundet till kostnader som finns IDAG utan som finns IMORGON. D.v.s i praktiken är det när kunder betalar in pengar i förskott för tjänster som skall levereras imorgon.

Vad menas med det?

Jo - ta t.ex en fastighetsägare som gärna vill ha in hyror en månad i förskott. Då betalar du som kund in en peng till din fastighetsägare. Denna pengen kan/skall fastighetsförvaltaren använda till att täcka löpande kostnader för att leverera din tjänst (din bostad) NÄSTA månad.

Men det finns ingenting som hindrar din fastighetsskötare att istället gå och spendera dem pengarna på något annat redan idag när du satt in hyran.

Försäkringsbolag har nyttjat detta i åratal eftersom du alltid betalar din försäkring i förskott och ärligt talat är det väldigt få personer som har någon nytta av sina försäkringar. Detta vet dem om så dem investeras på annat håll och skulle dem behöva likviditet (pengar) så går man till banken och lånar det - eller täcker upp det med kapital från andra kunder som inte behöver nyttja sin försäkring.

Flygbolag är experter på detta tillsammans med resebolag. Du betalar i princip alltid dina resor i förskott. Det bästa exemplet i branschen just nu är Norwegian som i princip använder dina pengar till att köpa nya flyg och expandera.

Många bolag nyttjar fritt rörelsekapital för tillväxt.

Jag nyttjar belåning för att få någon sorts hävstångseffekt på min portfölj och försöka snabba på tillväxten. Så länge jag är medveten om riskerna och tillväxten är större än kostnaden så går det bra. Men skulle börsen krascha så står jag där med en relativt stor skuld som jag måste betala tillbaks och kanske, kanske kan jag inte täcka den kostnaden?

Exakt så fungerar det med fritt rörelsekapital. Bolag kan gå i konkurs väldigt snabbt om dem inte är försiktiga och just Norwegian har endast kunnat växa p.g.a det. Man har tagit samtliga biljettpengar och köpt nya flygplan, anställt ny personal och öppnat nya rutter. Nya rutter blir mer kunder....mer kapital....mer flygplan....osv....tillväxten är m.a.o enorm.

MEN - gå inte på detta. Det är enbart lånade pengar och det är f-n inte långt ifrån en "ponzi scam" men dock fullt laglig. Förr eller senare måste man dock stanna upp och fokusera på lönsamhet på det man har - det är därför vi så OFTA ser nischade bolag vara billiga i början för att ta marknadsandelar...sedan med stark tillväxt använder de fritt rörelsekapital för att skynda på effekten....7-8 år senare är det helt enkelt inte en bra strategi längre utan man måste fokusera på andra saker.

Så om du inte visste det innan så vet du nu att när du hör Fritt Rörelsekapital så skall du tänka "kreditutrymme att nyttja".

 Jag har förresten inga som helst problem med att bolag nyttjar detta men jag tog upp ämnet eftersom jag hamnade i en diskussion med en kund i veckan om just detta och jag tyckte inte att dem skulle låna pengar för en investering i deras infrastruktur.

fredag 1 mars 2019

Utdelningssäkning för 2019

Igår satt jag och försökte styra upp min något röriga strukturering i mitt kalkylark för hur utdelingshöjningarna beräknas. Det är tyvärr en av få punkter som jag inte lyckas automagisera på något bra sätt. Mycket av det problemet beror på att alla screeningtjänster som existerar bryter mot min gyllene regel inom IT-konsulting...nämligen:

"If it ain't broken, don't fucking fix it!"

Det innebär att om jag gör en funktion som screenar detta så tar det någon månad så har någon UX-Designer/Webmaster ändrat designen till absolut ingen nytta igen vilket gör att man måste uppdatera funktionen.

Mitt problem är således att det är svårt att automagisera och jag måste mata in ganska mycket data manuellt för att få till beräkningar enligt min modell. Data som jag gärna hade "pollat" automagiskt men det kräver en statisk datastrukturering hos min källa. Men med det sagt....åter till mina beräkningar...

Mellan 637:- och 1200:- mindre 2019

Jag kom fram till att jag får mellan 637:- och 1200:- mindre för 2019 förutsatt att jag hade behållt exakt samma aktier och lika många aktier under 2018. Jag tänkte först att jag måste gjort något fel i beräkningen och började slösa lite tid på vart felet var, men hur jag än vände och vred på det så kom jag fram till att sanningen tyvärr svider.

Vad jag däremot reflekterade över under resans gång var att det finns väldigt många olika sätt att beräkna detta på....många direkt felaktiga sätt också men framförallt inget riktigt bra sätt som inkluderar all nödvändig information.

Kort och gott....det är komplicerat att beräkna!

Några alternativ som finns att välja på:
  • -Det går att slå ut ett medelvärde på samtliga aktier i din portfölj.
  • -Det går att göra en effektiv beräkning i kronor och ören för samtliga aktier i din portfölj.
  • -Det går att räkna med eller utan extrautdelningar.
  • -Det går att räkna med eller utan avyttringar (t.ex hemfosa/nyfosa).

Slå ut ett medelvärde på samtliga aktier i din portfölj.



Det här är en väldigt snabb genväg förutsatt att du vet höjningarna för samtliga dina innehav i %. Då kan du bara göra en medelberäkning för det och så har du snittet för din portfölj. Problemet är att det förutsätter ju att alla innehav är viktade ungefär likvärdigt annars blir det en ganska felaktig beräkning.

I mitt fall har jag t.ex tidigt räknat ut det såhär eftersom min strategi egentligen bygger på att jag skall köpa samtliga innehav för exakt lika stor summa. Då fungerar den här beräkningen alldeles utmärkt, men då min portfölj troligtvis aldrig kommer uppnå en 100% korrekt fördelad porfölj så blir det inte rättvist med denna beräkningen.

Göra en effektiv beräkning på samtliga innehav i portföljen

Det här är nog den mest rättvisa jämförelsen man kan göra. Då beräknar man helt enkelt mot tidigare år och ställer upp hur mycket högre utdelning är för nästa år. När det är klart för varje enskilt innehav så summeras det ihop till en siffra längst ner.

I mitt fall landar den på drygt -637:- eller ännumer om jag räknar bort Nyfosa (som jag bytte mot Hufvudstaden) som en 100% utdelningshöjare. M.a.o så är det inte så lätt som att bara göra beräkningarna, man måste också ställa sig frågan hur man skall beräkna avyttringar och nya innehav för året.

Det går att räkna med eller utan extrautdelningar

Här är väl smaken som baken...jag anser faktiskt att en extrautdelning skall ingå i beräkningen och därför har jag valt att ta med den i mina beräkninar. Vet att det är många som anser att det inte är en del av den ordinarie utdelningen och gärna räknar bort den....men när jag räknar på min "löneökning" eller "lönesänkning" (som utdelningstillväxt ändå är) känner jag att den måste vara med i jämförelsen.

Jag gillar helt enkelt inte att snygga till siffrorna, jag kan alltid i efterhand gå in och kolla vad det var som påverkade siffrorna positivt eller negativt om jag känner ett behov för det. Men pengar in/ut är det som är viktigt för mig att veta jämfört med föregående år!

Det går att räkna med eller utan avyttringar

Här är den kanske svårade punkten att ta ställning till. Hemfosa har ju "sänkt" sin utdelning för i år, men justerat för Nyfosa så har de inte sänkt den utan istället ökat den. Hur väljer man att beräkna detta? Jag tycker inte det är så svårt egentligen för min egna del.

Om jag hade 100 Hemfosa 2018 som gav mig 400:- och dem 2019 kommer ge mig 200:- så är det så jag kommer att räkna på det. Hemfosa har trots allt inte ökat min utdelning utan faktiskt sänkt den rätt kraftigt. Att dem delade ut ett annat bolag som jag kan sälja och byta till mig andra aktier i andra bolag är en helt annan sak.

Problemet är - hur skall man hantera det nya bolaget? Där har jag helt enkelt valt att räkna det som en ren 100%ig höjning i min effektiva beräkning. D.v.s jag jämför inte bolaget med tidigare år eftersom det är ett nytt bolag för mig. Är det ett nytt bolag är det relativt enkelt då det inkluderar samtliga aktier man köpte för pengarna.

Fyller du på i redan befintliga innehav blir det lite jobbigare då det gäller att hålla koll på hur många aktier du köpte i respektive bolag du redan ägde.

Trots att jag gör denna beräkningen landar jag på -637:- för 2019 vilket jag får säga är lite av en "chock" då jag trots allt bara äger 2 bolag som sänkt relativt mycket. Hade jag dock ägt samtliga bolag exakt lika mycket så hade det varit nästan +-0.

Vad vill jag säga med det här?

Att det inte är så enkelt som det ser ut att beräkna utdelningstillväxt, sparkvoter osv. Allt handlar om hur du själv resonerar om vad som är rimligt att ta med i dina beräkningar.

Jag ville lyfta fram detta för att visa att beroende på hur du resonerar och beräknar din portfölj så blir resultatet annorlunda. I mitt fall hade jag lätt kunnat bli lurad att jag hade ett "nollsummespel" för 2019 iom att mitt medelvärde på samtliga innehav är 100,21% i utdelningstillväxt (hittills). I praktiken så har mina innehav totalt sett sänkt sin utdelning om jag räknar på det effektivt.

Helt klart en tankeställare om att enskilda bolag faktiskt påverkar utdelningstillväxt ganska mycket! I mitt fall Oriflame, Hemfosa, NCC.